- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
1461-1462

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Key - Key 1. Karl Fredrik Edvin Emil K. - Key 2. Ernst Axel Henrik K.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beskrifning af E. A., 1846) och slog sig 1848
ned som landtbrukare på Sundsholms säteri i
Gladhammars socken, Södra Tjusts härad af Kalmar
län. Där erhöll han inom kort en mängd kommunala
uppdrag, satt 1863–82 i Norra Kalmar läns
landsting, hvarest han 1872 och 1874–81 innehade
vice ordförande- och 1882 ordförandeplatsen,
och var 1870–71 samt 1880–82 vice ordf. i Kalmar
läns norra hushållningssällskap. Samtidigt fick
han tillfredsställa sitt begär att taga del i
det politiska lifvet: 1867–83 representerade han
oafbrutet Södra Tjusts härad i riksdagens Andra
kammare, där han var en af de mest bemärkte
medlemmarna af landtmannapartiet. Begåfvad
med stor lätthet att uttrycka sig och verkande
för sina politiska syften med mycken ifver i
tal och skrift så inom som utom riksdagen,
blef K. en af sitt partis ledare. Han hade
1868-83 plats i riksdagens viktigaste utskott,
statsutskottet, 1876–80 som vice ordf. och 1881–82
som ordf., och i de särskilda utskott, som vid
1871 års urtima riksdag samt vid 1878 och 1883
års riksdagar tillsattes för försvarsväsendets
och grundskatternas ordnande. 1879–83 valdes han
till medlem af talmanskonferensen. Af regeringen
utsågs K. till led. af rote- och rusthållar-
(1867–68), skattereglerings- (1879–83),
landtförsvars- (1880–82) och läroverks- (1882)
kommittéerna. Bland de motioner – de äro få –,
vid hvilka K:s namn är fäst, må nämnas den 1878
väckta motionen med förslag till ny härordning,
hvars grunder antogos af Andra kammaren s. å. och
upptogos i K. M:ts vid 1883 års riksdag framlagda
förslag. För detta arbetade K. med stor energi,
men då alla hans ansträngningar till trots
förslaget föll, drog han sig missmodig från
politiken och erhöll sommaren 1883 på ansökan
postmästarsysslan i Hälsingborg, hvarefter
han afsade sig riksdagsmannauppdraget. I
det offentliga lifvet syntes han sedermera
ej till på annat sätt än genom några inlägg i
frihandelsriktning under 1886–87 års tullstrid. –
1865 blef han led. af Landtbruksakad. Flitigt
verksam i pressen för sina idéer, utgaf han äfven
i bokform: Politiska funderingar af en skandinav
(1849), Till allmänheten i försvarsfrågan af
Broder Svensk (1882) och Till allmänheten i
skattefrågan af Broder Svensk (1883), samt
Försök till svenska tidningspressens historia
(1:a del., 1883).

illustration placeholder

2. Ernst Axel Henrik K., den föregåendes brylling,
anatom, hygieniker, akademisk lärare, f. 25
okt. 1832 i Flisby socken i Jönköpings län,
d. 27 dec. 1901 i Stockholm, blef student i Lund
1848, med. kandidat 1855, med. licentiat 1857
och kirurgie magister 1859. Någon tid därefter
företog han en vetenskaplig resa till Tyskland,
hvarest han studerade dels hos Max Schultze, dels
hos Vir-chow. Efter hemkomsten utgaf han afh. Om
smaknervernas ändningssätt i grodtungan (1861),
på grund hvaraf han 1862 promoverades till
med. doktor. 1862–97 verkade han som professor i
patologisk anatomi vid Karolinska institutet. En
djup uppfattning af den patologiska anatomiens
betydelse som vetenskaplig grundval för
den praktiska medicinen ledde K. vid den
allvarliga och hängifna lärarverksamhet,
som han utöfvade och hvarvid han genom sin
öfverlägsna framställningskonst förstod att som
få fängsla sina lärjungars intresse. Resultaten
af sina vetenskapliga forskningar nedlade
han i många skrifter, bland hvilka märkas
Zur anatomie der milz (i "Virchows archiv",
1861), Om de s. k. tubularafgjutningarnas olika
former och bildning vid sjukdomar i njurarne (i
"Med. arch.", 1863), Om cirkulationsförhållandena
i njurarne (s. å.), Om svulstmetastaser
inom centrala nervsystemets serösa banor (i
"Nord. med. ark.", 1879) samt hans i förening med
G. Retzius utförda arbeten .öfver nervsystemets
och bindväfvens anatomi, hvilka först
offentliggjordes i en följd artiklar i ’’Nordiskt
medicinskt arkiv" och 1875–76 i utförligare
affattning framlades i Studien in der anatomie
des nervensystems und des bindegewebes (2 digra
foliovolymer med planscher). För detta arbete
erhöllo dess författare bl. a. Monthyonska
priset af Franska vet. akad. - Som en af
redaktörerna för "Medicinskt archiv" (1863-67)
och sedan 1869 som hufvudredaktör för "Nordiskt
medicinskt arkiv" inlade K. stora förtjänster
om Nordens medicinska litteratur och om det
andliga sambandet mellan Nordens skilda folk -
en idé, som han med stor ifver omfattade. För
vetenskapens spridning bland allmänheten
verkade K. som en af utgifvarna (1872–80) af den
utmärkta serien populära skildringar "Ur vår tids
forskning". 1882–88 var K. led. af Andra kammaren
för Stockholms stad, vald af det frisinnade och
frihandelsvänliga partiet, och insattes 1882
som medlem i den stora läroverkskommittén. En
frukt af hans verksamhet i denna är den
af honom utarbetade Bil. E till kommitténs
utlåtande, hvilken innehåller Redogörelse
för den hygieniska undersökningen (1885; i
sammandrag öfv. till tyskan af L. Burgerstein:
Axel Keys schulhygienische untersuchungen in
deutscher bearbeitung
, 1889). Detta arbete är
på sitt område af grundläggande betydelse. I
sammanhang med dessa undersökningar står K:s
utredning af pubertetsutvecklingen och dess
förhållande till sjukligheten hos skolungdomen
(Die pubertätsentwicklung und das verhältnis
derselben zu den krankheitserscheinungen der
schuljugend
, 1889), för hvilken han belönades
med Svenska läkarsällskapets årspris. – 1886–97
verkade K. äfven på ett synnerligen framstående
sätt som Karolinska institutets rektor, och det
reformarbete, som under denna tid där utfördes,
är till största delen hans förtjänst. I
programmen till de professorsinstallationer,
som under hans rektorstid egde rum. behandlade
han flera kapitel ur medicinens historia i
Sverige. Särskildt må påpekas Till kirurgiens
historia i Sverige, särskildt med hänsyn till
den kirurgiska undervisningen i Stockholm
(1897). – Äfven bör nämnas, att K. från 1886
var af Vet.-akad. vald led. af styrelsen för
Stockholms högskola, svensk generalsekreterare
vid naturforskarmötet i Stockholm 1880, led. i
styrelsen för Nordiska museet, m. m. Därjämte var
han led. af Vet. akad. (1871), Fys. sällsk. i
Lund (1878), Vet. o. vitt. samh. i Göteborg
(s. å.), Vet. soc. i Uppsala (1880) m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0763.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free