Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kimon. 1. Atensk fältherre och statsman - Kimon. 2. Grekisk myntgravör - Kimono - Kimpatu - Kimpesch, stad. Se Campeche 2. - Kimpulung. 1. Hufvudstad i rumänska förvaltningsområdet Muscel - Kimpulung. 2. Stad i Bukovina - Kimrök - Kimstad - Kimstad-Norrköpings järnväg. Se Norra Östergötlands järnvägsaktiebolags järnvägar. - Kimura, Hisashi - Kimurafenomenet. Se Kimura, H. - Kin, urgammalt kinesiskt citterinstrument - Kin, vikt. Se Catty. - Kina, urgammal kulturstat i östra Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
25
Kimono-Kina (Läge, storlek och beståndsdelar)
26
var han tillika en af Atens rikaste män och
ådagalade storartad frikostighet mot sina
landsmän. Fullföljandet af kriget mot perserna
och alla grekiska städers befrielse från persiskt
öfvervälde betraktade K. som sin lefnads uppgift. Af
denna orsak var han angelägen att bibehålla ett
fredligt förhållande till Sparta, liksom han äfven
f. ö., på grund af sina aristokratiska tänkesätt,
hörde till det lacede-moniskt sinnade partiet i
Aten. I detta hänseende motarbetades han ifrigt af det
demokratiska partiets ledare, Perikles och Efialtes,
hvilka slutligen (461) genom den s. k. ostracismen
lyckades genom-drifva hans landsförvisning på tio
år. Efter det för Aten olyckliga slaget vid Tanagra
(457) blef dock K., på Perikles’ egen inrådan,
återkallad och lyckades slutligen (451) åvägabringa
ett femårigt stillestånd med lacedemonierna. På hans
tillstyrkan öppnades ånyo fientligheterna mot Persien,
och han afsändes med en betydlig flotta till Cypern,
där han dog under belägringen af Kition (449).
2. Grekisk myntgravör, som lefde på Sicilien i
Syrakusa under Dionysios (4:e årh. f. Kr.). Ett
af den tidens och hela den grekiska antikens
bästa mynt, som på framsidan visar källnymfen
Are-thusas hufvud, omgifvet af delfiuer, bär på
den nedersta af dessa namnet Kimon. På baksidan
ses ett fyrspann, som just är nära att vinna seger.
1. A. M. A. 2. C. R. N.»
Kimono [ki-], japanskt klädesplagg för män och
kvinnor. Se bd XII, sp. 1268 och pl. II-III vid
sp. 1284.
Kimpatu [ki’m-], hufvudort i K a t a n g a.
Kimpesch [ki’m-], stad. Se Campeche 2.
Kimpulung [kim-]. 1. (Rum. Cåmpulung) Hufvudstad
i rumänska förvaltningsområdet (judet) Muscel,
vid foten af Transsylvanska alperna och vid vägen
öfver Törzburg-passet till Siebenburgen. 13,033
inv. (1900). Stapelplats för varor från Ungern
och Siebenburgen. - 2. Stad i Bukovina, 650
m. ö. h., i en skogrik bergdal vid Moldava. 8,028
inv. (1900). Träindustri, kalkbrännerier.
1-2. J. F. N.
Kimrök (ty. kienruss), ett af fint fördeladt kol
bestående svart färgämne, som man framställer genom
att vid otillräckligt lufttillträde förbränna
tjära, hartser o. d., hvarvid det sot, som
uppstår, samlas i därtill afsedda rum och sedan
genom glödgning i tillslutna kärl befrias från
vidbrända oljor m. m. Kimrök har stor användning
som svart målarfärg, vid beredning af tryckfärg
(s. k. boktryckarsvärta) o. s. v. Det finaste
slaget af kimrök erhålles genom förbränning af
vissa oljor och nyttjas till beredning af tusch (se
d. o.). Den vanliga i handeln förekommande kimröken
är stundom ej annat än fin-pulveriserade björkkol.
S. J-n.
Kimstad, socken i Östergötlands län, Memmings
härad. 6,766 har. 1,595 inv. (1909). K. utgör ett till
egaren af Löfstad patronellt pastorat i Linköpings
stift, Norrköpings kontrakt.
Kimstad-Norrköpings järnväg. Se Norra Östergötlands
järnvägsaktie b olags järnvägar.
Kim u ra [ki-], H i s a s h i, japansk astronom,
geo-det, professor och direktor för observatoriet i
Mizusa-wa i Japan, berömd för sina undersökningar
öfver polhöjdsvariationerna. Han upptäckte 1902
det märk-
diga, efter honom uppkallade Kimurafeno-
menet, som består af en periodisk förändring i
polhöjderna (med en period af ett år),
oberoende af longituden. Denna uppseendeväckande
upptäckt har gifvit anledning till ett flertal
undersökningar i syfte att finna en förklaring
till fenomenet. Någon fullt tillfredsställande
sådan är ännu ej funnen. Sannolikt måste man i
alla händelser anta, att jordens tyngdpunkt är
underkastad en periodisk förskjutning utefter
jordaxeln med en period på ett år (se Polhöjd).
B-d.
Kimurafenomenet. Se Kimura, H.
Kin [statsspråkets uttal: djin], urgammalt kinesiskt
citterinstrument, hvars 5-25 strängar äro tvinnade af
silkestråd. A. L.*
Kin [statsspråkets uttal: djin], vikt. Se C a 11 y.
Kina, urgammal kulturstat i östra Asien, denna
världsdels folkrikaste och näst Asiatiska Ryssland
största rike. Namnet K. är en utländsk benämning (se
Kathay) och användes af kineserna endast i modernt
tidningsspråk under formen Dji-na. Den latinska
benämningen Seres, Serica ("sidenland") kommer af
ser (koreanska sir), siden. Själfva kalla kineserna
vanligen sitt land Tschungkwo (statsspråkets uttal:
Djoung-guå; "Midtens rike"). Ett annat gammalt namn är
Tien-hsia ("under himmelen", oriktigt återgifvet med
"Himmelska riket"). Efter mandschuernas eröfring
af K. heter det officiellt äfven Tatsing-kwo
("det stora och rena riket"; eller kanske Tsings,
"de renes" rike, efter den nuv. dynastien Tsing);
en folklig benämning på landet är Ssü-hai ("de fyra
hafven"), synonymt med universum; andra namn äro
Schi-pa-schöng (Si-pa-sang, "de 18 provinserna"),
Huá-kwo (utt. hua-guå; "blommornas rike"). Sig
själfva kalla kineserna Han-renn ("Hans söner"); i de
södra provinserna förekommer äfven namnet Tsang-renn
("Tsangs söner"). Han och Tsang äro namn på två gamla
dynastier. Äfven förekommer namnet Li-min ("rasen med
det svarta håret"). Ett enhetligt, öfverallt brukligt
namn på land och folk finnes således icke; olika
namn ha förekommit under olika tider, ett begagnas
fortfarande i en trakt, ett annat i en annan. På
samma sätt ha andra namn ändrats under olika tider
och dynastier. Det finnes ingen flod, intet berg, som
har samma namn i hela sin utsträckning; ingen stad
har bibehållit sitt ursprungliga namn från dynasti
till dynasti.
Läge, storlek och beståndsdelar. Det kinesiska
väldet omfattar utom det egentliga K. biländerna
Mandschuriet, Mongoliet, Öst-Turkestan (Hsin-djiang,
Sin-djiang) och Tibet (se dessa ord) och har
inalles en areal af 11,138,880 kvkm. med omkr. 433
mill. inv. samt sträcker sig mellan 18° och 53°
30’ n. br. och mellan 73° 40’ och 135° ö. lgd. Det
är sålunda större än hela Europa. Af detta välde
upptager det egentliga K., som ensamt behandlas i
denna artikel, den sydöstra delen, mellan 18° och 44°
n. br. samt mellan 98° och 122° 30’ ö. lgd, eller, om
Mandschuriets sydligaste provins Schön-djing räknas
till K., såsom ofta sker, till 125° ö. lgd. Dess
norra gräns ligger alltså på samma breddgrad som södra
Frankrike (Avignon), den södra (sydkusten af Hainan)
når nära Timbuktus breddgrad. Utsträckningen från
n. till s. är omkr. 2,200 km. och från ö. till
v. ungefär lika stor. Landets form är nästan
cirkelrund, hvilket innebär, att dess gränser äro de
minsta möjliga: en fördel för försvaret och en fördel
för ett land, som önskar lefva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
