Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kindaholm - Kindahus. Se Kindaholm. - Kinda kanal - Kinda och Ydre domsaga - Kinda revir - Kindasvind, västgotisk konung. Se Västgoter. - Kindbackar. 1. Skpsb., timmer, som på äldre, större träfartyg placerades på ömse sidor om förstäfven - Kindbackar. 2. Sjöv. Se Mast. - Kindberg, Nils Konrad - Kindblad, Karl Edvard - Kindboms glutinaktiva medicin. Se Hemliga medel. - Kindborg, Johan (John) Ludvig - Kindergarten. Se Barnträdgård. - Kindi. Se Bongo. - Kindkedja, oriktig form för kinnkedja (se d.o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
83
Kindahus-Kindkedja
(enl. Djurklou) af trä. K. omtalas först 1306, då
en dansk här belägrade detsamma. På försommaren 1452
belägrades det af en dansk här under riksmarsken Claus
Rönnows befäl. Besättningen, bestående af uppbådad
allmoge, försvarade sig i fem dagar, men måste
till sist lofva att uppgifva fästet, om den ej fick
undsättning före l aug. K:s senare öden äro okända.
Kindahus. Se K i n d a h o l m.
Kinda kanal, den kanalled i Östergötland, som med
begagnande af Stångåns segelbara vatten förbinder
sjöarna Åsunden, Ämmern, Järnlunden och Stora Rengen
med sjön Roxen och Göta kanal. Det kanaliserade
vattendragets hela längd, från Horns och Hycklinge
hamnplatser vid Åsunden till Roxen nedanför Nykvarns
sluss, är något öfver 80 km., däraf omkr. 27 km. äro
gräfda eller sprängda. Kanalen, som byggdes 1865–71
för en kostnad af omkr. 1,300,000 kr., hvaraf 437,500
kr. erhöllos som anslag och 462,500 kr. som lån
af staten, löper genom jämförelsevis bördiga och
flerstädes mycket vackra trakter i Kinda härad,
hvars skogstillgångar i väsentlig mån bidraga till
trafiken. Kanalen har 15 slussar, hvilka hålla i
längd 29,1 m., i bredd 4,9 m. och i djup nära 1,5
m. Skillnaden i vattenhöjd vid kanalens ändpunkter är
52,8 m. 1907 trafikerades kanalen af 1,061 segelfartyg
och pråmar, 1,440 ångfartyg samt 205 timmerflottar,
för hvilka i kanalafgifter erlades 22,178 kr. 35
öre. Efter tillkomsten af Östra centralbanan
har trafiken å Kinda kanal minskats något.
A. G. (S. L-k.)
Kinda och Ydre domsaga, Östergötlands län, omfattar
Kinda härad och tingslag samt Ydre h:d och t:g. 2,323
kvkm. 26,375 inv. (1909).
Kinda revir omfattar Hanekinds, Bankekinds, Valkebo,
Vifolka, Kinda, Ydre, Hammarkinds och Skärkinds härad
af Östergötlands län äfvensom hemmanet Härsås under
kronoparken Österås i Södra Vedbo härad af Jönköpings
län. Det är indeladt i 5 bevakningstrakter. 1905
omfattade reviret 173 allmänna skogar om 26,036 har,
hvaraf 10 kronoparker med sammanlagdt 9,477 har.
M-g.
Kindasvind [ki’n-], västgotisk konung. Se
Västgoter.
Kindbackar. 1. Skpsb., timmer, som på äldre, större
träfartyg placerades på ömse sidor om förstäfven
för att öka styrkan och sidovägen stödja bogsprötet
(se d. o.). – 2. Sjöv. Se Mast.
1. C. K. S.
Kindberg, Nils Konrad, botanist, f. 7 aug. 1832 i
Karlstad, d. 23 aug. 1910 i Uppsala, 1849 student
i Uppsala, 1857 filos. doktor där och 1860-1900
lektor i naturvetenskap och matematik vid högre
allmänna läroverket i Linköping, behandlade i några
af sina många skrifter Sveriges fanero-gamer, i
flertalet Skandinaviens, på senare tid företrädesvis
Nord-Amerikas bladmossor; nämnas må Östgöta flora
(1861; 4:e uppl. 1901), Svensk flora (1877),
European and N. American Bryinece de-scribed
(1897-1900) och Skandinavisk bladmoss-flora (1903).
T. K.
Kindblad, Karl Edvard, ordboksförfattare, f. 11
juli 1807 i Stockholm, d. 22 juni 1892 i Jönköping,
vardt 1825 student i Uppsala och 1833 anställd som
e. o. tjänsteman i dåv. Krigsexpeditionen. Efter
att ha genomgått de lägre tjänstegraderna inom
Landtförsvarsdepartementets kansliexpedition - K. var
1843-66 tillika sekreterare vid Ingenjör-
kåren - utnämndes han 1861 till
protokollssekreterare i K. M:ts kansli och var
1865-72 ord. protokollssekreterare inom. nämnda
kansliexpedition. K. höll 1831-32 i Stockholm en
söndagsskola, i hvilken han meddelade kostnadsfri
undervisning åt handtverksgesäller och andra
obemedlade. På 1830-talet utgaf han flera kortare
läroböcker i svensk och allmän historia samt längre
fram Handbok i svenska historien för ungdom och
menige man (4 delar, 1849 -59; 2:a uppl. 1876-77),
Fäderneslandets häfder skildrade i enkla berättelser
(1860) och - i förening med G. H. Mellin - Allmän
verldshistoria för fruntimmer och ungdom (3 dlr,
1857-62). K. är den förste enskilde man, som efter
Sahlstedt (1773) på allvar upptagit försöket att
åstadkomma en Ordbok öfver svenska språket. K. började
nämligen 1840 utgifva ett arbete med denna titel,
hvilket emellertid afslöts med tredje häftet, ordet
"afhackning". Företaget vann erkännande för det
osparda nit och det fosterländska syfte, om hvilka
det vittnade, men intet understöd. K:s förarbeten,
utgörande en stor ordlista och 10,000 språkprof,
inlöstes emellertid 1846 af Svenska akad., hvarjämte
K, förband sig att mot årsarfvode aflämna till
akademien minst 20,000 nya exempel årligen. 1850, då
han samlat 64,000 språkprof, förklarade han sig icke
vidare kunna fullfölja detta åtagande. Han uppgaf
likväl icke det mål han för egen del föresatt sig,
och efter att 1854 ha framlagt ett Förslag till
plan för ordbok öfver svenska språket vardt han
slutligen i stånd att åter börja utgifva en Ordbok
öfver svenska språket (3 dlr, 1867-72), efter en i
flera afseenden förändrad plan. Äfven detta arbete
afstannade, med ordet "gradvis". K. är den förste
svenske ordboksförfattare, som i vidsträcktare mån
försett de särskilda orden med språkprof (dock utan
citatställen) af namngifna författare.
Kindboms glutinativa medicin. Se H e m l i g a medel.
Kindborg, Johan (John) Ludvig, målare, f. 30 jan. 1861
i Stockholm, d. där 4 jan. 1907, elev af Perséus,
konstakademien (1879-82) och Torna, af hvars konst
K. rönte lifligt inflytande. Han målade landskap
från Stockholms omgifningar eller utkanter, men
äfven motiv från, Värmland, Gripsholm, Blekinge,
Småland och Sigtuna, där KJ var bosatt de sista
åren han lefde. Bland hans arbeten märkas Stockholm
från söder, vinterstämning (1892, Nationalmuseum),
Stockholms slott, Haga, Ulriksdal och Gripsholm
(samtliga beställda till present åt nuv. danska
kungaparet vid dess silfver-bröllop), Stockholms
slott, Gripsholm och Hohenzollern på strömmen
(1895, tillh. kejsar Vilhelm II), Gripsholm före
restaureringen (tillhörde drottning Carola af
Sachsen), I skumrasket (1900) och Ett sommarhem
(1901). - K. gaf idén till de "anonyma utställningar"
- med samtliga taflor osignerade - som anordnades i
Stockholm 1892 och 1895. - K:s hustru, Hedvig Emilia
(Emmy), född Edman, f. 2 maj 1865 å Svanå bruk,
gift 1892, har på egen hand utbildat sig som gravör
i trä och har utfört förtjänstfulla träsnitt efter
taflor af sin man, J. Tirén, Hanna Pauli m. fl.
J- K-e.*
Kindergarten [ki’n-]. Se B a r n t r ä d g å r d.
Kindi [ki’ndi], bot. Se B o n g o. . ..
Kindkedja, oriktig form för k i n n k e d j a (se d. o.).
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
