Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 89-90 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kinematograf - Kinematografi, tagning och projektion af rörliga bilder med tillhjälp af kinematografen. Se Kinematograf. - Kinesa - Kineser. Se Kina sp. 31. - Kinesiatrik - Kinesis - Kinesiska eksilkesfjärilen, zool. Se Eksilkesfjäril. - Kinesiska galläpplen, bot. Se Galläpplen. - Kinesiska hafveet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

särskild mekanism förvandlas den kontinuerliga
rörelsen i en ryckvis skeende, t. ex. genom upp-
och nedgående hakar, som vid rörelsen i den
ena riktningen ingripa i filmens perforering
och rycka den med sig ett stycke, eller genom
ett s. k. malteserkorshjul, hvars verkningssätt
framgår af M i fig. 4. I de ögonblick filmsbandet
är i hvila, öppnas och slutes ögonblicksslutaren;
under de moment slutaren är stängd, framflyttas
ett nytt parti af filmsbandet. Detta upprepas
i vanliga fall omkr. 15 gånger i sekunden, på 1
min. tagas alltså 900 bilder. Bildernas storlek är
vanligen 18x24 mm., filmens bredd med plats för
perforeringen 34 mm. Då de enskilda bilderna ha
en höjd af 18 mm., fordras alltså för 900 bilder
omkr. 16–17 m. films, eller för en föreställning,
som varar 15 min., omkr. 250 m. Efter framkallning
och fixering erhålles en serie negativ, efter
hvilka genom kontaktkopiering framställes ett med
samma perforering försedt positivt filmsband. Detta
insättes nu i projektionsapparaten, projektorn, och
bilderna projicieras i samma hastighet, med hvilken
de tagits. Fig. 3 visar en sådan projektor; fig. 4
är en schematisk bild af

Fig. 4. Schematisk bild af projektorn.

densamma. L å fig. 4 är en kraftig ljuskälla, K en
kondensor, som samlar de från ljuskällan utgående
strålarna och kastar dem genom filmsbandet FF och
objektivet O, hvilket senare på en hvit skärm
projicierar en förstorad bild af den i planet
FF befintliga bilden. M är anordning för bildens
framflyttning ryckvis (här malteserkorshjulet), S
är slutaren (hvars utseende emellertid bättre synes
å fig. 3). R och R¹ tjäna till att uppbära filmen,
under projektionens gång öfverföres den automatiskt
från den ena rullen till den andra. Liksom vid
bildseriens tagning är vid projektionen äfven
anordnadt så, att slutaren S är stängd de moment,
under hvilka bildombyte sker.

Kinematografien har nått en hög grad af fullkomlighet
och återger rörelserna på ett högst illusoriskt
sätt. Man har, för att göra illusionen ännu
fullständigare, försökt förena kinematografen med en
fonograf och att på detta sätt återge rörelserna
tillsammans med de samtidiga ljudförnimmelserna;
på grund af tekniska svårigheter har emellertid
denna kombination hittills fått ringa användning
i praktiken. När detta skrifves (sept. 1910),
ha emellertid underrättelser börjat inflyta om,
att T. A. Edison med en uppfinning, som han
gifvit namnet kinetofon (af grek. fone, ljud),
lyckats öfvervinna dessa tekniska brister,
hvilka till största delen bestodo i svårigheten
att åstadkomma fullständig samtidighet mellan
rörelse och ljud. Med kinetofonen lär en hög grad
af illusion ha ernåtts. Kinematografen har icke
blott blifvit ofta använd för att återge gatuscener,
resebilder, naturscenerier, sporttäflingar o. s. v.,
utan har äfven gjort vetenskapen och tekniken många
tjänster. Rörelserna hos en lefvande varelse eller
en maskin kunna medelst kinematografi analyseras,
hvarje rörelse kan uppdelas i sina enskilda faser och
noga studeras; om så önskas, kan en hastig rörelse
reduceras till ett för studiet lämpligt tempo; omvändt
kan äfven en mycket långsam rörelse, t. ex. en plantas
växt, som i verkligheten tar flera dagar eller veckor,
förkortas till några få sekunder därigenom, att de
enskilda bilderna tagas med långa (flera timmars)
mellanrum, men bilderna sedan projicieras med vanlig
hastighet. Inom läkarvetenskapens olika grenar har
kinematografen varit till stor nytta. Nyligen
har man t. o. m. lyckats kombinera den med
röntgenfotografien, och på detta sätt har man kunnat
återge hjärtats rörelser. Äfven i undervisningens
och reklamens tjänst har kinematografien mycket
brukats. Då biograferna emellertid, för att
locka folk, i ej ringa utsträckning användts för
framställning af arrangerade ruskiga scener af olika
slag, hvilka kunna utöfva demoraliserande inverkan på
i synnerhet barn och ungdom, har under trycket af en
stark opinion polismyndigheten på flera ställen sett
sig tvungen att ingripa för att stäfja ockrandet på
dålig smak. Biografteatrar ha blifvit ett synnerligen
omtyckt nöje för allmänheten, och deras antal har på
kort tid ökats i förvånansvärd grad. I Stockholm, där
de första kinematografföreställningarna höllos 1897
på den stora utställningen, under namnet "lefvande
bilder", uppgår biografteatrarnas antal f. n. (1910)
till 28 och i hela Sverige till omkr. 200.
J. Htzg.

Kinematografi, tagning och projektion af rörliga
bilder med tillhjälp af kinematografen. Se
Kinematograf.

Kinesa, i studentspråk och äfven annars vanligt
uttryck för: gästa tillfälligt och oförberedt, bo
hos någon utan att betala.

Kineser. Se Kina, sp. 31.

Kinesiatrik [ki-; af grek. kifnesis, rörelse, och
iatro’s, läkare], sjukgymnastik (se d. o.).

Kinesis [ki7-], grek., rörelse. - Adj. K in etisk.

Kinesiska eksilkesf järilen, zool. Se E k s i l k e
s-f j är il.

Kinesiska galläpplen, löt. Se Galläpplen.

Kinesiska hafvet kallas den del af Stora oceanen,
som ligger närmast ö. och s. om Kina, från japanska
öriket i n. till Borneo och Sumatra i s. Det delas i
Gula hafvet (kin. Wang-hai), den nordligaste delen,
med Korea-, Liau-tung- och Pet-schi-li-vikarna,
Östra hafvet (kin. Tung-hai), n. om Formosa, och
Södra hafvet (kin. Nan-hai), s. om Formosa, med de
stora Tonkin- och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>