- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
115-116

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kingstons bottenkran. Se Bottenkran. - Kingston upon Hull. Se Hull. - Kingston upon Thames. Se Kingston 2. - Kingstown. 1. Irländsk sjöstad - Kingstown. 2. (Kingston) - Kingswood - King-te-schönn - Kingu, myt. Se Behemot. - King William's land - King Willamstown - Kini Balu - Kinidin, farm. Se Kinabark. - Kinin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

115

Kingstons bottenkran-Kinin

116

Kingstons bottenkran [kistans]. Se Bottenkran.

Kingston upon Hull [ki^sten apon ha’l]. Se Hull.

Kingston upon Thames [ki’gston 9pgn te’ms]. Se
Kingston 2.

Kingstown [ki^åtäun 1. ki^stgn]. 1. Irländsk
sjöstad, bildar ytterhamnen till Dublin. Mycket
besökt badort. 17,592 inv. (1901). K. hette
före 1821 Dunleary. Hamnen, som är en konsthamn,
byggdes 1817-50 och skyddas af långa vågbrytare, som
omsluta en areal af omkr. 100 har. - 2. (Kingston)
Hufvudstad på brittiska ön S:t Vincent i
Västindien, med god redd och omkr. 5,000 inv.
(J. F. N.)

Kingswood [ki^swud], kommun i engelska
grefsk. Gloucester, 5 km. n. ö. om
Bristol. 12,000 inv. (1901). Skoindustri.
J. F. N.

King-te-schönn [ki-], stad i kinesiska prov. Kiang-si,
n. ö. om Jau-tschöu, vid Tjang, en flod, som har
aflopp till den stora sjön Pojang. K. är sedan
600-talet hufvudorten för porslinstillverkningen i
Kina. Fabrikerna stå under uppsikt af en särskild
kinesisk ämbetsman, som äfven öfvervakar den
regelbundna af sändningen till Peking af det för
kejsarens behof afsedda porslinet. Tillverkningen
hemlighålles så Inycket som möjligt, och
främlingar få ej bosätta iig i staden. Kaolin
(porslinslera) har sitt namn efter Kau-ling v. om K.
(J. F. N.)

Kingu [kin-], myt. Se B e hemö t. ’

King William’s land [kiŋ-ωi’ljəmṡ länd], ö i arktiska
Amerika, v. om Boothia Felix och midt för Stora
Fiskflodens utlopp. Omkr. 15,150 kvkm. Där omkom den
franklinska expeditionen 1848.

King Williamstown [kiij-<wi’ljems täun],
lokalnamn King, stad i Kapkolonien, hufvudstad i
divisionen med samma namn, ligger vid kustfloden
Buffalo och är genom järnväg förenadt med
sin hamnstad East London. 19,236 inv. (1901).
(J. F. N.)

Kini Balu [ki-], topp på Borneo (se d. o., sp. 1205).

Kinidm, farm. Se K i n a b a r k.

Kinin, Chinin, Q u in in, kem., med., en i kinabark
förekommande alkaloid, som utgör drogens verksammaste
beståndsdel, framställdes 1820 af Pelle-tier och
Caventou och är sammansatt enligt formeln C20 H24
N2 02 + 3 H20. Kinin, som i de bättre sorterna af
kinabark förekommer från 2 å 3 till 11 proc., bildar
ett kristalliniskt, hvitt pulver eller små färglösa,
i vattenfritt tillstånd vid 177° smältande kristaller,
som äro mycket svårlösliga i vatten, smaka intensivt
bittert och reagera alkaliskt. Med syror förenas
kinin till salter, bland hvilka flera användas i
medicinen, förnämligast sulfatet, sulfas c h i-n i c
u s, samt hydrokloriden chloretum c h i-n i c u m;
af dessa bildar det förra långa, silkes-glänsande
kristallnålar, hvilkas lösning utmärkes af ett vackert
blått färgspel (fluorescens). Till konstitutionen
är kinin metyletern till p-oxi-cinkonin och
innehåller således samma ringsysfem som kinabasen
cinkonin. Kininet är den viktigaste af kinabarkens
många alkaloider, den enda af dem, som numera har
betydelse som läkemedel och som väsentligen bestämmer
verkan äfven af kinabarken. Me-* dan andra alkaloider
i allmänhet utmärkas för att

inverka blott på vissa grupper eller slag af celler,
t. ex. vissa nervapparater eller muskelsubstansen
eller körtelbildningar, angriper kininet celler af
alla slag, är ett "allmänt protoplasmagift". Helt
svaga doser och koncentrationer stegra i
början cellernas verksamhet; långvarigare eller
starkare verkan medför i stället en nedsättning af
cellfunktionen ända. till förlamning och död. Särdeles
starkt framträder denna protoplasmagiftverkan på lågt
stående, encelliga organismer af animalisk art, såsom
"infusionsdjur", frossans smittämne (malaria-amoebor)
samt på hvita blodkroppar m. fl. Ännu i en utspädning
af l : 20,000 förlamar kinin ganska raskt infusorier
och hvita blodkroppar. Turbellarier (hvirfvelmaskar)
dödas af kininsalt 1:100,000 inom några timmar; ännu
större är malariasmittämnets känslighet. Bakterier
åter påverkas jämförelsevis vida svagare, vissa
mögelsvampar nästan icke alls; sådana svampar
kunna växa t. o. m. på olösta kininsaltkristaller
i en mättad lösning. Många celler med själfständig
rörelseförmåga (med rörliga cilier, med amoeboida
rörelser o. s. v.) förlora vid inflytande af ej
alltför svaga kininlösningar denna sin förmåga,
blifva klotrunda, förete ett mörkare, kornigt
utseende och sönderfalla till hopar af fina korn. Det
vid inflammation förekommande utträdet af hvita
blodkroppar ur blodet genom de finaste kärlens väggar
öfver i den omgifvande väfnadens lymfrum hämmas af
kininsalt. Härpå grundade man förr förhoppningen om
att kunna med kininsalt bota invärtes inflammatoriska
åkommor, t. ex. s. k. blodförgiftning (d. v. s. en
i kroppen spridd infektion med varbakterier),
hvilket hopp dock icke gått i fullbordan. - Äfven
cellproto-plasmats kemiska verksamhet nedsättes af
ej alltför små kinindoser. Orsaken härtill ligger
troligen däri, att medlet förlamar de ferment,
som antagas vara verksamma inne i cellerna vid
dessas kemiska arbete. Särskildt nedsättes af kinin
kroppens förmåga att sönderdela ägghvita. - I det
närmaste samband härmed står kininets inflytande på
kroppstemperaturen (se F e b e r m e d e 1). Hos
friska personer gör sig denna verkan vid måttliga
kinindoser föga gällande. Hos febersjuka åter
nedsättes temperaturen mer eller mindre starkt redan
af medelstora, ej giftigt verkande doser. Orsaken
härtill ligger till ej oväsentlig del just däri,
att kininet inskränker den vid feber abnormt stegrade
och abnormt förlöpande ämnesomsättningen, hvarigenom
produktionen af värme i organen minskas. Härtill
komma äfven vanligen ett ökadt blodtillflöde till
huden och svettning, hvaraf kroppens värmeförlust
ökas. I motsats mot andra febernedsättande medel,
som väsentligen öka värmeförlusten, utmärkes
kininet för nedsättande verkan på vännebildningen. -
Genom särskilda experiment har påvisats, att kinin
öfvergående stegrar musklernas kraftutveckling; denna
gynnsamma verkan efterföljes af nedsatt arbetsförmåga
och hastigt inträdande dödsstelhet. (Äfven den
naturliga dödsstelheten i musklerna föregås af ett
stadium af stegrad funktionsförmåga.) - Små kinindoser
öka i viss grad pulsfrekvens och blodtryck, större
doser nedsätta båda, hvarvid hjärtverksamheten
försvagas och slutligen förlamas. - På centrala
nervsystemet och de högre sinnesorganen framkallar
kinin i större doser såväl retnings- som i synnerhet
förlamningssymtom: snart inställer sig "kininrus" -
hufvudvärk, svindel, öronsusning och lomhördhet -,
hvartill ibland sälla

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free