Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kjerulf. 2. Theodor - Kjerulf, Charles Theodor Martin - Kjerulfin - Kjetterup, S., pseudonym. Se Sörensen, K. T. - Kjosen - Kjostinderne. Se Kjosen. - Kjula - Kjulo - Kjuloholm. Se Kjulo. - Kjuprili, namn på en turkisk stad och turkiska statsmän. Se Köprülü. - Kjusa. Se Berg, geogr. - Kjutahia. Se Kutaia. - Kjäflinge. Se Käflinge. - Kjær, Johan Albert Julius - Kjær, Nils - Kjöbenhavn. Se Köpenhamn. - Kjöge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
len m. fl. st. och utgifvit viktiga geologiska arbeten
(Das Christiania-silurbecken, 1855, Geologie des
südlichen Norwegens, 1857, m. fl.) blef K. 1858,
efter Keilhaus död, professor i mineralogi vid
universitetet i Kristiania och utnämndes s. å. till
chef för Den geologiske undersögelse. K. hade genom
noggranna kemiska och geologiska undersökningar
kommit till åsikter rörande såväl silursystemets
lagerbyggnad som granitens uppkomst, hvilka voro
motsatta Keilhaus, och han var den förste, som
påvisade veckningens betydelse för att rätt förstå
Kristianiatraktens geologi och ohållbarheten af
Keilhaus transmutationsteori. Sedan K. under årens
lopp utgifvit en stor mängd viktiga arbeten med
kartor och profiler, belysande för olika delar af
Norges geologi, sammanfattade han 1879 resultatet af
sina undersökningar i Udsigt över det sydlige Norges
geologi, med karta öfver sydliga delen (Kristiania,
Kristiansands, Bergens och Trondhjems stift) i skalan
1:1000000, under det att K:s mångårige medarbetare
Tellef Dahll ungefär samtidigt hade fullbordat
öfversiktskartan öfver nordliga Norge i samma
skala. Vid sidan af denna storartade verksamhet som
geolog utgaf han äfven flera diktsamlingar (1848,
1854, 1866 och 1871), som efter K:s död jämte
hans öfriga litterära kvarlåtenskap 1890 utkommo
under titeln Digte og skizzer (utg. af H. Lassen).
1. A. L.* 2. B. L-n. (O. A. Ö.)
Kjerulf, Charles Theodor Martin, dansk
musikskriftställare och tonsättare, f. 1858
i Köpenhamn, musikrecensent i "Politiken" sedan
1887, har skrifvit bl. a. en följd karakteristiker
af danska tonsättare i "Nordisk musiktidende"
samt komponerat romanser och visor, operetterna
"Kejserens ny klaeder", ’"Livs-elixiren", åtskillig
skådespelsmusik m. m.
Kjerulfin v. Kobell, miner., en varietet af wagnerit,
från Bamle i Norge. A. Hng.
Kjetterup [ke’t-], S., pseudonym. Se Sörensen, K. T.
Kjosen, en smal fjord, som från Ulfsfjorden skjuter
in i halfön Lyngen i Tromsö amt (Norge). Dess
omgifningar höra till Norges präktigaste och mest
storartade partier. På norra sidan resa sig de branta,
spetsiga Kjostinderne, med en medelhöjd af 1,550 m.
O. A. Ö.
Kjostinderne. Se Kjosen.
Kjula, socken i
Södermanlands län, Öster-Rekarne härad. 7,441 har.
1,402 inv. (1909). K. bildar med Sundby ett regalt
pastorat i Strängnäs stift, Öster-Rekarne kontrakt.
Kjulo (fi. Köyliö). 1. Socken af Loimijoki
härad och Eura domsaga, Åbo och Björneborgs
län, Finland. Socknens landareal är 246 kvkm.;
befolkningen, finsk, 3,478 pers. (1908). Enligt
sägnen skall Uppsalabiskopen Henrik den helige (se
d. o.) omkr. 1158 på Kjuloträsks is ljutit döden för
finnen Lallis hand och som Lallis hem betecknas
Kjuloholms gård, där en gammal källare ännu i dag
kallas "Lallis källare". Nämnda sätesgård med
underlydande hemman utgör f. n. fideikommiss
inom friherrliga ätten Cedercreutz. Socknen
K. utgör ett konsistoriellt pastorat af 3:e kl.,
Åbo ärkestift, Björneborgs öfre prosteri. -
2. Träsk (insjö) i ofvannämnda socken.
O. I. (A. G. F.)
Kjuloholm. Se Kjulo.
Kjuprili, namn på en turkisk stad och turkiska
statsmän. Se Köprülü.
Kjusa. Se Berg, geogr.
Kjutahia. Se Kutaia.
Kjäflinge. Se Käflinge.
Kjaer, Johan Albert Julius, norsk språkman,
biblioteksman, f. 26 sept. 1852 i Bergen, tog 1875
språklig-historisk lärarexamen och har därefter varit
anställd vid universitetsbiblioteket. K. bearbetade
1880 3:e uppl. af P. A. Munchs "Norröne gude-
og heltesagn" och har utgifvit flera band
af O. Ryghs stora verk "Norske gaardnavne".
O. A. Ö.
Kjaer, Nils, norsk kritiker och dramatiker, f. 11
nov. 1870 i Holmestrand, sedan 1909 teaterkritiker
i "Aftenposten", har utgifvit Essays (1895), Böger
og billeder (1898), I forbigaaende (1903) och Smaa
epistler (1908). Som diktare har han haft framgång
med novellsamlingen Det evige savn (1907) och dramerna
Regnskabets dag (1902) och Mimosas hjemkomst (1907).
O. A. Ö.
Kjöbenhavn [köbenhau’n]. Se Köpenhamn.
Kjöge [köge], Köge, dansk stad i östra delen af
Själland, 40 km. s. v. om Köpenhamn, vid Kjögeåns
utlopp i Kjögebukten. 4,284 inv. (1906). Sedan 1870
har det station på den sydsjälländska järnvägen från
Roskilde och är sedan 1879 genom järnväg förbundet
med Storehedinge och Fakse. - K. var redan i midten
af 1200-talet en stad, men låg då något längre in i
landet; det fick 1441 stadsrätt, men vann aldrig någon
betydelse. Först efter 1870 har staden förkofrats och
har nu en liflig handel och flera fabriker. I slutet
af 1658 byggde öfverstelöjtnant J. Stael v. Holstein
vid K. en skans "om 4 halfva bålverk", och sedermera
uppgjorde Dahlbergh förslag till stadens befästande
med 11 bastionerade fronter samt ett hornverk vid
åmynningen, där förut tvenne skansar legat. Arbetena
påbörjades 1659 under Stael v. Holsteins ledning,
och redan i sept. voro verken tämligen försvarbara,
men de fortsattes det oaktadt under vintern och blefvo
före fredsslutet fullbordade. De af svenskarna sålunda
anlagda befästningarna underhöllos sedermera länge af
danskarna; men K. har aldrig haft någon betydelse
som fästning. Enligt 1909 års riksdags beslut skall
emellertid ett kustfort byggas vid Mosede vid
K. för 485,000 kr. 29 aug. 1807 stod utanför K. en
träffning mellan de engelska landstigningstrupperna
under Wellesley (senare Wellington) och det danska
landtvärnet under generalmajor Castenschiold, hvilket
(omkr. 6,000 man) kastades tillbaka med en förlust af
250 döda och sårade samt 1,150 fångar. I Kjögebukten
vann danska flottan (27 stridsskepp) under Niels Juel
1 juli 1677 en stor seger öfver den af H. Horn anförda
svenska flottan (30 stridsskepp), som förlorade 8
fartyg, flera hundra kanoner samt öfver 4,000 man,
och 4 okt. 1710 utkämpades där en ny strid mellan en
svensk flotta, under generalamiralen Wachtmeister,
och en dansk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
