- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
229-230

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Klearchos. 2. Forngrekisk fältherre - Kleber, Jean Baptiste - Klebs, Edwin - Kleeburg - Kleen. 1. Johan af - Kleen. 2. Fredrik Herman Rikard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och därför med glädje mottog den krigsduglige
spartanen. För Kyros’ räkning organiserade han
vid Hellesponten en grekisk legohär, i spetsen
för hvilken han deltog i slaget vid Kunaxa, där
Kyros stupade (401). Vid de underhandlingar,
som därefter öppnades mellan grekerna och den
persiske satrapen Tissafernes, blefvo K. och hans
underbefälhafvare försåtligt tillfångatagna och
aflifvade. Den bistre och "krigälskande" mannens
bild är sympatiskt tecknad af Xenofon (Anab. II, 6).
1. C. R. N.* 2. A. M. A.

Kléber [klebär], Jean Baptiste, fransk general,
f. 9 mars 1753 i Strassburg, där hans fader var
murare, egnade sig först åt byggnadskonsten och
begaf sig 1768 till Paris, men ingick 1770 på några
bajerska officerares uppmaning vid militärskolan i
München. K. blef officer i österrikisk tjänst 1776,
men tog på grund af de dåliga utsikterna afsked 1783
och återvände till Elsass för att ånyo egna sig åt
byggnadskonsten. Efter revolutionens utbrott inträdde
han 1792 som volontär vid ett regemente samt blef
redan 1793 brigad- och 1794 divisionsgeneral. Såväl
i Vendée som vid Rhen stred han med utmärkelse och
förde flera gånger själfständigt befäl, men lämnade
krigstjänsten i början af 1797 och lefde sedermera i
Paris, till dess Bonaparte kallade honom att deltaga i
expeditionen till Egypten. Han sårades vid intagandet
af Alexandria 3 juli 1798, blef guvernör i staden
och deltog följande året i tåget till Syrien, under
hvilket han vann flera segrar och skyddade belägringen
af S:t Jean d’Acre. Då Bonaparte lämnat Egypten,
öfvertog K. 22 aug. 1799 befälet därstädes under högst
svåra omständigheter. För att rädda armén afslöt
han 24 jan. 1800 fördraget i El-Arisch. Sedermera
lyckades han vinna Murad bej på sin sida, slog
turkarna grundligt vid Heliopolis 20 mars, kufvade
upproret i Kairo och blef ånyo herre i Egypten,
för hvars ombildning han hvälfde stora planer,
då han föll för mördarhand 14 juni 1800. Efter
hans död var det slut med fransmännens välde i
Egypten. K. var en af revolutionens betydelsefullaste
personligheter. Storväxt och vördnadsbjudande,
var han född soldat, en afhållen förman, en
oöfverträffad truppförare, en "l’homme du moment",
såsom Napoleon plägade kalla honom. Hans fädernestad
har rest hans bildstod (1840). Se monogr. af Pajol
(1877), Hans Klaeber (1900), Holl (s. å.) och
Fr. Rousseau, "K. et Menou en Égypte" (s. å.).
C. O. N.

Klebs, Edwin, tysk läkare, f. 1834, 1859 assistent vid
fysiologiska laboratoriet i Königsberg, professor i
patologisk anatomi 1866 i Bern, 1871 i Würzburg, 1873
i Prag och 1882 i Zürich samt 1895 föreståndare för
en kuranstalt och ett bakteriologiskt laboratorium
i Asheville, North-Carolina, och 1896 professor i
patologi vid Rush med. college i Chicago. Bland hans
många skrifter märkas Handbuch der pathologischen anatomie (2 bd, 1868-80) och Allgemeine pathologie (2 bd, 1887-89).
(R. T-dt.)

Kleeburg [klé-], furstendöme i Nedre Elsass, som
1604 blef pfalzgrefve Johan Kasimirs arf efter
hans fader hertig Johan I af Pfalz-Zweibrücken
och sedermera det pfalziska regenthusets i Sverige
familjebesittning. Det bestod af en liten befäst
köping, två slott och några underlydande byar. Se
vidare Zweibrücken.

Kleen [klen]. 1. Johan af K. (skref sig före sitt
adlande Kleen), fortifikationsofficer, f. 31 dec. 1800
i Norra Nöbbelöfs socken,, Torna härad, Malmöhus län,
d. 5 maj 1884 i Stockholm, blef student i Lund 1818
och filos. magister 1823 samt utnämndes s. å. till
underlöjtnant vid Ingenjörkåren. Befordrad till
löjtnant 1830, var han 1830-33 arbetsbefälhafvare
vid Vanäs (Karlsborg), företog därefter en
resa för att studera ingenjörväsendet i Europas
större kontinentala stater och kallades efter sin
hemkomst till led. af Krigsvet. akad. (1836). 1837
utnämndes K. till kapten och utarbetade s. å. en
plan till befästande af Karlsborgs landtfronter,
hvilken vann vederbörandes stadfästelse. 1838 blef
han fortifikationsbefälhafvare å Karlsborg, men
företog 1845 ånyo en utländsk resa, för att studera
de pågående befästningsarbetena i Ostpreussen,
Polen och Österrike samt omkring Paris. Hemkommen,
utsågs han, 1846, till öfvermekanikus för
Strömsholms kanalbyggnad. 1848 blef K. major
vid Ingenjörkåren och kommenderades s. å. till
chef för den ingenjörafdelning, som åtföljde de
svenska trupperna till Fyn. Efter en resa till
Krim 1855, med uppdrag att taga kännedom om det på
sistnämnda håll pågående belägringskriget, kallades
han s. å. till led. af kommittén för Stockholms
och Mälardalens befästande samt uppgjorde planer,
detaljer och kostnadsförslag för befästningarnas
utförande. Sedan han 1858 blifvit öfverstelöjtnant vid
kåren och öfverste i armén, utnämndes K. i slutet af
s. å. till generalmajor och chef för Ingenjörkåren,
hvilken (från 1867 under namnet Fortifikationen) stod
under hans ledning till 1868, då han på begäran erhöll
afsked från sin chefsbefattning. K. utnämndes då till
generallöjtnant i armén. 1869 erhöll han afsked ur
krigstjänsten. I början af 1861 öfvervar K. Gaëtas
belägring (relaterad af K. i Krigsvet. akad:s
tidskrift). 1850-63 var han chef för byggandet af
Nationalmuseum i Stockholm. K. kallades 1848 till
led. af Vet. akad., erhöll 1858 adlig värdighet och
blef 1874 filos. jubeldoktor. - Hans hustru Anna
Beata af K.
, född Ehrenborg, f. 1813, d. 1894, var
miniatyrmålarinna och utförde en mängd porträtt. Hon
är representerad i Nationalmuseum.

2. Fredrik Herman Rikard K., den föregåendes son,
diplomat, folkrättslig författare, donator, f. 17
mars 1841 på Karlsborg, blef student i Uppsala 1859,
där han 1863 aflade examen till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:34 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free