- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
559-560

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kollimatör - Kollin, stad. Se Kolin. - Kollinear - Kollineation - Kollineationsaxel, Kollineationsplan, Kollineationsstrålar. Se Kollineation. - Kollinkogel. Karniska alperna. - Kollision - Kollisionsnormer - Kollmann, Julius - Kollodium - Kollodiumbomull. Se Cellulosa, sp. 1403. - Kollodiummetod

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kollimatör (fr. collimateur; om härledningen
se Kollimationslinje), krigsv., användes
liksom kikarsiktet (se d. o.) vid vissa moderna
artilleripjäser som syftmedel i st. f. sikte och
korn. Kollimatören infördes
illustration placeholder

första gången till den 1897 antagna franska
fältkanonen och består (se fig.) af en
i en bronstub infattad omkr. 30 cm. lång glasprisma,
å hvars främre yta (a) finnes ett kors och hvars
bakre yta (b) är linsformad. Då riktaren ser
genom den bakre ytan, synes bilden af korset på
omkr. l m. afstånd från densamma, och siktlinjen
blir därigenom tillräckligt noggrant bestämd. Till
skillnad från kikarsiktet synes vid kollimatören
icke målet (riktpunkten) förstoradt, utan riktaren
skall se detta med blotta ögat utanför prisman och
likväl inpassa korset på målet. Kollimatören anses
som syftmedel underlägsen kikarsiktet. Se
Riktmedel. G. af Wdt.

Kollin, stad. Se Kolin.

Kollinear (se Kollineation), ett af
Voigtländer & sohn i Braunschweig konstrueradt
symmetriskt och anastigmatiskt dubbelobjektiv.
J- Htzg.

Kollineation (af lat. collineare, rikta efter
linjen), det samband mellan två geometriska system,
som karakteriseras däraf, att hvarje punkt P i det
ena systemet svarar mot en punkt Pt i det andra,
hvarje linje genom P mot en linje genom P1? hvarje
plan genom P mot ett plan genom Pt. En särskild art af
kollineation är den perspektiviska l. centriska. Om
nämligen två plana system äro på det sätt besläktade,
att alla linjer, som förena motsvarande punkter
i de båda systemen, gå genom en och samma punkt
och linjerna i det ena systemet skära motsvarande
linjer i det andra uti punkter, som alla ligga på
en och samma räta linje, så sägas systemen vara
perspektiviskt 1. centriskt kollineara. Detta
samband eger rum mellan en plan figur och dess
perspektivbild. Föreningsstrålarna mellan systemens
samhöriga punkter kallas kollineationsstrålar,
deras skärningspunkt kollineationens centrum och den
linje, på hvilken motsvarande linjer skära hvarandra,
kollineationsaxeln. Förflyttas kollineationens centrum
i oändligheten, d. v. s. bli kollineationsstrålarna
parallella, medan kollineationsaxeln förblir i
ändligheten, uppstår affinitet (se d. o.). Rubbas
det mellan två plana system rådande perspektiviska
läget, kvarstår dock det kollineara sambandet. Två
rymdsystem äro perspektiviskt 1. centriskt kollineara,
om motsvarande punkter i de båda systemen ligga
på strålar, kollineations-strålarna, som alla gå
genom en och samma punkt, kollineationens centrum,
samt motsvarande linjer och plan skära hvarandra
i punkter och linjer, liggande uti ett och samma
plan, kollineationsplanet. Detta samband
eger rum mellan ett rymdsystem och dess relief
perspektiv. Vid oändligt aflägset centrum uppstår
affinitet. Teorien för kollineara system har i den
nyare geometrien vunnit stor betydelse och användning.
P. H-s.

Kollineationsaxel, Kollineationsplan,
Kollineationsstrålar. Se Kollineation.

Kollinkogel. Se Karniska alperna.

Kollision (af lat. collidere, sammanstöta),
sammanstötning eller lindrig beröring fartyg emellan;
sammanstötning mellan motsatta åsikter och plikter
(se Pliktkollision) eller mellan olika personers
intressen och företag; i allmänhet förveckling,
tvist. Jfr Ombordläggning.

Kollisionsnormer (se Kollision), jur., kallas
de rättsregler, genom hvilka ett visst lands
rätt ordnar behörighetsförhållandet mellan sig
själft och främmande rättsordningar med af seende
på regleringen af dels myndigheternas rätt att
till pröfning upptaga mål rörande olika privat
internationella lefnadsförhållanden, dels de
saknormer (se d. o.), som vid denna pröfning skola
tillämpas. Kollisionsnormerna äro dels ensidiga eller
exklusiva, dels fullständiga eller generella: genom de
förra förbehåller landets rätt sig själf eller sina
myndigheter behörighet i visst fall, genom de senare
anges vissa allmänna grunder, hvarefter behörigheten
bör bestämmas oafsedt om därigenom inländsk
eller utländsk rätt resp. myndigheter tilldelas
kompetens. Se vidare Internationell privaträtt. Rld.

Kollmann, Julius, tysk anatom, f. 24 febr. 1834 i
Holzheim (Bajern), blef 1862 privatdocent, 1870
e. o. professor i Mimenen och 1878 professor i
anatomi i Basel. Han har utgifvit arbeten om tändernas
utveckling, bindesubstansväfnaden, i synnerhet hos
ryggradslösa djur (mollusker), om blodets uppkomst
samt mycket viktiga arbeten om människans rasanatomi,
i synnerhet de europeiska rasernas. Af K:s skrifter
må nämnas Vber den verlauf der lungen-magen-nerven in
der bauchhöhle (1860), Entwic-kelung der adergeflechte
(1861), Atlas der allgemei-nen tierischen gewebelehre
(1862), Mechanik des menschlichen körpers (1874),
Les races de l’Europé et la composition des peuples
(1881) och Plastische anatomie des menschlichen
körpers (1886; 2:a uppl. 1901), Lehrbuch der
entwickelungsgeschichte des menschen (1898)
samt Handatlas der entwickelungsgeschichte des
menschen (1907). K. har äfven utöfvat framstående
verksamhet som läroboksförfattare på anatomiens och
utvecklingslärans område. Bl. a. har K. upptäckt en
pygmé-ras under Europas förhistoriska tid.

Kollodium (af grek. kollodes, limaktig), farm., med.,
en lösning af l del cellulosanitrat (bomullskrut)
i 35 dlr eter, blandade med 5 dlr koncentrerad
sprit. Det bildar en halfgenomskinande, klar
vätska af tjockare siraps konsistens. Kollodium
begagnas mycket till pensling å mindre sår eller
såriga hudytor, på hvilka det, genom lösningsmedlets
hastiga afdunstning, bildar ett hinnaktigt skyddande
öfverdrag. Då kollodium direkt på en hudlöshet
eller sårnad vållar smärta och retning, anbringas i
regel närmast såret bomull e. d., hvarefter kollodium
strykes utanpå förbandet, hvilket däraf blir tätt och
fästes vid underlaget. Emedan hinnan af oblandadt
kollodium är något spröd, har man infört bruket af
Collodium elasticum (Sv. farm.), som är en blandning
af 2 dlr ricinolja i 98 dlr kollodium. Oljan
gör kollodiumhinnan i viss mån elastisk. Inom
fotogra-fien spelar kollodium en stor roll, ty det
bildar å de vid fotograferingen använda glasskifvorna
("plåtarna") den tunna, genomskinande hinnan, som
genom behandling, vanligen med ett silfversalt, göres
känslig för ljusstrålarnas inverkan. Jfr Fotografi.
O. T. S.*

Kollodiumbomull. Se Cellulosa, sp. 1403.

Kollodiummetod, bot., användning af en kollodiumhinna
dels för att påvisa transpiration, dels för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:34 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free