- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
567-568

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolmodin 5. Gustaf - Kolmodin 6. Johan Adolf - Kolmogorij - Kolmunnen, zool. Se Torsksläktet. - Kolmården

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jonsson, jordbrukare, kommunalman, politiker, f. 16
mars 1823 å Stenstugu i Endre socken på Gottland,
d. 25 febr. 1893 i Visby, blef student i Lund 1842,
vistades vid Väderbrunns landtbruksskola 1845-47
och öfvertog efter återkomsten till Gottland
fädernegården Stenstugu. Han var där föreståndare för
länets landtbruksskola 1848-51 och utvecklade gagnelig
verksamhet dels genom sin undervisning, dels genom det
för närliggande bygder välgörande föredömet af ett väl
skött jordbruk. Han var led. af Andra kammaren 1867-75
samt insattes af densamma i lagutskottet 1869-71 och
i bevillningsutskottet 1872. Efter att 1870-72 ha
arbetat i kommittén för revision af läroverksstadgan,
hade han 1873 plats i särskilda utskottet för
elementarundervisningens ordnande och uppträdde där
såväl som förut i kommittén mot de klassiska språkens
förhärskande ställning. Under sin första riksdagstid
tillhörde K. landtmannapartiet, men aflägsnade sig af
motvilja mot dess ljumhet i försvarsfrågan allt mera
från detsamma samt uppträdde som en af den allmänna
värnpliktens ifrigaste förespråkare. Hans allmänna
politiska ståndpunkt var moderat-konservativ,
hvilket dock ej hindrade honom att understödja partiella
framsteg på religionsfrihetens område. Särskildt
nitälskade han för den lagstiftning för de gottländska
skogarnas skydd, som kom till stånd 1869, och
för skiljandet af militär-befälhafvarplatsen vid
Gottlands nationalbeväring från landshöfdingeposten
inom länet. K. var sedan 1868 led. af styrelsen för
Riksbankens afd.-kontor i Visby, under en lång följd
af år led. af landstinget (1881-86 vice ordf.) och
1868, 1873 och 1878 sitt stifts lekmannaombud vid kyrkomötena.

6. Johan Adolf K., den föregåendes sysslings
son (K. tillhör endast på mödernet släkten K.,
hvars namn hans fader upptog), missions-och
universitetslärare, f. 7 okt. 1855 i Visby, blef
student i Uppsala 1874, teol. kandidat 1887, docent
i exegetik 1890 samt e. o. professor i exegetik
där och kyrkoherde i Näs 1903. K. har äfven egnat
en betydande del af sin verksamhet åt Evangeliska
fosterlandsstiftelsens missionsinstitut, där han
varit 1879–93 förste lärare, 1893–1903 föreståndare
och 1903–09 inspektor och hvars missionsfält i
Öst-Afrika han inspekterade 1908–09. Utom en mängd
missionslitteratur (som missionsföreståndare utgaf
K. bl. a. fosterlandsstiftelsens missionstidning)
dels i tidskrifter och kalendrar, dels i smärre
missionsskrifter har han af trycket utgifvit
bl. a. "Pauli första Thessa-lonikerbref" (1893),
"Profeten Mika" (1894), "Profeten Nahum" (1898) och
"Pauli andra Thessalonikerbref" (19O1), samtliga med
öfv. och förklaringar. K. representerar i dessa arbeten
en strängt konservativ ståndpunkt. Under de senare åren
har han publicerat dels i öfv., dels som
original en skriftserie "Bibliska tids-
och stridsfrågor", hvaribland Kristendomen
och den urkristna församlingens bibel (1908),
som trots sin konservativa hållning förorsakat
mycken oro bland en del missionsvänner inom
Evangeliska fosterlandsstiftelsen. 1909 lämnade
K. den förtroendeställning han där länge
innehaft.

2. (E. Wrgl.)
3. –rn. (E. Wrgl.)
5. (V. M.)

Kolmogorij (Cholmogorij), stad i
ryska guv. Archangel, vid vänstra stranden af
Dvina. Omkr. 1,200 inv., hvilka hufvudsakligen idka
ladugårds-skötsel. Korna i trakten (af holländsk
ras) äro eftersökta i hela Ryssland för sin
mjölkrikedom. K. var en af bjarmernas förnämsta
handelsplatser (se Bjarmaland) och är
f. ö. bekant som ryska regentinnan Annas och hennes
gemål Anton Ulriks förvisningsort. Före Archangels
anläggande var K. Rysslands hamnstad vid Hvita hafvet.

(J. F. N.)

Kolmunnen, zool. Se Torsksläktet.

illustration placeholder
Kolmårdens branter mot Bråviken.


Kolmården (fsv. Colmarþ och Kulmarþ, antagligen
af ett subst. marþer, skog; således "kolskogen"),
bergs- och skogstrakt i Östergötland, Södermanland och
Närke. Den breda, tillplattade, af en mängd tvärdalar,
kärr och vattendrag söndersplittrade bergåsen höjer sig s. v. om Nyköping
ur Östersjön. Öfver slättlandet sträcker den sig,
med kullar af 15 till 60 m. höjd, västerut, brant
stupande mot s. till Bråviken, Östergötlands slättbygd
och sjön Glan, men mot n. småningom öfvergående i de
lägre kuperade trakter, som omgifva Södermanlands
insjöar. Mot n. v. sträcka sig K:s utsprång ända
till sjön Sottern i Närke samt inåt Finspånga läns
härad i Östergötland, sålunda sammanhängande med
bergssträckningen Tylöskogen. Ej långt frän sjön Glan,
i närheten af Hult i Kvillinge socken, når K. sin
största höjd, 167 m. Mångenstädes förekomma järn-,
koppar- m. fl. malmanledningar. Berggrunden utgöres
hufvudsakligen af röd gnejs; på flera ställen finnas
i denna inkilade mäktiga lager af kornig kalksten,
hvilken sedan lång tid tillbaka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:55 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free