Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kompetenskonflikt - Kompetenslagen - Kompetent. Se Kompetens. - Kompetitor. Se Kompetens. - Kompilation, Kompilator. Se Kompilera. - Kompilera - Komplanation - Komplement. 1. Mat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillägga en hvar sig själf behörighet i fråga om ett
och samma mål; den är negativ, då två eller flera
domstolar, af hvilka en i verkligheten är behörig,
förklara en hvar sig själf obehörig. Hvad angår
konflikter af förra slaget märkes, att 25 :e kap. 21
:a § Eättegångsb. i 1734 års lag förbjöd domstol
att döma, då saken redan var instämd till annan
domstol; och detta förbud afsåg ej blott dömande,
utan äfven saks upptagande till handläggning. I
enlighet med denna princip (som, fastän stadgandet
icke längre förekommer i Rättegångsb., ej dess
mindre fortfarande gäller) bör i fall, då ett mål
efter hvartannat anhängiggöres vid två domstolar,
den domstol, till hvilken det sist instämmes, på
grund af målets anhängighet vid annan domstol ex
officio vägra att upptaga detsamma, och detta bör
ske, äfven om domstolen skulle anse sig själf behörig
och den andra domstolen obehörig. Skulle domstolen
af obekantskap med förhållandet eller af försummelse
underlåta att af visa målet och till följd häraf laga
kraft egande dom af två domstolar komma att föreligga,
-kan rättelse vinnas därigenom, att resning sökes hos
Högsta domstolen. - Den negativa kompetenskonflikten
blir akut först i det fall, att det beslut, hvarigenom
den rätta domstolen visat målet från sig, vinner laga
kraft. I sådant fall kan rättelse vinnas därigenom,
att Högsta domstolen beviljar resning mot detta
beslut. En mera praktisk utväg består däri, att
Högsta domstolen, i stället för att bevilja resning,
omedelbart föreskrifver, att målet skall upptagas
vid den behöriga domstolen; och praxis lämnar jämväl
exempel på detta tillvägagångssätt.
Kompetenskonflikter kunna uppstå icke blott emellan
ett lands domstolar inbördes, utan äfven emellan
domstol å ena samt administrativ myndighet å andra
sidan. Jämväl dessa sistnämnda konflikter kunna vara
af antingen positiv eller negativ natur. Ifrågavarande
konflikter äro icke att befara beträffande
mål, hvilkas rent civilprocessuella eller rent
administrativa karaktär är otvetydig, men möjligheten
af konflikt ligger närmare, då det ifrågakommer
att draga gränsen emellan de civilprocessuella
målen och de mål, som höra till den administrativa
rättskipningens, förvaltningsjurisdiktionens gebit. I
vårt land saknas alla stadganden ang. lösningen
af dessa konflikter. Dylika stadganden synas så
mycket mera af behofvet påkallade, som man måste
beträffande förhållandet emellan domstolar och
administrativa myndigheter i princip fastslå, att
de äro af hvarandra oberoende hvar inom sin sfär;
förhållandet är ett sidoordnadt förhållande, ej ett
förhållande af öfver- och underordning. Behofvet
af lagstadganden i ämnet måste ock anses ökadt
därigenom, att vårt land numera i Regeringsrätten
erhållit ett högsta, själfständigt organ för den
administrativa rättskipningen. I det betänkande "om
inrättande af en administrativ högsta domstol eller
regeringsrätt" (Stockholm 1907), som ligger till grund
för den lag, hvarigenom Eegeringsrätten tillskapades,
har ock uppmärksamheten riktats på förevarande ämne
och önskvärdheten af en särskild konfliktdomstol
framhållits. Emellertid har någon lagstiftning i
ämnet ej kommit till stånd. E. K.
Kompetenslagen (af 1904 kallas den "lag om vissa
internationella rättsförhållanden rörande äktenskap
och förmynderskap", som, till fullföljande af
de 1904 ratificerade Haagkonventionerna, kungjordes
s. å. 8 juli. Benämningen grundar sig därpå, att
lagen väsentligen afser att reglera förhållandet
mellan svensk och utländsk rätts tillämplighet eller
kompetens med afseende på de i rubriken antydda
förhållandena. I den mån Sverige erhåller nya lagar
till reglering af. andra privata rättsförhållanden,
kunna alltså äfven dessa betecknas som kompetenslagar,
om och i den mån de utgöra fristående lagar; däremot
betecknas t. ex. 14 kap. i 1880 års växellag icke som
kompetenslag, ehuru det afhandlar "förhållandet till
utländsk lag". Kompetenslagen af 1904 innehåller
fem kapitel, af hvilka det första handlar om
äktenskaps ingående och motsvaras af konventionen
för lösande af konflikter mellan lagar i fråga
om äktenskap, det andra om återgång af äktenskap,
det tredje om skillnad i äktenskap och motsvaras af
konventionen för lösande af konflikter mellan lagar
och jurisdiktioner i fråga om skillnad i äktenskap
och ständig skillnad till säng och säte, det fjärde
om förmynderskap för minderåriga och motsvaras
af konventionen angående samma ämne; det femte
innehåller vissa särskilda bestämmelser. Dessutom
kompletteras 1904 års kompetenslag af särskilda
förordningar ang. äktenskapscertifikat
m. m. Se vidare Reuterskiöld, "Om äktenskap,
äktenskapsskillnad och förmynderskap
enligt svensk-internationell rätt" (1909).
Rid.
Kompetent. Se Kompetens.
Kompetitor. Se Kompetens.
Kompilation, Kompilator. Se Kompilera.
Kompilera (af lat. compilare, plundra), åstadkomma
en litterär produkt genom att sammanföra hvad andra
skrifvit i ett visst ämne. - Kompilation, en på sådant
sätt tillkommen litterär produkt utan själfständiga
synpunkter eller undersökningar. - Kompilator, en
som kompilerar. Jfr Plagiera.
Komplanation (af lat. complanare, göra jämn), mat.,
kallas bestämmandet af ytinnehållet af en gifven
solid figurs gränsyta. Är denna gränsyta buktig
och dess ekvation gifven, så sker komplanationen i
allmänhet medelst dubbel integration. I enklare fall,
t. ex. i fråga om cylindriska, koniska och sfäriska
ytor, kan den dock utföras genom användande af vissa
speciella metoder.
Komplement (af lat. complere, fylla). 1. Mat. Den
vinkel eller båge, som utfyller en annan vinkel
eller båge till 90°. Så är t. ex. 30°, eller en
tredjedels rät vinkel, komplement till 60°, eller två
E tredjedels rät vinkel, och i vidstående fig. bågen
BD komplement till bågen A B. - Aritmetiskt komplement
till ett gifvet tal kallas ett tal, som, lagdt till
det gifna, åstadkommer till resultat 0. Siffrorna
i komplementet erhåller man genom att i det gifna
talet subtrahera den sista siffran från 10 och de
öfriga siffrorna från 9, hvarjämte efteråt sättes
en subtrahend, bestående af en etta med så många
nollor, som det gifna talet innehåller siffror. Så
är t. ex. 735-1,000 det aritmetiska komplementet till
265. Genom användande af det aritmetiska komplementet
förvandlas omedelbart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
