- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
825-826

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konst. 1. Estet. - Konst. 2. Bergsv. Med konst betecknas i äldre tider. Se Vattenkonst 2. - Konstakademien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

825

Konstakademien

826

kämpar, ej genom abstrakta teorier eller
reformförslag.

Hvad nu sagts, gäller om all konst, men det finnes
äfven särskilda lagar för hvarje konstart. I
det hela är nämligen konsten en produktiv
fantasiverksamhet och lyder därför fantasiens
lagar, jämte de fordringar, som kunna ställas på
den af de teoretiska, praktiska eller estetiska
ändamålen. Dessa specifikt konstnärliga lagar,
konstnärsfantasiens lagar, äro ännu så föga studerade,
att några allmänfattliga och allmängiltiga resultat
svårligen kunna angifvas. De äro ytterligt svåra
att studera, därför att de teoretiska, praktiska
och estetiska lagarna oupphörligt hota att bli
inblandade i undersökningen. Likaså har också hvarje
konstart sina egna lagar. Dessa äro jämförelsevis
mera oberoende och kända samt utgöra innehållet i
den s. k. empiriska konstteorien, eller läran om de
olika konstnärliga stillagarna. - Till grund för
dessa speciellare läror ligger hufvudindcl-ningen
af konsten. Det är den tyske estetikern Lessing,
som (framför allt i arbetet "Laökoon’’) uppvisat
den stora artskillnaden mellan bildande konst,
som förlägger sina bilder för fantasien bredvid
hvarandra i rummet, och ljudande konst, som förlägger
bilderna efter hvarandra i tiden. Till den förra
hufvudgruppen, som enligt Lessings åsikt (bestridd
af de s. k. impressionisterna, se Impressionism)
endast kan’ återge kroppar och - antydningsvis
genom kroppar - rörelser, höra arkitekturen
(l. byggnadskonsten), plastiken (1. bildhuggarkonsten)
samt målarkonsten. Till de ljudande konster åter
räknas musik och poesi, hvilka enligt Lessing
omedelbart återge rörelser eller handlingar samt
endast antydningsvis genom dem kroppar. - Om fria
konster se d. o.

2. Bergsv. Med konst betecknades i äldre tider
anordningar och verk, som brukades vid bergverks
bedrifvande. Inbegreppet af samtliga dylika
anläggningar kallades vid Sala silfvcrverk och Stora
Kopparbergs grufva konststaten. Till dennas underhåll
voro förr åtskilliga prestationer anslagna. Se
Vattenkonst 2. 1. 8-e. 2. C. v. O.

Konstakademien i Stockholm uppstod ur den ritskola,
som de vid slottets uppförande anställde franske
konstnärerna bildat till öfning för sig själfva och
sina lärjungar. Det var hufvudsakligen Taraval,
som ifrade för denna skola. K. G. Tessin, som
beklädde öfverintendentssysslan, tog den om hand,
och 10 mars 1735 fick den namnet Kongl. R i t a r a
k a-d e m i e n. Taraval blef dess ledare med titeln
professor; bland öfriga lärare under den första tiden
voro J. Fh. Bouchardon, J. Pasch, 0. Arenius och
J. H. Scheffel. Bland lärjungarna voro 0. Rehn,
K. G. Pilo, K. F. Adelcrantz, J. Säfvenbom,
P. Hilleström och E. Hallblad. Akademiens
hufvudsakliga ändamål var till en början att uppamma
konstnärligt bildade arbetare för slottsbyggnaden,
och denna omständighet framkallade stadgandet, att
öfverintendenten skulle vara själfskrifvcn preses
- eo bestämmelse, som gällde ända till 1878. Dess
förste preses var Tessin, som 1741 efterträddes af
K. Hårlcman, efter hvilken kommo K. J. Cronstcdt,
1753, och Adelcrantz, 1767. Oaktadt lärarna afstodo
sina löner till förmån för akademiens kassa, voro
emellertid de medel, som anslogos af ständerna att
utgå af slottsbyefrnadsfonden, otillräckliga. Först
genom det stöd 1766 års riksdag gaf institutionen
fick den en betryggad ställning. Kort

därefter genomförde Adelcrantz dess nydaning,
och den första sammankomsten hölls 17
febr. 1768. P. H. Larchevesque bH dess direktör och
P. Floding dess sekreterare. Akademien, som nu fick
namnet Kongl. Målar- och bildhuggarakademien och med
hvilken den af Floding 1766 föreslagna gra-vörskolan
införlifvades, blef stadfäst l mars 1770 och
fick stadgar och privilegier 5 jan. 1773. Under
Adelcrantz’ presidium, som slutade först 1795,
var akademiens utveckling i ständig växt. 1777
kunde, genom det af konungen ökade anslaget, två
principskolor inrättas samt sex lärare i teckning
och en professor i byggnadskonst tillsättas. Två
år förut hade öfverdirektören vid styckgjuteriet,
Gerhard M e y e r, skänkt akademien sitt hus n:r 12
Fredsgatan, där den kunde inflytta 1780. Akademien,
som förut flyttat från den ena lokalen till den andra
inom slottet och 1773 måst på egen bekostnad inreda
rum åt sig i Rosenadlerska huset (nuv. Stockholms
stads brandförsäkringskontors hus, Mynttorget 4),
kunde nu förverkliga den paragraf i stadgarna, som
påbjöd, att årliga utställningar skulle hållas. 25
jan. 1787 utdelades för första gången akademiens
stora pris (till Jonas Åkerström). 1794 kom den
första utställningen af ledamöternas arbeten till
stånd. Elevernas antal var ganska stort: 1800 uppges
det till 240. Allmänheten intresserade sig lifligt för
akademiens verksamhet, och böcker, konstföremål och
penningar skänktes af enskilda. Det första anslaget,
1739, utgjorde 500 dlr smt, det ökades småningom,
och 1777 belöpte det sig till 3,000 rdr. Vid 1810
års statsreglering förändrades akademiens namn till
Konsl. Akademien f ö r d e f r i a k o n s t e r n
a. 20 maj 1846 utfärdades nya stadgar, och 1849 utkom
nytt reglemente för undervisningen, som då blef ställd
under direktörens närmaste ledning.

Det under akademien sorterande läroverket omfattade
antik- och modellskolor samt skola för byggnadskonst
och dessutom, intill 1879, en förberedande
teckningsskola ("principskolan", hvars elever dock
ej voro att anse som elever vid akademien). Först
1856 inrättades en målarskola och 1861 en skola för
landskapsmålare. 1864 öppnades särskilda afdelningar
för kvinnliga konststuderande.

De af akademien anordnade utställningarna fort-gingo
ganska regelbundet hvartannat år under 1800-talets
förra hälft, men sedan förekommer en och annan
lucka, och efter 1877 hördes ingen utställning
af, hvilket väckte missnöje och i betydlig mån
bidrog till oppositionsrörelsen 1885. Nämnda år
på hösten anordnades likväl en utställning till
firande af akademiens 150-åriga tillvaro - då var
redan konstnärsschismen ett faktum, och opponenterna
anordnade samtidigt sin egen utställning. Akademien
anordnade sedan utställningar i Stockholm 1887 och
1892, hvarefter utställningarna öfvertogos af den
nybildade Svenska konstnärernas förening. Bland de
utställningar, akademien på sista tiden, anordnat,
torde den retrospektiva utställningen 1898 af svensk
konst alltifrån 1500-talet vara den märkligaste.

Akademiens stadgar blefvo reviderade och förnyades
1866, 1878, 1887 och senast 13 juni 1908. Enligt
reglementet af sistnämnda år utgöres akademien af
första hedersledamöter (medlemmar af kungliga huset),
hedersledamöter (högst 12 svenska män eller

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:34 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free