- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
829-830

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstakademien - Konstakademier. Se Föregående art. och Akademi, sp. 410. - Konstans (Constans), romerska kejsare: 1. K., Konstantin den stores yngste son, - Konstans (Constans), romerska kejsare: 2. K., kejsare i Konstantinopel - Konstant - Konstantan - Konstant element, fys. Se Galvaniskt element, sp. 664. - Konstantia (Constantia), en vinsort. Se Kapvin. - Konstantia, fordom stad. Se Salamis 2. - Konstantia, drottning av Polen, - Konstantia, drottningar af Sicilien: 1. K., d. 27 nov. 1198, dotter af Roger II - Konstantia, drottningar af Sicilien: 2. K., d. 23 juni 1222 i Catania - Konstantia, drottningar af Sicilien: 3. K., d. 1300 i Barcelona - Konstantikvariat. Se Konsthandel. - Konstantin (Constantinus), många romerska och östromerska (bysantinska) kejsare, af hvilka följande äro de märkligaste: 1. K. I den store, f. 288 e. kr.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

829

Konstakademier-Konstantin

830

andra målningar, skulpturer och teckningar samt ett
arkiv, innehållande, förutom akademiens handlingar,
en mängd bref och manuskript af svenska konstnärer.

Om akademiens uppkomst och historia se framför
allt L. Looström, "Den svenska konstakademien under
första århundradet af hennes tillvaro" (1887 -91)
och "Minne öfver... praeses frih. J. Nordenfalk"
(1909). Festskrift vid invigningen af nybyggnaden
utkom 1897. Se äfven H. Wieselgren, "Prsesides för
den svenska konstakademien under hennes första tre
halfsekel" (1897). Sekreterarnas årsberättelser
föreligga i tryck sedan 1882, från 1905 utvidgade
till årliga "Meddelanden från kgl. akademien för de
fria konsterna". G-g N.

Konstakademier. Se föregående art. och Akademi,
sp. 410.

Konstans (C ön s t an s), romerska kejsare: 1. K.,
Konstantin den stores yngste son, f. 323, blef 333
caesar och erhöll jämte sina bröder, Konstantin
och Konstantins, kejsarvärdighet vid faderns död,
337. Konstans’ välde omfattade Italien, Afrika och
Illyricum; efter brodern Konstantins död i slaget
vid Aquileja 340 bemäktigade han sig dennes område
Gallien, Spanien och Britannien. K. var en ifrig
anhängare af Athana-sius och ortodoxien. Han besegrade
fran-kerna och företog fälttåg i Britannien, men
visade f. ö. inga framstående regentcgcnskaper. Hatad
på grund af sin godtycklighet och sina utsväfningar,
störtades han genom ett soldatuppror i Gallien,
hvarvid anföraren för liftrupperna, Magnentius,
lät döda honom vid spanska gränsen 350. - 2. K.,
kejsare i Konstan-tinopel, sonson af kejsar
Herakleios, efterträdde 641 sin fader, Konstantin
III, sedan dennes styfmoder, Martina, och hennes
son, Herakleonas, hvilka be-mäktigat sig väldet,
fördrifvits. K. gynnade i de kyrkliga striderna
monoteleternas parti, gjorde ihärdigt motstånd
mot arabernas inkräktningar i riket och skaffade
sig 658 fred med dem. Efter åtskilliga ogärningar -
bl. a. mördade han sin broder Theo-dosios (661) - drog
han sig undan från hufvudsta-den och regerade från
662 för det mesta i Syrakusa, där han mördades 668.
(H. Sgn.)

Konstant (af lat. constäre, förbli oförändrad),
beständig, oföränderlig, som icke växlar,
varaktig, oaf-bruten, ihållande. - Mat., en
storhet, som betraktas som oföränderlig till sitt
värde. Konstanterna delas i absoluta konstanter,
hvilka icke under några förhållanden förändras,
t. ex. n (förhållandet mellan periferien och
diametern i en cirkel), e (basen för det naturliga
logaritmsystemet) och i allmänhet alla talvärden,
samt relativa konstanter, hvilka visserligen i en
viss kalkyl eller i förhållande till de egentliga
variablerna anses oföränderliga, men icke dess mindre
i en annan kalkyl eller i särskilda förhållanden kunna
undergå förändring. Så är t. ex. i .cirkelns ekvation,

Kejsar Konstans’ bild på ett antikt mynt.

(x-a? + (y-&)2 - r2,

radien r konstant i förhållande till koordinaterna x
och y, men kan betraktas som föränderlig, om cirkeln
är framställd som typ för en serie cirklar, som alla
ha samma medelpunkt. - En relativ konstant plägar
understundom kallas variabel parame-t e r, hvarmed
utmärkes, att den väl är föränderlig, men dock vid sin
förändring oberoende af de ursprungliga variablerna.
(l- F->

Konstantän (af konstant, se d. o.), elektrot., en’
legering af 60 proc. koppar och 40 proc. nickel,
hvars elektriska ledningsmotstånd är praktiskt taget
oberoende af temperaturen. Jfr Elektriskt
motstånd.

Konstant element, fys. Se Galvaniskt element, sp. 664.

Konstantia (Const an t i a), en vinsort. Se K ap v
i n.

Konstantia, fordom stad. Se S a l a m i s 2.

Konstantia (Constafntia), drottning af Polen, f. 1588,
d. 12 juli (n. st.) 1631, var dotter af kejsar
Ferdinand I:s son, ärkehertig Karl af Steiermark,
och förmäldes 1605 med sin aflidna syster Annas
(d. 1598) gemål, konung Sigismund III af Polen,
den från Sveriges tron af satte konungen. Hon
hade med honom sonen Johan Kasimir, konung af
Polen 1648 -68. K. bidrog till att stärka det för
polackerna förhatliga österrikiska inflytandet vid
hofvet. (H. A-t.)

Konstantia (Consta’ntia), drottningar af Sicilien:

1. K., d. 27 nov. 1198, dotter af konung Roger
II af Sicilien, förmäldes 1186 med sedermera
kejsar Henrik VI, som på detta giftermål stödde sitt
besittningstagande af konungariket Sicilien (1194),
enär K. vid sin brorson Vilhelm II :s död (1189) var
närmaste legitima arfvinge till dess krona. Efter sin
gemåls död (1197) öfvertog K. styrelsen öfver riket. -

2. K., d. 23 juni 1222 i Catania, den föregåendes
sonhustru, var dotter af konung Alfons II af
Ära-gonien, äktade 1198 konung Emerik af Ungern,
som dog 1204, och därpå 1209 Innocentius III:s
skydds-ling, sedermera kejsar Fredrik II. Hon blef
i detta gifte moder till tyske konungen Henrik
(VII, f. 1211, d. 1242).-3. K., d. 1300 i Barcelona,
dotter af konung Manfred af Sicilien, kejsar Fredrik
II :s naturlige son, förmäldes 1262 med konung
Peter III af Aragonien, som därigenom fick anspråk
på Sicilien och efter resningen 1282 satte sig i
besittning af ön. Efter Peters död (1285) lät K.,
trots påfvens fientlighet, kröna sin son Jakob till
Siciliens konung.

Konstantikvariät. Se Konsthandel.

Konstantin (Constantīnus), många romerska och
östromerska (bysantinska) kejsare, af hvilka
följande äro de märkligaste: 1. K. I den store,
f. 288 e. Kr., eller sannolikt några år förut,
i Naissus (nu Nisch) i Mesien, d. 337. Hans fader
var Konstantins Chlorus; hans moder hette Helena och
synes ha varit af lägre stånd. K. var utrustad med
stora själs- och kroppsegenskaper. Sedan hans fader
år 293 blifvit "cæsar" (underkejsare), sändes K. som
underpant på dennes trohet till kejsar Diocletianus’
hof i Nikomedeia. Under Diocletianus och Galerius
utbildades den unge mannen i krigets skola och vann
rykte som tapper, djärf och duglig krigare. Då
Galerius 305 öfvertog styrelsen i Österlandet,
blef K:s ställning svår, ty kejsaren misstänkte både
honom och fadern. K. lyckades emellertid komma ifrån
Galerius’ hof och till sin fader i Britannien. Efter
faderns död (306) utropa-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:51:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free