- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
937-938

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konungens eget värfvade regemente - Konungens enskilda fond - Konungens fogate - Konungens generaladjutant för armén, krigsv. Se Generaladjutant, sp. 902. - Konungens generalstab, krigsv. Se Generalstab, sp. 912. - Konungens högsta domstol. Se Högsta domstolen. - Konungens jaktklubb - Konungens justitiekansler. se Justitiekansler. - Konungens militärhospitals- och medaljfonder - Konungens nämnd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

937

Konungens enskilda fond-Konungens nämnd

938

man hvardera, utgjorde garnison i städerna Malmö och
Landskrona. Det upplöstes 1830. C. O. N.

Konungens enskilda fond. Ständerna anslogo 1779 i
anledning af kronprins Gustaf Adolfs födelse en summa
af 150,000 kr. i nu gällande mynt till faddergåfva
att disponeras af konungen. På denna fond utgår ränta
från Kiksgäldskontoret med 7,500 kr. till änkor och
barn efter aflidna militärpersoner. Sedan 1908 står
fonden under Hofförvaltningens administration och
disponeras af konungen till något militärt ändamål.

Konungens fogate, åren 1791-1881 titel för en
tjänsteman på Stockholms slott. Slottsfogden
fick enligt instruktion för överståthållaren af 25
aug. 1791 denna titel med uppgift att vid förfall för
öfverståt-hållaren och underståthållaren "förrätta
allt hvad till executionsverket hörer" samt vidare
att of va uppsikt öfver Kiddarholmskyrkan, andra
kronans hus, Kungsträdgården, vedgården, fångar
och fängelserum. Han hade ock säte i slottskansliet
(sedermera i öfverståthållarämbetets kansli). Jfr
Fogde och Slottsfogde.

Konungens generaladjutant för armén, krigsv. Se
Generaladjutant, sp. 902.

Konungens generalstab, krigsv. Se Generalstab,
sp. 912.

Konungens högsta domstol. Se Högsta domstolen.

Konungens jaktklubb (H. M : t konungens jaktklubb)
stiftades af Karl XV på Ulriksdal i sept. 1863 och
hette H. M:t konung Karl XV : s jaktklubb, tills
under senare delen af 1870-talet namnet ändrades till
det nuvarande. Klubbens syftemål är att genom goda
föredömen främja jakten, att vaka öfver jaktlagarnas
efterlef-nad, genom tjänliga medel (såsom arrendering
af jaktmarker, inplantering af vildt, utrotande af
rof-och skadedjur) befordra tillväxten af nyttigt
villebråd samt sålunda äfven bereda tillfälle för
klubbens ledamöter att å dessa marker anställa
jakter utan fara för vildtets bestånd. Konungen är
själf-skrifven ordf. i klubbens styrelse, hvilken
bl. a. verkställer inval af ledamöter. Endast svenska
män kunna inväljas till ord. ledamöter. Dessutom
finnas "ständiga" ledamöter, som vid inträdet
erlägga 500 kronor en gång för alla, och "arbetande"
ledamöter, som äro befriade från årsafgift mot det
att de utöfva tillsyn öfver klubbens i närheten af
deras hemvist belägna jaktmarker eller på annat sätt
befordra klubbens bästa. På de af klubben arrenderade
jaktmarkerna få betalande ledamöter idka jakt å
and, beckasin, hare och räf under resp. tillåtna
tider, hvaremot tjäder, orre, ripa och rapphöns äro
förbehållna de annonserade gemensamma jakterna. 1910
hade klubben 13 första hedersledamöter (idel furstliga
personer), 2 hedersledamöter, 129 ord. och ständiga
samt 20 arbetande ledamöter. Vid de årligen anordnade
gemensamma jakterna är konungen jaktherre, när han
deltager. Klubbens allmänna sammankomster hållas
i Stockholm. I förening med Svenska jägarförbundet
anordnade klubben en jaktutställning vid den stora
Stockholmsexpositionen 1897 och en svensk afdelning
vid den internationella jaktutställningen i Wien 1910;
ensam anordnade jaktklubben en utställning i Berlin
1907. De af klubben arrenderade jaktmarkerna äro
f. n. (1910) Medstugan i Jämtland, Hamneda socken i
Kronobergs län och

Tannåkers socken i Jönköpings län samt Fåglums,
Barne-Åsaka, Lekåsa, Kyrkas och delar af Essunga
socknar (alla inom Barne härad) i Skaraborgs län.

Konungens justitiekansler. Se J u s t i t i
e-kansleren.

Konungens militärhospitals- och medaljfonder äro
bildade genom sammanskott efter 1813 och 1814
års krig samt af gåfvor (Karl XIV Johan lämnade
60,000 rdr); de båda fonderna stå under samma
direktion. Från militärhospitalsfonden lämnas
understöd åt officerares, underofficerares och
vederlikars änkor och döttrar. Medaljfonden är
afsedd att lämna pension åt underbefäl och manskap,
som erhållit tapperhetsmedalj i svenskt krig, hvadan
någon pensionär å denna fond ej funnits på många år.

Konungens nämnd, Konung Erik XIV:s nämnd L, såsom den
själf kallade sig, Konungsnämnden var ett slags högsta
domstol, hvars verksamhet började och slutade med Erik
XIV:s regering. Den ter sig närmast som en ombildning
af den i borgrätten fungerande nämnden, som här blir
permanent och tillika får sin myndighet utsträckt till
hela den allmänna rättskipningen. Dess ännu bevarade
registratur (dombok) omfattar väl endast åren 1562-67,
men strödda anteckningar om dess verksamhet finnas
både före och efter denna tid. Man känner ej dess
upphofsman; man vet blott att den, sedan Erik bestigit
tronen, snart var redo att begynna sin verksamhet och
att Göran Persson blef som konungens prokurator eller
åklagare den drifvande kraften i densamma. De enda
bestämmelser vi ega om nämndens befogenhet finnas i en
instruktion af l nov. 1563 för den, under konungens
vistelse vid armén, i hufvudstaden tillförordnade
regeringen. Det heter här, att nämnden, hvilken skulle
draga omkring i hvarje landsända, till städer och
marknader, skulle där rannsaka och som högsta instans
afdöma mål, som icke af lagmännen kunnat afgöras. Men
dessutom egde nämnden ock att instämma, på grund af
inkomna käromål, hvar och en anklagad, "på det att
hvar och en måtte desto bättre vederfaras hvad lag och
rätt medgifva". Dess utslag skulle ega samma kraft,
som om de vore fällda af konungen själf. Vad till
denne förutsattes i allmänhet icke, men naturligtvis
måste man antaga, att denne hade rätt att ingripa,
när det honom behagade. Att utan föregående rättegång
vid underdomstol instämma, förhöra och döma för brott
anklagade personer blef snart nämndens hufvudsakliga
uppgift; och då konungens trognaste anhängare, Göran
Persson, var den egentlige åklagaren och domarna i
nämnden voro hans handtlangare, behöfde i de flesta
fall processen icke dragas ut på tiden. Domarnas antal
var växlande, ofta nio, aldrig mindre än sex, och i
vissa ärenden förstärktes nämnden. Då rannsakning
före-hades med hertig Johans anhängare, kallades
24 personer till doms, och en annan gång syntes 43
domare vid bordet. Nämnden höll sina sammanträden i
Stockholm, Uppsala, Västerås, Strängnäs, Arboga,
Örebro, Skara, Vadstena, Svartsjö, Kungsbro
och Hofva, sannolikt äfven på andra ställen. De
mål, som förekomma i till våra dagar bevarade
handlingar, utgöras af rannsakningar rörande gods,
som adeln sökte återbörda, rörande hertig Johans
anhängare, krigsbefälhafvarna och fogdarna samt
slutligen de för förrädiska stämplingar misstänkte
adelsmännen. Dessutom handlades åtskilliga mål af
rent pri-

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:55 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free