- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1095-1096

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Korsholm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sverige kan den häst diskvalificeras, hvars ryttare
under löpningen begår otillåtna handlingar,
som äro egnade att verka störande på en annans
utsikter till vinst. 1. C. A. L.*
2. Å. W:son M. 4. B. C-m.

Korsningsbangård, järnv. Se Bangård.

Korsningsväxel, järnv. Se Järnvägsväxel.

Korsnäbbsläktet, Loxia, zool., hör till familjen finkartade fåglar
(Fringillidæ) inom tättingarnas ordning och fåglarnas
klass. Hufvudet är stort, kroppen undersätsig,
näbben mycket stark, tjock, hoptryckt från sidorna
och med inböjda kanter, öfverkäken kullrig, liksom
underkäken utdragen och hakformigt böjd, så att
käkspetsarna korsa hvarandra; hos ungarna är näbben
rak och tämligen lik andra finkars. Benen äro korta,
starka och försedda med långa tår, som bära krökta,
spetsiga och hvasskantade klor. Vingarna äro tämligen
långa och smala, med andra - fjärde pennorna längst,
stjärten kort och djupt klufven, fjäderdräkten
mjuk. Munvinklarna sakna borsthår. Korsnäbbarna
vistas nästan uteslutande i barrskogar. Med tillhjälp
af sin starka och egendomligt bildade näbb taga de
skickligt ur kottarna tall- och granfrön. De förtära
äfven insekter samt om vintern, då de ej sällan besöka
löfskogar, trädgårdar och lundar på slätten, rönnbär
och åtskilliga frösorter. Med mycken skicklighet
klänga de i träden och betjäna sig därvid äfven
af näbben, liksom papegojorna, om hvilka de erinra
i vissa afseenden. Deras fortplantning synes vara
mera växlande än andra småfåglars, men vanligtvis
ha de ägg redan i slutet af febr. eller början af
mars. Bona, hvilka byggas större och tjockare om
vintern, mindre och tunnare om sommaren, äro stora,
väl sammanfogade hufvudsakligen af granpinnar och
skägglaf; de anbringas i barrträdskronor. Sången är
helt svag och föga behaglig. Könen äro mycket olika
och ungarna annorlunda tecknade än de gamla; hannarna
undergå märkliga färgförändringar, hufvudsakligen
från gult till rödt. I Sverige finnas af detta släkte
3 arter. Större korsnäbben, L. pityopsittacus,
häckar tämligen allmänt öfver hela landet och
igenkännes därpå, att näbbens höjd är ungefär lika
med underkäkens längd. När hannen blir äldre, har
han hufvudet, halsen ofvan och öfvergumpen röda,
de båda förra med inblandad mörk färg. Ryggen och
skuldrorna äro gråbruna, med mörkröda fjäderkanter,
undre delarna röda, underlifvet
med inblandad gråaktig färg, vingarna och stjärten
svartaktiga, med ljusgrå pennkanter. Längden stiger
till 19,5 cm. Unghannen är pomeransgul, där den äldre
är röd, samt har gröngula fjäderkanter på ryggen och
skuldrorna; den gula färgen stöter stundom i rödt,
mera sällan något i gröngult. Honan är ofvan gråbrun
med gröngula fjäderkanter; öfvergumpen är gröngul
och undre delarna askgrå, med grönaktig anstrykning
på bröstet och sidorna. Ungen är grönaktigt gulgrå,
med svartaktiga längdflackar.

illustration placeholder
Mindre korsnäbben.

Mindre l. lilla korsnäbben l. Krumsnabeln, L. curvirostra (se
fig.), är alldeles lika tecknad med föregående
art, men skiljes från den dels genom mindre
kroppsstorlek, dels därigenom, att näbbens höjd
är mindre än underkäkens längd. Den häckar
allmänt öfver hela landet. Bändelkorsnäbben
(L. leucoptera) skiljer sig från den föregående
hufvudsakligen genom förekomsten af två hvita
tvärband å öfversidan af vingarna. Flera gånger ha
i Sverige spridda flockar iakttagits på många håll.
C. R. S. (L-e.)

Korsnäs, järnvägs-, post- och telegrafstation i
Kopparbergs socken, Kopparbergs län, vid Gäfle-
Dala järnväg och Svärdsjöåns utlopp i sjön Runn,
5 km. ö. om Falun. Korsnäs sågverks aktiebolag
(bildadt 1855), som där förr hade sitt hufvudkontor
och sin stora ångsåg (den senaste, 12 enkla och
4 dubbla sågramar samt 6 kantverk, färdig 1888),
har där nu jordbruksfastighet, tax. till 33,000
kr., och annan fastighet (masugn, ej i verksamhet,
gjuteri och reparationsverkstad, kvarn m. m.) med
ett taxeringsvärde af 349,300 kr. (1909), och
K. är hufvudplatsen för bolagets kolningar,
men sågverksrörelsen är sedan våren 1899 förlagd
till kusten, utanför Gäfle, där bolaget har sitt
hufvudkontor och styrelsen sitt säte. På grund af de
dyra frakterna å järnvägen väcktes tidigt frågan om
flyttning till kusten, och 1879 anlade bolaget på
förhyrd plats på Brynäsudden inom Gäfle ett mindre
hyfleri. Detta flyttades 1890 till den af bolaget
inköpta s. k. Bomhusudden, midt emot Fredriksskans,
och utvidgades samtidigt. Där ordnades en vidsträckt
brädgård med kajer (nu af 1,800 m. längd), och sedan
järnväg anlagts därifrån till Gäfle, flyttade bolaget
sitt virkesupplag till Bomhus. Sedan bolaget inköpt
den intill Bomhus belägna egendomen Holmsund, beslöt
1897 års bolagsstämma att flytta sågverksrörelsen från
K. till Kastet, en del af Holmsunds egendom. En 30
km. lång flottled anlades från Dalälfven vid Remsön
dels som timrad flottränna, dels som gräfd kanal
till hafvet vid Kastviken, och våren 1899 var det
nya sågverket uppfördt vid Kastet (se fig.). Det
omfattar 30 sågramar (12 dubbla och 18 enkla),
9 kantverk, 35 kapverk, 4 system för stafsågning,
2 läktsågar och ett knubbkantverk. Från sågverket
föres det sågade virket på af bolaget anlagd järnväg
till brädgården vid Bomhus, som rymmer 25-30 tusen
stds virke och har 11 med elektricitet drifna kapverk,
som aptera virket till export. Invid brädgården ligger
hyfleriet, som omfattar 5 hyfvelmaskiner, 4 klyfsågar
och 2 kantverk. Sedan 1910 har bolaget vid Bomhus
äfven en sulfitfabrik (beräknad årstillverkning 20,000
ton). Under skeppningstiden går bolagets arbetsstyrka
vid sågverk, hyfleri och brädgård upp till 1,400 å
1,500 personer. Under de senare åren har skeppningen
växlat mellan 40 och 50 tusen stds. Fastigheterna
vid Bomhus och Kastet (inom Valbo socken och Gäfle
stads område) voro 1909 tax. till 5,037,200 kr.,
hvaraf 2,165,700 kr. å jordbruksfastighet. Enligt
Femårsberättelserna egde bolaget 1905 fastigheter inom
Kopparbergs län med ett tax.-v. af 8,506,500 kr. och
i Gäfleborgs län sådana tax. till 4,975,000 kr., och
enligt egna uppgifter hade bolaget vid 1905 års slut
185,000 har skogbärande mark under full eganderätt
samt af verkningsrätt till 175,000 har. Sedan dess
har bolaget (1907)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:30:29 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0580.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free