- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1165-1166

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kozelets ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1165

Krabbe-Krabbtaska

1166

1661 medlem af statskollegiet och var 1661-64
ståthållare i Norge.

4. Jörgen K., den föregåendes son.
Se Krabbe, Jörgen, svensk friherre.

5. Otto K., sonsons son af K. 2, f. 1641, d. 1719,
blef 1665 page och 16G9 kammarjunkare
hos Fredrik III, som visade honom stor personlig
ynnest till hans död. 1671 blef han amtman,
sedan 1682 i Eoskilde, och dessutom stiftsamtman på
Själland, 1695 geheimeråd och var 1703-17 medlem af
konseljen. Ehuru personligen human och välvillig,
ogillade han 1701 "vornedskabets" upphäf-vande på
de privata godsen, men bidrog 1708 kraftigt till
afskaffandet af grofva missbruk vid tionderäkningen,
l, 2 o. 5. E. Ebg.

Krabbe, dansk adlig ätt, känd sedan 1500, af annat
ursprung än den föregående.

1. Peder K., f. 1755, d. 1807, utmärkte sig 1800
som kommendörkapten och chef på fregatten "Freja"
i en strid i Kanalen mot 4 engelska örlogs-fartyg,
då han själf konvojerade några danska handelsfartyg.
Slutligen måste han ge sig, men återfick snart
sitt skepp.

2. Oluf K., f. 1789, d. 1864, blef 1809 löjtnant,
1845 öfverstelöjtnant, anförde 1848 en bataljon
i träffningarna vid Bov och Slesvig (där blef han
sårad och tillfångatagen), utmärkte sig som öfverste
och brigadchef 1849 i träffningen vid Ullerup
i Sundeved och 1850 i slaget vid Isted, där han
ko%m-menderade vänstra flygeln, samt under försvaret
vid Mysunde. 1852 utnämndes han till generalmajor
och tog 1860 af sked.

3. H a r a l d K., den föregåendes son, f. 13 mars
1831, blef 1857 med. doktor och 1858 assistent,
1880 lärare (senare professor) i anatomi och
fysiologi vid Veterinser- og landbohöjskolen
till 1902. Af hans större skrifter må nämnas:
Erindringsord til föreläsning er över hestens anatomi
(1885-89) och Huspattedyrenes, scerlig hestens,
bygning og liv (1892). Därjämte redigerade
han 1871-94 "Tidsskrift for veterinserer" och skref
där bl. a. Värme-maaling hos husdyrene (1871).
Särskildt gjorde han sig känd genom förtjänstfulla
arbeten om intestinal-maskarna och påvisade, att
hydatidsjukdomen hos människor på Island kom af en
motsvarande sjukdom hos hundarna.

4. Kristofer K., den föregåendes kusin, dansk
politiker, f. 20 juli 1833, blef juris kandidat 1859,
var 1859-61 redaktör för en oppositionstidning i
Odense och 1863 en kort tid för en annan i Köpenhamn.
Under pseudonymen Saxo Politicus riktade han 1863
ett skarpt och kvickt angrepp på Halls politik.
1864 valdes han till medlem af folke-tinget,
tog liflig del i förhandlingarna om grundlagens
revision 1865-66 och senare om försvarets ordaande,
deltog 1870 i grundläggningen af "förenade vänstern"
och var folketingets talman 1870-83. Vid sidan
häraf öfvade han väsentligt inflytande på sitt partis
uppträdande - sedan 1877 "det moderate venstre" - och
hade bl. a. del i härordningens revision 1880. Under
mellantiden hade han 1868 blifvit overretssagförer,
1871 birkedommer och 1876 herredsfoged samt fick
1886 en befattning i Lys-gaards härad n.
om Silkeborg. 1895 återvaldes han i sin gamla
krets och slöt sig efter någon tvekan till det nya
reformpartiet. Efter 1899 spelade han ånyo en roll
som referent för viktiga utskott, t. ex.

om sluten omröstnings införande; han var äfven
den egentlige upphofsmannen till parlamentariska
skattekommittén 1900 och valdes själf till medlem
däraf. Efter systemskiftet 1901 blef han den ene
af referenterna för rättskipningens omdaning,
men vid reformpartiets sprängning 1905 slöt han
sig till den radikala gruppen och var bestämd
motståndare till rättsreformen i dess slutliga
form (1908). Lika skarpt angrep han andra af
justitieministern Albertis lagförslag, i synnerhet
det om prygelstraffets införande (1905), och
fordrade efter hans fall 1908, att ifrågavarande
lagar skulle ändras för att kunna befrias från det
dem åsatta "förbrytarmärket". I okt. 1909 öfvertog
han försvarsministerportföljen i den nya radikala
ministären Zahle och tog genast itu med genomförandet
af de nya försvarslagarna. Han afgick l juli 1910
jämte den öfriga ministären, lät utnämna sig till
kammarherre och lämnade härmed på grund af sitt
partis missnöje sin plats i folketinget. K. har
varit ifrig deltagare i den interparlamentariska
unionen. 1881–92 egde han herrgården Hald vid Viborg
och har visat stort intresse för utgräfningen och
restaureringen af därvarande ruiner från medeltiden.
1-4. E. Ebg.

Krabbe-Carisius, Hans, dansk diplomat af borgerlig
släkt, f. 1771, d. 1845, antog 1831 namnet Carisius
efter sin moder, blef 1794 legationssekreterare
(1798-1804 i Stockholm) och 1814 sändebud i Stockholm,
där han förde underhandlingarna både om af vecklingen
af Norges statsskuld till Danmark (1819) och om en
handelstraktat (1826). Maj 1831 -mars 1842 var han
utrikesminister, utpräglad legi-timist och absolutist.
E. Ebg.

Krabbor, zool. Se Brachyura, Dromia, D r om i o p s
i s och Krabbtaska.

Krabbpungrättan, zool Se Pungråttorna.

Krabbspindlar, zool Se Spindeldjur.

Krabbtaska (Cancer pagurus L.), zool., en till
afdelningen kortstjärtade (Brachyura, se d. o.) af de
tiofotade kräftdjurens ordning hörande art. En annan
likaledes i ekonomiskt hänseende anmärkningsvärd art
är v anliga krabban (Carcimis mccnas L.). Krabban har
mindre bredt, fyrsidigt skal, som i framkanten har
fem starka, såglika tänder på hvar-dera sidan, medan
krabbtaskan har vida bredare, nästan oval kroppsform
samt tio trubbiga, tätt sittande tänder eller lober
på hvardera sidan. Krabb-

Krabbtaska (Carånus pagurus).

taskan (se fig.) blir betydligt större och uppnår en
längd af 12 och en bredd af 30 cm. samt en vikt af
öfver 4 kg. Båda arterna förekomma allmänt i Nordsjön
samt ned till Medelhafvet, där dock krabbtaskan

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:30:29 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0615.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free