- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1273-1274

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kretinoid ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1273

Kretzschmar-Kreuger

1274

vid Leipzigs universitet samt 1888-98 dirigent
för Riedelföreningen. Han anordnade akademiska
orkesterkonserter med historiska program, blef
1890 e. o. professor i musikvetenskap vid Leipzigs
universitet och erhöll 1904 en ord. professur i samma
ämne vid Berlins universitet, 1907 därjämte chefskapet
vid k. institutet för kyrkomusik och 1908 titeln
geheime regeringsråd. 1909 blef han direktör för
k. musikhögskolan i Berlin. K. är mindre bekant som
kompositör än som framstående musikskriftställare ;
särskildt hans Fiihrer durch den konzertsaal (3 bd,
1887-90; bd l, Sinfonie und suite, 3:e uppl. 1898;
bd 2, Kirchliche werke, 3:e omarbetade uppl. 1905;-
bd 3, Oratorien und weltliche chor-werke, 2:a
uppl. 1899) röjer en förvånansvärdt omfattande och
noggrann kännedom om olika tiders tonvcrk, öppet
sinne för det värdefulla hos skilda riktningar
samt lycklig framställningsgåfva. En mängd utdrag
ur detta verk har K. utgifvit under titeln "Kleiner
konzertfiihrer". Han har äfven skrifvit beaktansvärda
uppsatser i tidskrifter, Mu-sikalische zeitfragen
(1902) m. m. och omarbetat Lobes kompositionslära.
E. F-t.

Kretzschmar, Johannes, tysk historiker, f. 1864,
statsarkivarie i Lybeck, har utgifvit bl. a. Die
formularbiicher aus der canzlei Rudolfs von Habsburg
(1889), Die invasionsprojekte der katho-lischen
mächte gegen England zur zeit Elisabeths (mod
handlingar ur vatikanska arkivet, 1892) samt de
viktiga bidragen till trettioåriga krigets historia
Gustav Adolfs pläne und ziele in Deutschland und die
herzöge zu Braunschweig und Liineburg (i "Quellen
und darstellungen zur geschichte Nieder-sachsens",
bd XVII, 1904) och Die allianzverhand-lungen
Gustav Adolfs mit Kurbrandenburg im Mai und Juni
1631 (i "Forschungen zur Brandenburgi-schen und
Preussischen gesehichte", XVII, s. å.). K. blef
1909 korresp. led. af K. samf. f. utg. af
handskr. rör. Skandinaviens historia.
B. B-s.

Kre’tzsehmer, Johann Herman n, tysk målare, f. 1811,
d. 1890, studerade i Berlin och Düsseldorf, började
med att måla romantiska genremotiv, öfvergick
så till bilder af Orientens folklif och natur,
såsom Karavan, öfverraskad af samum (1844, museet
i Leipzig). Sedan han 1845 slagit sig ned i Berlin,
öfvergick han dels till humoristisk genre, dels till
historiska ämnen (Den store kurfurstens landstigning
på Rugen och efter danska kriget 1864 Prins Fredrik
Karl vid stormningen af Dybböl). Dessutom målade han
porträtt samt utförde akvareller och raderingar.
(G-g N.) Kreuger L Kreuger [kryger eller kroger],
svensk släkt, hvaraf flera medlemmar beklädt höga
poster inom flottan och armén, härstammar från
sjökaptenen David Kreuger, som inflyttade från Wismar
i början af 1700-talet och dog 1730 i Kalmar.

1. Johan Henrik Kreuger [kryger], son-

sons sonson af den ofvannämnde David K., sjömilitär,
författare, f. 30 mars 1782 i Lovisa, Finland, d. 24
jan. 1858 i Stockholm, blef 1799 fiaggjunkare och 1801
fänrik vid Arméns flotta, förde därefter under sex år
handelsfartyg på Medelhafvet, Nord- och Östersjön,
hvarunder han avancerade till underlöjtnant vid
Sveaborgs eskader (1804), förde 1808 befäl öfver en
afdelning kanonslupar mot norrmännen vid Hval-öerne,
blef s. å. löjtnant, deltog i finska kriget och
befordrades 1812 till kapten. 1813 deltog han som chef
för en afdelning kanonslupar i belägringen af Stettin
samt inlät sig därunder i nio allvarsamma träffningar
med de franska strandbatterierna, som eröfrades. Kort
efter Stettins öfvergång fick K. befallning att
uppsätta två pommerska matroskompanier och ett
svenskt pontonjärkompani, med hvilka han åtföljde
svenska hären till Holstein och Brabant samt slog en
bro öfver Ehenfloden vid Köln 1814. S. å. befordrad
till major vid flottan, anbefalldes han att som
embarkeringschef ombesörja svenska härens öfverförande
från Tyskland till Sverige och Norge. 1815-16 var han
befälhafvare på handelsfartyg till Brasilien samt
utverkade därunder en nedsättning i tullafgifter
för svenska varor. Sedan han efter återkomsten
förordnats som led. i Konvojkommissariatet
och Sjöförsäkringsöfver-rätten, erhöll han 1822
befallning att i egenskap af svensk-norskt ombud
afresa till Marokko för att bi-lägga tvister mellan
sultanen och svensk-norske konsuln samt att vara
befälhafvare öfver svensk-norska eskadern där. Han
vistades dels i Tanger, dels i den af upproriska
arabstammar belägrade fästningen Mogador. K. tillvann
sig till den grad sultan Soli-mans bevågenhet, att
denne skänkte honom nästfoljande års "prcsentmedel",
20,000 spanska piaster. Oaktadt K. var obemedlad och
hade full rätt att mottaga denna gåfva, öfverlämnade
han den dock till Konvojkommissariatets kassa. K. blef
1823 öfverstelöjtnant, 1825 led. af Förvaltningen af
sjöärendena, 1841 konteramiral, var 1841-52 chef för
Förvaltningen af sjöärendena samt blef 1850 Viceamiral
och 1857 amiral. Från K. utgick bl. a. förslaget
att i Stockholm (på Beckholmen) anlägga en
reparationsdocka. 1848 verkställdes lyckade försök
med af honom uppfunna undervattensminor, som antändes
med elektriskt batteri. Vid världsutställningarna i
London (1851) och Paris (1855) erhöll han medalj för
af honom uppfunna vindmätare. Han afslog två gånger
erbjudet adelskap. K. utgaf Om ångmaschiner och
deras användande, hufvudsakligen till sjös (1833),
Kort framställning af svenska skärgårdsflottans
bedrifter (1845) och Sveriges förhållanden till
barbaresk staterna i Afrika (1856) samt skref
uppsatser i Krigsvet. akad:s tidskrift och "Tidskrift
i sjöväsendet". K. var led. af Krigsvet. akad. (1817),
örlogsmannasällskapet (1838; hedersled. 1843) och
Vet. akad. (1857).

2. Johan Kristian Kreuger [kryger],

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbn/0669.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free