Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristian ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trefoldigheds (18,598), Uranienborgs (13,192),
Frogners (15,317), Fagerborgs (14,523), Gamle Akers
(21,739), Sagenes (18,137), Petrus’ (20,831), Paulus’
(22,296), Jakobs (12,528), Grönlands (20,932), Kampens
(15,812), Vaalerengens (10,240), Oslo (7,164) och
den icke territoriella Garnisonsförsamlingen (hvars
medlemmar inräknats bland de öfriga församlingarnas
invånare). Kyrkoherden vid Vor Frelsers kirke är
därjämte domprost. Staden har 8 torg; allmänna
planteringar och anläggningar ha en utsträckning af
370,000 kvm. (oberäknadt slottsparken, omkr. 225,000
kvm.). På Stortorget, utanför Vor Freisers kirke,
stå en staty af Kristian IV (1880; mod. af Jakobsen)
samt byster af prästen V. A. Wexels och organisten
L. M. Lindeman. Bland offentliga anläggningar
märkas S:t Hanshaugen med park och vattenreservoar,
björngraf, svandammar och staty af sagoberättaren P.
Chr. Asbjörnsen, Stensparken, Kjerulfs plads (med
byst af tonsättaren H. Kjerulf), parkanläggningen på
Frogner, Kampen (med vattenbassäng), Vaalerengen
och Bjölsen, Birkelunden och Olaf Ryes plads
(med byst af E. Sundt), Tordenskjolds plads
(med Enders staty af Tordenskjold), Wessels plads
(med byst af skalden J. H. Wessel), Eidsvoldsplads
(med staty af skalden H. Wergeland) och det högt
belägna Uranienborgs park (i närheten Utsonds staty
af skalden Welhaven). Bland stadens byggnader må
nämnas följande: Kungliga slottet (fig. 2), hvars
tomt utsågs på en dominerande höjd af Karl XIV Johan,
uppfördes 1823–48 efter ritning af slottsintendent
Linstow. I den omgifvande stora parken höjer sig
Vigelands Abelmonument. Framför ingången till
slottet reser sig Karl Johans ryttarstaty (af
Br. Bergslien, färdig 1875). Sedan en plan till
anläggning af en rad monumentala byggnader på ömse
sidor om en aveny ned mot staden uppgifvits efter
universitetsbyggnadernas fullbordande, sträcker
sig på ena sidan om den provisoriska "Slotsvei"
Karl Johans gates (fig. 8) eleganta husrad, under det
parkanläggningarna på motsatta sidan äro omdanade till
öppna planterade platser (Studenterlunden, Eidsvolds
plads, Huseiertomten), som dels redan nu ha, dels
framdeles ytterligare komma att erhålla monumental
utsmyckning. Längre ned mot staden uppfördes 1861–66
Stortingsbyggnaden (fig. 3; efter ritning af svenske
arkitekten Langlet), där äfven Riksarkivet har
sina lokaler. (Det kommer i en nära framtid att
flyttas till Norges banks gamla byggnad.) N. om
Stortingsbyggnaden uppemot Hammersborg uppfördes
och inreddes under sista decenniet den imponerande
Regeringsbyggnaden (fig. 6), där flera departement
äro inrymda; midt emot denna har i Justitiepalatset
de olika dömande instanserna sina rättssalar
och kontor. (Flera af regeringsdepartementen äro
ännu inhysta i äldre, staten tillhöriga byggnader
eller i hyrda lokaler rundt om i staden.) Väster
om slottet ha de flesta af de främmande makternas
beskickningar sina lokaler; där ligger ock det
vackra svenska legationshuset (för ändamålet inredt
1906; fig. 11). Af stadens 16 församlingskyrkor,
tillhörande "statskirkesamfundet", är äldst Gamle
Akers kirke på Akersbakken, den på 1000-talet uppförda
"fylkeskirken" (restaurerad 1860–61); i Oslo kirke
finnas delar af det medeltida franciskanklostret
bevarade, och Garnisonskirken är en ombyggnad af en
bland slottssalarna på Akershus. Stadens äldsta kyrka
(Hellig Trefoldigheds kirke) brann ned 1686, och
som ny församlingskyrka uppfördes utanför stadens
dåvarande område 1695–98 Vor Frelsers kirke
(fig. 9; restaurerad omkr. 1850). Alla öfriga
kyrkor äro yngre än sistnämnda år, bl. a. den på
1850-talet uppförda Hellig Trefoldigheds kirke
(fig. 10). Till dessa kommer en rad församlingshus
och småkyrkor, som hufvudsakligen de sista åren
uppförts i arbetarkvarteren. Bland kyrkor utanför
statskyrkosamfundet må nämnas katolikernas S:t Olafs
kirke och S:t Halvards kapel, den episkopala S:t
Edmunds kirke, adventisternas missionshus Bethel, 4
metodistkyrkor, synagoga, frälsningsarmens högkvarter
och församlingshus. Af stadens kyrkogårdar är den
öfver ett sekel gamla Vor Frelsers gravlund märklig
som hvilorum för flera af nationens mest kända män. I
Vestre gravlund finnes stadens krematorium. Om
stadens omgifningar se Kristianiadalen.
Undervisningsanstalter och humanitära inrättningar
m. m. I K. finnas universitet (se Kristiania
universitet), krigsskola, krigshögskola,
konstakademi, katedralskola (26 lärare, 421
elever, 1908), kommunala s. k. "middelskoler"
(47 lärare, 915 elever), 31 privatläroverk (473
lärare, 5,852 elever), 20 folkskolor (826 lärare
och lärarinnor, 30,816 elever), statens blind- och
döfstumskola, kommunens tekniska skola (196 elever),
tekniska aftonskolor, elementar-teknisk dagskola,
maskinistskolor, handelsgymnasium (2 afdelningar),
sjömansskola, konst- och handtverksskola (2
afdelningar) och kvinnlig yrkesskola. Folkskolans
behöfvande barn kunna erhålla gratisbespisning
(vintern 1908–09 utdelades 616,821 portioner till
5,710 barn). I folkupplysningens tjänst verkar den
efter svenskt mönster inrättade Arbeiderakademien
(1908–09 218 föreläsningar med ett åhörarantal af
35,750 pers.) och "Deichmanske bibliothek" (se
Bibliotek, sp. 278). Af samlingar för vetenskap
och konst märkas, utom universitetsinstitutioner,
Statens konstmuseum med afdelningar för skulptur pch
måleri, Kristiania konstindustrimuseum och Kristiania
stadsmuseum, inrymdt i den gamla, numera staden
tillhöriga herrgården Frogner. Af andra offentliga
institutioner märkas Rigshospitalet, hvars omfattande
byggnadskomplex började användas under förra hälften
af 1880-talet, "Födselsstiftelsen", garnisonssjukhuset
och stadslasaretten på Ullevaal, institutionen
för Norges geografiske opmaaling (uppf. 1875–78),
"Videnskabsselskabet" och Nobelinstitutets
byggnad med bibliotek. Staden har flera offentliga
badanstalter samt folkbad i arbetarkvarteren. I
jämförelse med andra norska städer har K. ett
försvinnande litet antal fromma stiftelser från äldre
tid. De mest betydande härleda sig från den närmaste
tiden. I själfva staden ligga Kong Oscars minde
("Frökenklostret") och Mogens Thorsens og hustrus
stiftelse till försörjning af äldre ogifta kvinnor
ur de bättre situerade klasserna. Förutom ett antal
kinenratografteatrar, varietéer och förlustelseställen
i förstäderna af delvis efemär tillvaro har K. 3
stående teatrar: Nationaltheatret (fig. 5; öppnad
1899), i Studenterlunden midt emot universitetet,
omgifven af statyer af Ibsen, Björnson och Johannes
Brun, samt de privata scenerna Fahlströms theater
och Centraltheatret (grundlagd 1895). Af stadens
förlustelseetablissemang märkes Tivoli, ett gammalt
värdshus, förr kalladt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
