Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lemke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
Lemon squash- Lemström
148
Ixellcs nära Bruxellcs, bestämdes af sin far för ad^
vokatyrket, men försummade sina juridiska studier
för litterära sysselsättningar. Efter faderns död
bosatte han sig 1866-69 på det aflägsna slottet
Burnot och offentliggjorde Nos flamands, som hyllar
Rubens, Rousseau och naturen. 187U tog han ifrigt
Frankrikes parti och väckte stort uppseende med Sedan
(1871), som uttalade a f sky-för allt krig. Contes
flamands et vallons (1875) och ett grundläggande
arbete öfver målaren Cour-bet (1878) följdes af Un
måle (1881), en vild och tragisk kärlekshistoria,
och Le mor l (1882), med ett mord som centrum
i berättelsen. Då belgiska regeringen vägrade
att tilldela L. det litterära fera-årspriset,
hölls 1883 en stor demonstrativ bankett för honom
i Bruxelles. Happe-chair (1886) skildrar i stor
realistisk stil grufarbetet. La Belgique (1888) är en
omfåttanie skildring af L:s fädernesland, för hvilken
han fick femårspriset. L’arche, journal d’une maman
(1894) är en stilla familjchistoria, L’ile ner ge
(s. å.) och Adam el Eve (1899) symboliserande. Af
hans senare skrifte.:. må nämnas den för anstöt-lighet
åtalade, men frikända romanen L’homme en amour (1897),
de socialt eller patologisk-psykologiskt anlagda
Au coeur frais de la föret (1899), Le vent dans les
monlins (1900), Lcs deux conscien-ces (1902), Le petit
homme de Dieu (s. å.), Le sang et les roses (s. å.),
Comme va le ruisseau (1903), L’amant passionné
(1904), Le droit au bonheur (1905), La vie beige
(s. å.), L’haUali (1907), Quand fétais homme (s. å.),
Les vieux créneaux (s. å.) och La maison qni dort
(1909). Se biogr, af Bazalsrette 1904 och "Revuc de
Belgique" för 15 febr. 1903.
Lemon squash [lekman skwå’j], eng., "citron-urkram",
namn på en öfverallt begagnad sommardryck, som
tillverkas - fabriksmässigt eller för gången - af
kallt eller iskyldt vatten, färsk saft af citron
(eng. lemon} och vanligen socker.
Lemontey [bmåtä], Pierre Édouard, fransk
häfdatecknare, f. 1762, d. 1826, valdes som advokat
i Lyon till medlem af Lagstiftande församlingen,
där han (1791-92) tillhörde den moderata minoriteten,
och måste efter 10 aug. gå i landsflykt till Schweiz,
hvarifrån han återvände 1795. Från 1797 egnade han
sig i Paris åt litterära sysslor, blef 1804 chef för
censurbyrån och erhöll af Napoleon ett årligt anslag
för historiskt författarskap. Detta resulterade
omsider i de båda arbetena Essai sur Vétablissement
monarcniqve de Louis XIV (1818), utmärkt för ny,
själfständig uppfattning och strängt nagelfarande
Ludvig XIV, samt Hisloire de la Pé-gence et de la
minorité de Louis XV (2 bd, 1832). L. uppträdde äfven
- utan större framgång - som skådespelsförfattare
och invaldes 1819 i Franska akademien. Hans Oeiivres
utgåfvos 1829-31 i 7 bd.
Lemosi. Se Kat al ans ka språket, sp. 1254.
Lemot [tama], Francois Frédéric, baron, fransk
skulptör, f. 1773 i Lyon, d. 1827 i Paris,
fick sin utbildning i Paris (hos Dejoux)
och i Rom. Bland hans arbeten må nämnas
den långa reliefen för Louvre-kolonnaden,
dekorativa figurer för l’Are de carrousel,
samt ryttarstatyerna Henrik IV (för Pont-neuf i
Paris) och Ludvig XIV (i Lyon). L. var medlem af
Institutet och professor vid École des beaux-arts.
(G-g N.)
Lemovices. Se L i m o g e s.
Lemoyne [lomwa’n], Camille André, fransk skald,
f. 1822 i dep. Charente-inférieure, en tid typograf,
sedermera arkivarie vid École nationale des arts
décoratifs, är en blid och själfull naturlyriker,
tillhörande Les parnassiens. Han har flera
gånger erhållit Franska akademiens pris. Bland
L:s diktcykler må framhållas Les roses d’An tan
(1865), Les charmeuses (1867), Les legendes des
bois, Les paysages de mer (samlade i Poésies, flera
bd). Pris-belönt af Franska akad. äi äfven hans
prosaroman Une idi/lle normande (1874)
L’empire c’est la paix [läplr sä la pä], fr.,
’’kejsardömet är freden", ett yttrande, hvilket
Napoleon III fällde som franska republikens president
i ett tal vid en bankett i Bordeaux 9 okt. 1852 och
som sedermera ofta ironiskt citerades under hans
kejsartid, då Frankrike efter hvartannat invecklades
i krig med Ryssland, Österrike, Kina, Mexico och
Tyskland.
Lempois’ kanal [le’mpåjs]. Se L e m p ä l ä.
Le’mpälä, socken af Birkkala härad och
domsaga, Tavastehus län, Finland. Landareal
257 kvkm. Befolkningen, finsk, 5,575
pers. (1909). Konsistoriellt pastorat af 3:e
kl., Borgå stift, Tammerfors prosteri. Inom
L. ligger Lempois’ kanal, som genomskär Lempois’
näs och genom hvilken det blifvit möjligt att,
med förbigående af Kuokkala m. fl. forsar,
trafikera vattenleden mellan städerna Tavastehus
och Tammerfors. Kanalen, som har en bottenbredd af
8,? m. och är försedd med en sluss, öppnades för
trafik 1873. A. G. F.
Lemsal, slott i västra Livland, intogs af svenskarna
1621, hvarefter dess befästning underhölls till
1682, då densamma raserades. I mars 1628 slog
G. Horn i grund 7 fanor polska kosacker vid L.
L. \V:sonM.
Lemström, Karl Selim, finsk vetenskapsman, f. 17
nov. 1838 i Ingå socken, d. 2 nov. 1904 i Helsingfors,
blef student i Helsingfors 1857, egnade sig åt
naturvetenskapliga, särskildt fysikaliska, studier,
aflade 1862 filos, kandidatexamen, specimine-rade,
efter en studieresa till Stockholm, under hvilken
han arbetade hos den bekante fysikern Edlund,
1869 för docentur i fysik vid universitetet i HeU
singfors med afh. Om volla-indiiklionsströmmarnes
intensitetsförlopp samt blef 1874 filos, doktor. 1878
-1903 var han ord. professor i fysik vid Helsingfors’
universitet. I en mängd afh. och uppsatser, dels
på svenska, dels i fransk och tysk öfv., nedlade
han resultaten af sina undersökningar, hvilka till
största delen hänföra sig till jordmagnctismen (Om
orsakerna till jordens magnetiska iillslå.nå) 1877;
professors-specimen) samt luftelektriciteten. Det var
i synnerhet åt polarljuset och därmed sammanhängande
fenomen, som L. alltsedan 1868, då han i egenskap
af fysiker deltog i den svenska polarexpeditionen,
egnade sina forskningar. Genom teoretiska betraktelser
leddes han bl. a. till konstruktion af en apparat för
experimental framställning af polarljuset, hvilken,
utförd på bekostnad af grosshandlaren 0. Dickson
i Göteborg, vid den internationella geografiska
kongressen i Paris 1875 exponerades och tillvann
sig ett pris af första klassen. Med ifver sökte
L. sedermera utveckla sin teori för norrskenet, och
han var därför själen i och ledaren af den af Finska
vet. soc. utrustade expeditionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
