- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
151-152

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lemuridæ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

151

Lemuridae-Lenaeus

152

indien och Australien må vidare nämnas, att de
fruktätande flädermössen på Madagaskar tillhöra ett
indiskt släkte samt att i öns ödle- och snäckfauna det
indiska elementet är starkare än det afrikanska. Af
betydelse år vidare, att Ceylons daggmaskar äro
skarpt skilda från de indiska, men nära släkt med
de australiska. Äfven geologiska skäl tala för ett
forntida sammanhang . mellan Madagaskar, Indien
och Australien. Som kvarlefvor af den nu i hafvet
sjunkna kontinenten kvarstå f. ö., utom Madagaskar
och Ceylon, äfven Seychellerna m. fl. öar och ref. Om
öfverensstämmelsen i floristiskt afseende mellan de
ofvannämnda länderna se G l o s-sopterisfloran. -
Lemuriahypotesen har därför mycket, som talar för sig,
men har å andra sidan haft vedersakare, som hänvisa
hufvudsakligen till Indiska hafvets stora och jämna
djup. J- F. N.

Lemuridae, zool. Se Lemurerna.

Lem vig, dansk stad i Jylland, Ringkjöbing amt,
vid en vik af Limfjorden. 3,826 inv. (1911), som
lefva af handel, handtvurk och landtbruk. GenoJi
L.-Vembjärnvägen är L. sedan 1870 förbundet med
den västjylländska längdbanan; den förlängdes 1899
till Thyborön. L. omtalas redan 1237 och fick 1545
stadsprivilegier. E. Ebg.

Lena. 1. Socken i Uppsala län, Norunda härad. 6,612
har. 1,269 inv. (1910). L. utgör ett konsist,
pastorat i Uppsala stift, Norunda kontrakt. -
2. Socken i Älfsborgs län, Kullings härad. 3,992
har. 938 inv. (1910). L. bildar med Bergstena och
Fullestad ett konsist, pastorat i Skara stift,
Kullings kontrakt. - 3. Se Kungslena 2.

Lena, den östligaste af Sibiriens tre stora floder,
upprinner i guv. Irkutsk från bergen v. om Bajkal-sjön
under 54° 10’ n. br. och 107° 55’ ö. lgd, flyter
först mot s. v., sedan mot n. förbi Vercho-lensk,
där floden blir segelbar, därefter mot n. v. och
sedan mot n. ö. förbi Kirensk, Vitimsk och Olekminsk
till Jakutsk. Där får den en nordlig riktning, som
den behåller, tills den genom ett tjugutal mynningar
(däraf 7 hufvudarmar), som bilda ett bredt, i hafvet
utskjutande delta (omkr. 28,000 kvkm.), faller ut i
Norra ishafvet, s. v. om Nya Sibiriens öar. Floden
har en längd af 4.600 km., flodområdet en areal af
omkr. 2,35 mill. kvkm. Vid Jakutsk når den låglandet
och får ett mycket långsamt, delvis grundt lopp. Till
följd af den otaliga mängden af öar, i synnerhet
mellan Jakutsk och Sjigansk, är den utomordentligt
bred, vid den’ förstnämnda orten 7-8 km., vid den
senare nära 15, med ett djup af 16-22 m. Längre
ned är den smalare, vid Bulun endast 2,5 km. bred
och 10- 16 m. djup, vid mynningen åter ända till 10
km. bred, men blott 5-8 m. djup. I sitt öfre lopp
tillfryser floden i okt., nedanför Jakutsk redan
i senare hälften af sept.; mynningen är stundom
tillfrusen året om. Under isgång och högvatten blir
L. ofta förhärjande för strandborna. Egentliga
forsar saknas. I sitt öfre ganska snabba, men
dock far-bara lopp inneslutes strömmen på stora
sträckor af storartade klippväggar och måleriska
klippbildningar. Längre ned omväxla bergstrakter,
ängsmarker och stäpper; men från Aldans mynning bli
stränderna låga, och nedanför Sjigansk vidtar den
alltid frusna tundran. Vid flodens stränder träffas
mammutben ganska ofta. Mellan Jakutsk och Kirensk
finnes regelmässig ångbåtsfart. Viktiga flodhamnar

äro f. ö. Vercholensk, Ustkutsk, Olekminsk och
Bulun. Floden är mycket fiskrik, och dess stränder
täckas af väldiga skogar. Guldvaskerier finnas
både vid L. och flera af dess bifloder, särskildt
Vi-tim och Olekma; äfven andra metaller förekomma
i bäckenet. Befolkningen är något tätare endast i
öfre delen, där ryssar bo; längre ned följa efter
hvarandra bureter, jakuter och tunguser. De viktigaste
bifloderna äro fr. h.: Kirenga, Vitim, Olekma och
Aldan. fr. v.: Viljui. (J-
F. N.)

Lenseus, Johannes C a n u t i, ärkebiskop, f. 29
nov. 1573 i Lena församling i Uppland, d. 23 april
1669, blef efter fleråriga akademiska studier, äfven
vid utländska universitet (i synnerhet i Wittenberg)
1604 logices professor i Uppsala och efter ytterligare
2 års vistelse i Wittenberg samt därefter någon tid
i Rostock 1610 professor i grekiska och hebreiska
språken. Sedan L. 1612 prästvigts, utnämndes han 1613
tili teol. professor, blef 1638 förste teol. professor
och domprost samt i mars 1647 ärkebiskop. Redan 1636
hade han efter sin svärfader ärkebiskop Kenicius’
bortgång fått de flesta rösterna till detta ämbete,
men måste då stå tillbaka för Laurentius Paulinus. Vid
L:s tillträde till ärkebiskopsstolen afskildes
från ärkestiftet Norrland och Lappland, såsom det
säges, i. följd af drottning Kristinas personliga
obenägenhet mot L. Denna tillskrifves dels hans
förbindelser med Karl Gustaf, hvilken som student
bott hos L. (1638), dels drottningens missnöje med
en af L. författad akademisk afh. De jure regio (l:a
d. 1633-41, 2:a d. 1647), i hvilken han upphöjer
den mosaiska "konstitutionella tcokratien", såsom
af Gud själf instiftad, i motsats till det judiska
konun-gadömet. Bland L:s skrifter är eljest mest känd
hans Logica peripatetica (1633), som i Sverige gaf
ny fart åt den aristoteliska filosofien och länge
användes som lärobok. L. deltog i granskningen af
1618 års bibelupplaga och i förarbetena till den ännu
gällande 1686 års kyrkolag. L:s barn adlades 1658
med namnet Glo. (E. M. R,>

Lenääus, Knut Nilsson, präst, folklifsskild-rare,
f. 1688 i Lena socken i Uppland, d. 1776, student i
Uppsala 1704 och filos, magister 1716, befordrades
1717 till rektor vid Klara skola i Stockholm,
utnämndes till kyrkoherde i Estuna 1726 och i Delsbo
1733, blef kontraktsprost samt var riksdagsman
vid fem riksdagar. Under senare delen af sitt lif
råkade L., som var en myndig och ansedd man, af
flera anledningar i tvist med sitt konsistorium,
för hvilket han synes varit en svår kritiker. "Han
var en vcrkeligen lärd man, efter den tidens sätt"
(S. ödmann)." L. utgaf en öfv. af Hub-ners korta
inledning till politiska historien (1721; flera
uppl.) och ett utdrag af densammes "Geografiska
frågor" (1726) samt författade en Beskrivning öfver
det heliga landet (1740). Det arbete, som fört hans
namn till eftervärlden, är emellertid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free