- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
351-352

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liberalium artium magister ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Liberalium artium magister. Se Artium liberalium
magister
.

Liberatrix, astron., en af småplaneterna.

Liber cantus (lat., "sångbok"), titel på åtskilliga
svenska samlingar af kyrkliga och skolsånger, dels på
1600-talet (den äldsta utg. i Uppsala 1620), dels i
nutiden (en dylik med flerstämmig sättning utg. af E,
Kihlberg 1890, ny uppl. 1900).

Liber catenatus, lat., "fastkedjad bok", en bok, som
medelst länkar är fäst vid en mur, en pulpet o. d. I
äldre tider, då böcker voro dyrare och sällsyntare
än i våra dagar, var det ej ovanligt, att man medelst
fastläsning skyddade dem, som voro ämnade att begagnas
af allmänheten, t. ex. i kyrkor, kloster, skolor och
andra inrättningar. Libri catenati äro ej särdeles
sällsynta i äldre offentliga boksamlingar. Linné
berättar i sin "Skånska resa", att vid hans besök i
Malmö svenska kyrka (1749) förvarades i ett rum bakom
altaret därstädes 47 stora volymer ("theologica,
chronologica och lexica"), hvilka samtliga medelst
järnkedjor voro fastlästa vid korstolarna. Såsom
utgörande en del af det s. k. Dringelbergska libreriet
(se d. o.) ha dessa böcker i senare tid införlifväts
med Malmö allmänna läroverks bibliotek. På de flesta
af dem äro kedjorna numera försvunna. K. biblioteket
i Stockholm eger en folioupplaga af Justinianus’
"Pandectse" (Leiden, 1514), hvars band ännu ha kedjor
hängande vid träpärmarna. Äfven den i samma bibliotek
befintliga Gigas librorum (se d. o.) har varit en
"liber catenatus". R. G.

Liber censuum, lat. Se Honorius, sp. 1072.

Liber daticus (plur. libri datici),
lat. ("gåfvo-bok") är det allmänt gängse
namnet på två af de medeltida nekrologierna (se
d. o.) från Lund; det har uppkommit därigenom,
att en statut af ärkebiskop Jens Grand från 1293,
i hvilken namnet förekommer, af Mogens Madsen och
efter honom af Kilian Stobaeus, Lagerbring och
Langebek utan grund ansetts gälla en eller båda
nekrologierna. Det förnämligare af dessa, Liber
daticus Lundensis vetustior
("den äldre gåfvoboken
från Lund"), ett pergamentsmanuskript i folio på
133 blad i Lunds universitetsbibliotek, är upplagdt
1139-46 och har till sin uppställning formen af ett
kalendarium. Efter de gammalromerska benämningarna
på årets dagar ha införts de till hvarje dag hörande
helgonnamnen jämte utdrag af legender, hufvudsakligen
stammande från ett af biskop Ado af Vienne (d. 875)
författadt martyrologium (se d. o.). Efter
legendutdragen lämnades vid bokens uppläggande en
plats öppen vid hvarje dag, där under årens lopp,
vanligen med en kort biografisk notis, namnen på de
personer inskrefvos, hvilkas anniversaricr skulle
firas, hvarjämte en anteckning gjordes om de gods,
som de skänkt till kyrkan. Till Liber daticus ha
därjämte från ett äldre, nu förloradt nekrologium
öfverförts åtskilliga dödsnotiser, af hvilka den
äldsta hänför sig till biskop Egino af Lund (d. 19
okt. 1072). Bokens begagnande har upphört först
mellan åren 1410-18. Under den långa tid, som den
varit i bruk, har emellertid icke det knappa utrymme,
som lämnats vid hvarje dag, räckt till; man har
därför dels i marginalerna tillfogat nya notiser,
dels utraderat äldre och på deras plats inskrifvit
nya. - Liber daticus Lundensis recentior ("den yngre
gåfvoboken från Lund"), ett pergamentsmanuskript
i folio på 58 blad i Riksarkivet i Köpenhamn, är
upplagd omkr. 1268 och
öfverensstämmer till sin uppställning med den
äldre Liber daticus; dock saknas helgonnamnen och
legendutdragen. Till densamma ha såväl vid tiden för
dess uppläggande som omkr. 1344 öfverförts äldre
notiser, hufvudsakligen hämtade från den äldre
Liber daticus, men äfven till ett ringa antal
från ett nu förloradt nekrologium. Nya notiser
ha däremot endast till ett fåtal inskrifvits, och
boken slutar kort efter 1344. - Tillsammans äro de
båda Libri datici en af de förnämsta källorna till
Skånes och Danmarks medeltidshistoria samt genom den
samtidighet, som utmärker deras uppgifter, äfven en af
de tillförlitligaste. Liber daticus vetustior är med
uteslutande af martyrologiet utgifven af Lagerbring i
"Monumenta scanensia", II, l, l-192, af Langebek i
"Scriptores rerum danicarum", III, 474- 579, samt i
sin helhet efter moderna principer och med så exakt
fastställande som möjligt af odaterade anteckningars
ålder af C. Weeke i "Libri memoriales capituli
lundensis, Lunde domkapitels gaveböger og nekrologium"
(I, 1884-89). Liber daticus recentior är utgifven
af Langebek i "Scriptores rerum danicarum", IV,
26-68, hvarjämte de ställen, som icke finnas i Liber
daticus vetustior, äro utgifna af Weeke i anf. arb.
C. W-ll.

Liber de Wintonia. Se Domesdaybook.

Liber diurnus romanorum pontificum kallas en
samling formulär för en mängd i den romerska kyrkan
förekommande viktiga förrättningar, såsom påfvens
installation, de suburbikariske biskoparnas invigning,
utdelande af pallium, medgifvande af privilegier
o. s. v. Boken, bestämd till bruk för det påfliga
kansliet och för hvars formulär i synnerhet bref från
Gelasius I (492-496) och Gregorius I (590-604) ligga
till grund, härleder sig från 600-talet och var i bruk
in på 1000-talet. Sedan råkade den i glömska. Först
på 1600-talet blef den utgifven i kyrklig-litterärt
intresse, men förbjöds af den romerska censuren,
emedan påfvarnas gamla kanslibok gaf en och annan
stöt åt såväl påfvens ofelbarhet som hans supremati
öfver kyrkan. En kritisk upplaga utgafs icke dess
mindre af E. de Roziére i Paris 1869 under namn
"Liber diurnus ou recueil des formules usitées par
la chancellerie pontificale du V:e au XI:e siécle".
J.- P.

Liberec [-rets], tjechisk namnform för Reichenberg.

Liberia, negerrepublik på den s. k. Pepparkusten i
Väst-Afrika, mellan den brittiska kolonien Sierra
Leone i v. och franska Elfenbenskusten i ö. Äfven i
norr omges L. af franska områden (Elfenbenskusten och
Franska Guinea). Gränsen mot Sierra Leone fixerades
1903 och 1911 och gränsen mot de franska kolonierna
1892 och 1907-10. Genom dessa överenskommelser med
Frankrike har L:s areal betydligt minskats och utgör
numera omkr. 95,400 kvkm. I v. utgör floden Mano
gräns mot Sierra Leone. Kusten är lågland och sumpig
samt täckt af mangroveskogar; den saknar vikar och
naturliga hamnar. Bakom den höjer sig landet småningom
till 1,000 m. ö. h. Flera små kustfloder (S:t Paul,
Little Bossa m. fl.) äro i sitt nedre lopp farbara
med mindre ångbåtar, dock äro mynningarna spärrade
af sandbarrer. Klimatet är hett, 27,5° i årsmedium,
och osundt för européer, dock ej så mördande som
i Sierra Leone. Jorden är bördig och passande för
tropiska växtslag, men odlingen försummas; kakao




















<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free