- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
511-512

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liljeram ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Göteborg med professors undervisningsskyldighet och
utnämndes 1906 till professor i praktisk filosofi
vid Lunds universitet. L. har utgifvit Om Francis
Bacons filosofi med särskild hänsyn till det
eliska problemet (2 dlr, 1893-94), Antik och modern
sofistik (1896), Om Boströms äldsta skrifter (1897),
Inledning till psykologien (1899), Om skepticismens
betydelse för den filosofiska utvecklingen (s. å.),
Om specifika sinnesenergier, I (s. å.) och
Meinongs allmänna värdeteori (1901) samt flera
tidskriftsafhand-lingar. L., som 1884-85, 1896-97
och 1902 studerat i Tyskland, Frankrike och Schweiz,
vardt 1904 led. af Vet. och vitt.-samh. i Göteborg.

Liljeram. Under detta namn adlades hofkansleren doktor
Nils Chesnecopherus’ barn (se Chesnecopherus 1);
de blefvo aldrig introducerade på Riddarhuset,
och ätten utgick 1683 med det yngsta af dem, Beata
L., som 1660 (i sitt andra gifte) äktade biskopen
i Strängnäs Johannes Matthirc och s. å. erhöll
stadfästelse på sitt adelskap.

Liljeroth, oriktig form för Lillieroot (se d. o.).

Liijestjerna. Se Lilliestierna. Liljestråle.
Se Liliestråle och Lilliestråle.

Liljeström. Se Lillieström.

Liljevalch (Liljewalch). 1. Karl Fredrik L. (skref
sig Liljevalch), grosshandlare, "Norrlands
välgörare", f. 10 juli 1796 i Lund, där fadern var
handlande, d. 24 juni 1870 i Stockholm. Vid 16 års
ålder blef L. kontorist i Stockholm, upprättade
där tidigt egen grosshandelsaffär med specerivaror,
men öfvergick snart till idkandet af en omfattande
träindustri, sedan han för detta ändamål gjort stora
fabriksanläggningar vid Tegelviken (Stockholm). Under
den rad af missväxtår, som från slutet af 1820-talet
hemsökte Västerbottens och Norrbottens län, vidtog
L. till en början enskilda anordningar till fyllande
af spannmålsbehofvet i nämnda landsdelar och vann
snart äfven regeringens öra för en plan, enligt
hvilken denna icke endast - såsom till en början
skedde - skulle ge direkta understöd till nödens
lindrande, utan äfven vända den till välsignelse genom
att med anledning af densamma söka framkalla ett mera
lifligt och mångsidigt tillvaratagande af Norrlands
förvärf skällor. Enligt upprepade kontrakt med kronan
(det äldsta af 21 sept. 1832) mottog L. af denna
som ränte-fritt lån kontanta penningar och spannmål
mot förbindelse att genom industriella anläggningar
sätta den nödställda befolkningen i tillfälle att
med naturaprestationer betala den säd, som han
tillhandahöll. På detta sätt uppkommo ett stort
skeppsvarf i Luleå och några mindre på andra platser,
en fabrik i Skellefteå för tillverkning af terpentin,
harts och kimrök, Baggböle sågverk m. m. Trogen sitt
människovänliga syfte, gick L. emellertid vid den
stora affärens bedrifvande därhän i liberalitet,

att han själf gjorde ganska betydliga förluster,
hvilka rikets ständer sedermera icke funno skäligt
att ersätta. Sedan 1842 års fredsslut mellan England
och Kina öppnat sistnämnda rike för den allmänna
europeiska handeln, utsågs L. 1844 att studera
handelsförhållandena i Ostindien och Kina samt
åvägabringa en handelstraktat emellan Sverige-Norge
och Kina. En sådan lyckades det honom ock att afsluta
i Kanton 20 mars 1847. Efter sin återkomst till
fäderneslandet utgaf L. Chinas hondel, industri och
statsförfattning (1848). Han tillbragte återstoden
af sin krafts dagar som disponent i myrodlingsbolaget
på Gottland, men flyttade 1864 till Stockholm.

2. Edvard Olof L. (skrifver sig Liljewalch),
den föregåendes son, affärsman, kommunalman, f. 31 jan. 1833
i Stockholm, utbildades för affärslifvet, framför allt
genom vidsträckta utländska studieresor i yngre år.
Återkommen till Sverige, praktiserade han först
några år på kontor, hvarefter han 1856 bildade egen
grosshandels- och rederifirma i Visby. L. flyttade
sedermera till Stockholm och gjorde där en
synnerligen betydelsefull insats i vårt ekonomiska
lif genom att taga initiativet till stiftandet
af det numera världsbekanta Bergnings- och
dykeriaktiebolaget Neptun (1870). L. blef detta
bolags förste verkställande direktör och kvarstod
som sådan till 1901. Äfven som kommunalman har
L. spelat en framstående roll under sitt 20-åriga
medlemskap af Stockholms stadsfullmäktige (1886-1906),
hvarunder han bl. a. var ordf. i gasverksstyrelsen
och i drätselnämnden.

3. Karl Fredrik L. j:r (skref sig
Liljevalch), den föregåendes broder, affärsman,
donator, f. 29 juli 1837 i Stockholm, d. 24 april 1909
på sin egendom Saltskog vid Södertälje,
hade anställning bl. a. å L.
J. Hiertas kontor i Stockholm och fullbordade
sin affärsutbildning under en flerårig vistelse
i England. Efter återkomsten till Sverige egnade
han sin verksamhet först åt tillgodogörandet af de
norrländska skogsrikedomarna. Sammanförandet af det
stora Bergviksbolaget blef den förnämsta frukten af
hans arbete på detta område. För utnyttjandet af de
mellansvenska fosforhaltiga järnmalmerna bildade
han sedan tillsammans med engelska kapitalister
Grängesbergs grufakticbolag samt förvärfvade
aktiemajoriteten i järnvägarna från Grängesberg till
Oxelösund, hvilka företag sedermera sammanslötos i
det bekanta Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund
med L. som den förnämsta drifkraften. Vid sidan
af denna betydelsefulla ekonomiska verksamhet egde
L. många andra intressen. Stor naturvän, var han den
hufvudsaklige initiativtagaren till grundläggandet
af Biologiska museet i Stockholm, och någon tid
före sin död skänkte han medel till inrättande af
ett dylikt museum äfven i Uppsala. Under lifstiden
utvecklade L. vidsträckt välgörenhet, och genom sina
testamentariska dispositioner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free