- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
549-550

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lima ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fiskeläget, det n. därom nära hamnen uppvuxna
fabriksområdet samt den söderut belägna villastaden,
delvis en förstad till Malmö och sommarbostad för
Malmöbor. Fisket, hufvudsakligen af sill, men därjämte
af flundra, torsk och ål samt räkor, drifves dels
af inbyggarna själfva, dels af långväga fiskare från
sydskånska fiskelägen eller från Blekingekusten. De
båda senare delarna af samhället ha uppstått efter
1871, då Skånska cementaktiebolaget bildades, med
i Sverige exempellös hastighet, hvartill i främsta
rummet bidragit det intresse och tillmötesgående,
som de under disponenten R. F. Bergs (se denne,
d. 1907) ledning stående bolagen samt andra markegare
visat genom markupplåtelse och pekuniär hjälp vid
arbetarnas sträfvan att skaffa sig egna hem. Det var
ingenjör Berg, som ledde samhällets lokala och sociala
uppbyggande, på samma gång personligen verkande och
inverkande in i de minsta vrår och detaljer. Platsen
är mycket regelbundet anlagd med breda gator och
bebyggd med mestadels en- och tvåvåningshus på större
eller mindre trädgårdstomter inbäddade i grönska,
så att det hela mer än något annat samhälle i vårt
land motsvarar en engelsk trädgårdsstad, gynnadt
som det är af varm och bördig jordmån. Jämte egna
hem finnas ock några fabrikerna tillhöriga, som mot
hyra upplåtas till arbetare och arbetsledare. De
stora öppna platserna ha försetts med planteringar,
och parker ha anlagts. Ett omnämnande förtjänar
den s. k. kyrkgrottan, ett gammalt öfvergifvet
kalkbrott, som planterats och ordnats och användes
vanligen för religiösa sammankomster (för detta
ändamål invigd 1898 af biskop Billing) eller andra
möten och föredrag. Brandväsendet har ordnats på
mönstergillt sätt; kloakledning och gasbelysning
ha införts, skolväsendet förfogar öfver 8 skolhus,
hvilkas taxeringsvärde 1910 uppgick till 189,000 kr.,
skolkökskurser ha anordnats. Ett jordområde af 17,5
har inköptes 1897, hvarpå en mönstergill fattiggård
anlagts. Distriktläkare är anställd sedan 1S98,
apotek finnes sedan 1902. Ett stort badhus är byggdt i
sjön s. om hamnen. En 5 km. lång järnväg, nu den mest
vinstgifvande i vårt land (114 kr. inkomst pr dag och
bankm. 1910; nettoinkomst pr dag och bankm. kr. 46:68
1908), byggd alldeles utmed strandbrädden, förenar
sedan 1889 L. med Malmö (förslag föreligger 1911 att
flytta järnvägen från strandbrädden och sträcka den
v. om Malmö till Kulladals station samt därifrån
s. om staden öfver Östervärns station sätta
den i förbindelse med statens järnvägsstation),
och en spårvägslinje går från järnvägsstationen
till badhuset. Starkt påtänkt är elektrisk
spårvägsförbindelse med Malmö. 1881 bildades L:s
hamn-a.-b., som fått 17,500 kr. i statsanslag och
fick en första bassäng färdig 1884 och fiskarhamnen
1887. I sitt nuv. skick, efter 1904, har hamnen 4
bassänger efter pirsystem, skyddade af en mer än 1
km. lång vågbrytare. Hela hamnområdet, utfylldt på
den låga stranden och till allra största delen utanför
sjögränsen, har en ytvidd af 60 har, hvaraf 20 utgöras
af 6 m. djupa bassänger. Kajsträckan har en längd af
3 km. Sjöfarten är ganska liflig; antalet ankomna
fartyg 1909 var 1,447 om 123,384 ton, hvaraf 60,712 i
inrikes och 62,672 i utrikes fart. Afgifter för fartyg
och varor voro 47,766 kr. Antalet handtverkare var 52
med 85 arbetare och en inkomst af handtverksdriften af
59,300 kr., antalet handlande 74 med 65 biträden och
en för bevillning tax. inkomst af 81,115 kr. L. är
ett af Skånes största industrisamhällen, urspr.
med kalkstenen som förutsättning. Vid L. går
Saltholmskalken upp helt nära jordytan och har
tillgodogjorts sedan lång tid tillbaka. Ett kalkbruk
anlades 1623 af tre holländare, men öfvergick senare
till danskar; det indrogs 1659 till svenska kronan
och utarrenderades, men drefs lamt och var tidtals
nedlagdt. 1729 såldes det till släkten Suell och
öfvergick sedan genom gifte till släkten Kockum,
hos hvilken det kvarstannade till 1871, då det jämte
Lomma tegelbruk inköptes af det nybildade Skånska
cement a.-b., hvilket blef af afgörande betydelse för
samhället. Ett par andra bolag, Annetorps kalkbrotts
a.-b. (1866) och Malmö kalkbrotts a.-b. (1870),
uppgingo 1884 i ett nytt bolag, A.-b. förenade
kalkbrotten, i hvilket Skånska cement-a.-b. eger
hälften. Cementbolaget, som hade en cementfabrik
vid Lomma, anlade 1888 en cementfabrik i L. (den i
Lomma nedlades definitivt 1905); dess fastigheter
inom köpingen voro 1910 tax. till 2,236,500 kr.,
och den hade tills. med A.-b. förenade kalkbrotten
840 arb. (de fleste fastighetsegare) och ett
tillverkningsvärde af 2,8 mill. kr. 1909. Andra
stora industrier äro A.-b. förenade kalkbrotten
(tax.-v. 458,200, aktiekap. 450,000 kr.), hvars hela
område med kalkbrott och allt är utarrenderadt till
det föregående och hvars verksamhet således drifves
helt i förening med detta, Skånska superfosfat-
och svafvelsyrefabriks a.-b:s fabrik (anlagd 1903,
tax.-v. 1 mill. kr.), Sydsvenska gjuteri-a.-b:s
gjuteri och mek. verkstad (tax.-v. 200,000 kr.),
A.-b. Malmö snickerifabriks anläggning, som nedbrann
i juni 1911. Inalles funnos 1909 27 fabriker med
1,354 arbetare och ett tillverkningsvärde af 5,68
mill. kr. Platsen har vidare afdelningskontor af bank
a.-b. Södra Sverige samt tull- och poststation. Kyrkan
låg urspr. i Hyllie by, 4 km. från L., men då den
skulle rifvas, ingick samhället med ansökan till
K. M:t att få förlägga den nya kyrkan närmare
L. såsom hufvudplatsen i socknen, hvarefter ny
kyrka byggdes å n:r 7 Hyllie, 10 min. väg från L.,
och invigdes 1890. L.-Hyllie är annex till Bunkeflo
med en i L. bosatt kyrkoadjunkt. En valnämnd,
i hvilken L:s samhälle insätter 2, cementbolaget
2 och snickerifabriken 1 medlem, kallar prästmän i
hela riket och uppför på förslag tre, bland hvilka
församlingen har att välja. L. blef municipalsamhälle
enl. k. br. 27 aug. och 10 sept. 1886 med ett område
af 130 har, detta utvidgades genom k. br. 7 juni
1901 – med ett större område inom Hyllie socken
och med en mellan Malmö stads egor och Hyllie
socken framskjutande jordremsa af Fosie socken –
till 730,98 har. Genom k. br. 15 sept. 1905 blef
L. köping med 1906 års ingång, då öfriga delar af
Hyllie socken lades till densamma. Enl. k. br. 17
aug. 1910 tillämpas ordningsstadgan för rikets
städer och hälsovårdsstadgans för riket bestämmelser
rör. stad inom köpingens hela område. Hos K. M:t gjord
ansökan om L:s inkorporering med Malmö stad biträddes
8 sept. 1911 af Malmö stadsfullmäktige med en rösts
majoritet. Se uppsats af G. Stjernström i "Social
tidskrift" 1906 och 1907.
Wbg.

Limina apostolorum (lat., "apostlatrösklarna")
kallar den katolska teologien Roms kyrkor, i syn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free