- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
601-602

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindell ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kyrkan i Stockholm (fullbordad 1906; se därom Gustaf
Vasa
, sp. 700). Han ledde restaurationen af Västerås
domkyrka
(1896-98), af Trefaldighetskyrkan i Uppsala
och Mariakyrkan i Sigtuna (båda afslutade 1906) och
af Klara kyrka i Stockholm (färdig 1907). Genom fin
smak och mästerskap i den konstnärliga stiliseringen
af växtformer har L. vunnit stor berömmelse
på de dekorativa konsternas fält. Han har ledt
dekoreringar i Johannes’ (1889-90), Katarina (1892),
Jakobs (1892-93), Östermalms (1894), Gustaf Adolfs
(s. å.) och Adolf Fredriks (1895) kyrkor i Stockholm,
domkyrkorna i Uppsala (1890-93), Västerås (1895-
96) och Härnösand (1895), kyrkorna i Hudiksvall
(1888) och Nacka (1891) samt Olai (1891) och Hedvigs
(1894) kyrkor i Norrköping. Vidare har han textat och
illustrerat böckerna "Broder Ragnvald och den heliga
Catarina", af J. Bottiger (1887), "Om Riddaren med
Ämbaret" (1895) och "Due canzoni" (1891), öfv. af
K. Wahlund, samt illustrerat "Lilla Brigitteboken"
(1892), utg. af H. Wieselgren, "Hedvig Eleonoras
Drottningholm" (1897), af J. Bottiger, samt "Les
maisons souveraines de l’Europé", af F. U. Wrangel
(1898-99), hvarjämte han tecknat högst förtjänstfulla
bokband, som utförts af G. Hedberg. Vid Oskar II:s
jubileum 1897 voro de flesta af de öfverlämnade
svenska adresserna textade och illustrerade af
L. Han har äfven etsat exlibris, karikatyrer samt
ett porträtt af prof. M. Sondén. Som författare
har han uppträdt med praktverket Mariakyrkan i
Westerås
(1898). L. blef 1899 led. af Akad. f. de
fria konsterna.

2. Axel Johan L., kusin till den föregåendes
fader, arkitekt, f. 3 juli 1860 i Göteborg,
studerade vid Tekniska högskolan i Stockholm 1881-
85 och vid konstakademien 1885-88, hvilket år han
vann kungl. medaljen. Han blef s. å. arkitekt i
Ofverintendentsämbetet, vistades på studieresor
utomlands 1890-94 och har sedan varit verksam
i Stockholm. Bland hans större arbeten märkas
realläroverket i Söderhamn, bankhus i Eksjö,
K. F. U. M:s byggnad i Uppsala med föreningslokaler,
konsertsal m. m., dessutom privathus och
villor. Omkr. 30 kyrkor i olika delar af landet ha
af L. blifvit restaurerade och ibland tillbyggda
med genomgående aktsamhet och pietet för det
arkeologiskt och konstnärligt värdefulla i de gamla
byggnadsverken. Som möbelritare har L. varit flitigt
och framgångsrikt verksam. Han har äfven skrifvit
en del artiklar i arkitektur och konstindustri i
tidskrifter och tidningar samt öfversatt H. Muthesius’
"Stilarkitektur och byggnadskonst" (1910).
1. J. K-e. (G-g N.) 2. G-e N.

Lindell, Per Gustaf Edvard, ingenjör, tidningsman,
f. 6 mars 1842 i Flöda församling, Södermanlands län,
d. 23 okt. 1902 i Stockholm, aflade studentexamen
i Uppsala 1862, genomgick Teknologiska institutet
1862-65 som kemist och blef efter några års praktik
1868 anställd vid Gustafsbergs porslinsfabrik. 1872-75
förestod L. Lotorps träoljefabrik i Östergötland och
öfvertog 1875 redaktörskapet för industritidningen
"Norden", hvars egare han var från 1879 till sin
död. Genom ett talangfullt och energiskt arbete bragte
L. sitt tidningsföretag till en aktad ställning på
sitt område. Särskildt lade han vikt vid meddelandet
af upplysningar om i Sverige beviljade patent och utgaf
från 1885 en gratisbilaga till "Norden", benämnd
"Tidning för patent- och varumärken", hvilken
blef en af patentmyndigheten officiellt understödd
publikation. L. var 1882 en af stiftarna af Svenska
likbränningsföreningen, där han till sin död verkade
som sekreterare och kassaförvaltare; han var en
outtröttlig förkämpe för det nya grafskickets
införande i Sverige. Bland litterära alster af
L. voro Likbränningen jemte öfriga grafskick
(1888), samlingen "Autografier och porträtt"
(4 bd, 1889-97) samt det beskrifvande verket
öfver industriutställningen 1897 i Stockholm,
"Nordens expositionstidning". Personligen utmärktes
L. genom klokhet och oräddhet i sitt uppträdande
samt genom en originell humor, som satte sin
prägel äfven på hans publicistiska gärning.
G. H-r.

Lindelöf. 1. Lorens Leonard L., finsk
vetenskapsman, f. 13 nov. 1827 i Karvia kapell af
Ikalis socken i Finland, d. 3 mars 1908, blef student
i Helsingfors 1845, filos. kandidat 1850 och filos,
licentiat 1854 samt utnämndes 1855 till docent i
astronomi vid universitetet i Helsingfors, sedan
han tidigare under en följd af år varit amanuens
vid astronomiska observatoriet därstädes. 1855-56
tjänstgjorde L. dessutom som e. o. astronom
vid centralobservatoriet i Pulkova. 1857 blef han
professor i matematik vid nämnda universitet och var
1874-1902 öfverdirektör i Öfverstyrelsen för
skolväsendet i Finland. 1869-72
var han universitetets rektor. Han upphöjdes
1883 i finskt adligt stånd, och 1886 erhöll han
titeln verkligt statsråd. – Som vetenskapsman egnade
L. sina krafter åt såväl matematiken som astronomien,
och på bägge områdena utöfvade han icke obetydlig
verksamhet. Det är i synnerhet variationskalkylen och
till densamma hörande problem, som i L. erhållit en
framstående arbetare. Som första resultat af sitt
arbete på detta fält utgaf L. Variationskalkylens
teori och dess användning till bestämmande af multipla
integralers maxima och minima
(1855) samt Lecons
de calcul des variations
(i samarbete med Moigno,
Paris, 1861, utg. äfven i rysk öfv.). Dessutom må
nämnas en i Franska vet. akadrs "Comptes rendus"
för 1861 införd uppsats, Nouvelle demonstration
d’un théorème fondamental da calcul de variations

(öfv. till. eng.) samt den i belgiska vet. akad:s
handl. för 1864 införda uppsatsen Examen critique
d’une méthode récemment proposée pour distinguer
le maximum et le minimum dans les problèmes du
calcul de variations.
För afh. Propriétés générales
des polyédres, qui sous une étendue superficielle
donnée renferment le plus grand volume
(i "Mélanges
mathématiques et astronomiques", 1870) tilldelades
honom (utan täflan) 1880 af vet. akad. i Berlin
Steinerska priset (1,800 mark), enär denna uppsats
ger fullständig lösning af ett redan 1843 i bd
XXIV af "Crelles journal" förekommande, af Steiner
framställdt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free