- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
753-754

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lisboa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Liskeard [liskā’d], fordom Liscarret, stad i
engelska grefsk. Cornwall, n. v. om Plymouth. 4,010
inv. (1901). Det var förr en grufstad och har nu
ylleindustri och stenbrott.

Lisko, stad i Galizien, vid Sans högra strand. 4,471
inv. (1900), mer än hälften judar. Naftaraffinaderi;
i närheten flera ångsågar och naftakällor.
J. F. N.

L’lsle [111], flod och stad i Frankrike. Se I
si c. Lisie [li’l], viscount. Se B rån d ön,
sp. 1474. L’lsle-Adam [lil adä’]. Se I si e
3. L’lsle-Jourdain [lil j orda’]. Se I si c
4. L’lsIe-sur-Ia-Sorgue [lil syr la sarg]. Se I
si e 2. L’lsle-sur-le-Doubs [111 syr te dö]. Se
I si e 5.

Lismore [lismå͡ə’ l. li’ṡmå͡ə]. 1. En till
skotska grefsk. Argyll hörande smal, långsträckt ö i
mynningen af Loch Linnhe. 39 kvkm. 500 inv. (1901),
mest gaeler. På ön finnas åtskilliga märkliga
ruiner, såsom af Achinduin castle – sannolikt
biskoparnas af Argyll forna residens –, en gammal
katedral (i stiftet Argyll eller Lismore) samt en
borg, som förmodas vara af norskt eller danskt
ursprung. – 2. Stad i irländska grefsk. Waterford,
vid Blackwater. 1,583 inv. (1901). Staden är
hufvudort i det katolska biskopsstiftet Waterford
och L. samt har en katedral (byggd 1663) och ett
slott. Detta byggdes 1185 och var biskoparnas residens
in på 1300-talet. – 3. Stad i New South Wales
(Australien), vid floden Richmond, som därifrån
är segelbar, och en järnväg till kusten. 4,378
inv. (1901). Romersk-katolsk biskop (sedan
1887). Stor export af mejeriprodukter, fjäderfä,
svin och trävaror.
1 o. 2. (J. F. N.) 3. Wbg.

Li’so!a, Francois de,
österrikisk diplomat, f. 22 aug. 1613 i Salins,
Franche-Comté, d. 19 dec. 1674 i Wien, j uris doktor i
Dole, deltog i de politiska striderna i sin hemstad
Besancon, begaf sig till Wien 1638 och trädde i
kejserlig tjänst. Efter diplomatiska beskickningar,
bl. a. till England 1639-40 och 1641- 45 samt till
Warschau 1648-49 och 1649- 51, skickades han 1655 som
kejserlig gesant till Karl X Gustaf i Polen. Under
hela det polska kriget verkade han med mycken
energi mot Sveriges intressen, bekämpande de franska
medlingsförsöken och eggande Österrike till ingripande
i kriget; som en af polske konungens fullmäktige
afslöt han fördraget mellan Polen och Brandenburg i
Wchlau 1657. Vid fredsförhandlingarna i Oliva 1660
var L., året förut utnämnd till friherre, en af
kejsarens representanter. Efter fortsatt diplomatisk
verksamhet i Polen och Brandenburg öfverflyttades
han 1665 till den västeuropeiska skådeplatsen, där
han i Madrid och - från 1666 - i London (tidtals i
Nederländerna) med outtröttlig ifver, men hämmad af
sin regerings svaghet och vacklande politik, sökte
bekämpa Frankrikes utvidgningssträfvanden. Han verkade
äfven som publicist i detta syfte genom ut-

gifvandet af ett flertal politiska stridsskrifter,
bland hvilka Houclier d’estat el de juslice (1667)
är den mest kända. I underhandlingarna om befästandet
och utvidgningen af 1668 års trippelallians tog L.,
hvars mål var en stark koalition mot Frankrike, liflig
del, och efter det franska anfallet på Nederländerna
1672 lyckades han genomföra afslutandet af förbundet
mellan detta land och kejsaren s. å. Han var till sist
Österrikes representant på fredskongressen i Köln
1673-74 och bidrog efter bästa förmåga att få den
upplöst. - L:s "Bcrichte" 1655-60, en viktig källa
för det svensk-polska krigets historia, äro utgifna
af Pribram (1887). Jfr vidare Pribram, "Franz Paul
freiherr von L. und die politik seiner zeit" (1894),
Carlbom, ’"’Friherre Frans Paul von L. Sveriges
förhållande till Österrike under Ferdinand III:s
sista regeringsår" (1898), och Longin, "Francois de
L." (1900). H. B-n.

Lis pe^dens, lat., jur., anhängig, ännu oafgjord
rättssak. - Lite p e n d e’n t e (abl. abs. af
L p.}, under pågående rättegång; innan dom ännu
fallit i en rättstvist. - L i t i s p e n d e’n s,
ett måls an-hängighct vid domstol. Denna inträder
med stämningens behöriga dclgifniog och medför den
verkan att, så länge målet icke blifvit afgjordt eller
af-skrifvits från vidare behandling vid den domstol,
där det gjorts anhängigt, annan rätt icke kan upptaga
detsamma, om det dit instämmes. I. Af x.

Lispund (fsv. lifspund, mlat. liuonicum talentum,
da. liespund, ty. liespfund), eg. "liviskt pund", en
i Skandinavien, norra Tyskland och Östersjöprovinserna
förr bruklig vikt, vanligen 1/20 af ett skeppund och
indelad i 20 skålpund. I Sverige aflystes denna
vikt genom k. stadgan 31 jan. 1855, men fortfor
att begagnas i handeln bland menige man. 1 lispund
(vanligen tecknadt L[u]) viktualievikt var = 8,5 kg.

Lissa. 1. (Po. Lészno) Kretsstad i preussiska
reg.-omr. Posen, nära Schlesiens gräns, vid
järnvägen mellan Posen och Breslau. 16,021
inv. (1905). Gymnasium; tillverkning af maskiner,
skor, spritvaror, cigarrer m. m., stor ångkvarn,
boskaps- och spannmålshandel. Staden var fordom befäst
och har ett vackert slott. Ett antal bömisk-märiska
bröder, som, förvisade af kejsar Ferdinand I, funnit
en tillflykt på den polska familjen Leszczyńskis
gods Leszczyńko, anlade på detta gods en stad
(1548), som fick namnet L. Under Trettioåriga
kriget ökades flyktingarnas antal, och staden blef
en viktig handelsplats samt medelpunkten för de
bömisk-märiska bröderna i Polen. Dessa hade där en
ryktbar läroanstalt, där Comenius (se d. o.) en
tid var rektor, samt arkiv och boktryckeri. –
2. (Serbokroat. Vis, lat. Issa) Ö utanför kusten af
Dalmatien, s. v. om Lesina, har en areal af 85 kvkm.,
är bergig och har flera goda hamnar. Huvudprodukter
äro vin och rosmarinolja, hvarjämte sardinfisket
i hafvet utanför ger en rik afkastning. 9,914
inv. (1900), serbokroater. Hufvudort är köpingen
L. på norra sidan, med en af de bästa hamnarna i
Adriatiska hafvet (befäst krigshamn). Under Napoleon
I:s krig besattes L. af fransmännen, men eröfrades
1811 af engelsmännen, hvilka med en eskader af 4
fregatter 13 mars 1811 i närheten af L. besegrade
en fransk-veneziansk flottilj af 6 fregatter och 5
korvetter och innehade ön till juli 1815. I juli 1866
gjorde den italienska flottan under amiral Persano
flera angrepp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free