Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lozèrebergen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1207
Lucanus -Lucas
1208-
och lästes flitigt, äfven i medeltiden. Jfr
C. v. Friesen, "De vita et scriptis M. Annsei Lucanr
(i Årsberättelsen för Stockholms gymnasium fö.i
1878-79, där en del är metriskt öfversatt). A L:s
"Pharsalia" är l:a sången öfv. till svensk; af
A. F. Skjöldebrand (1824) och "Massilias be lagring"
af J. D. Valerius (s. å., i Sv. akad:^ handl. XI,
1827). B. Tdl.
Lucanus [lo-], Herm ann von, tysk ämbets man, f. 24
maj 1831 i Halberstadt, d. 3 aug. 190,c i Potsdam,
inträdde 1854 i preussiska kultusmini-steriets tjänst
och avancerade där småningom til understatssekreterare
(1881). Från 1888 var har till sin död chef för
kejsar Yilhelm II:s civilkabinett, och som sådan
stod han för den af pressen påverkade folkfantasien
som symbol för den kejserliga maktfullkomligheten,
särskildt sådan den visade sig vid de genom honom
öfverbragta budskapen till ministrar m. fl. (äfven
till Bismarck 1890) om, att tiden för deras afgång
var inne. L. blef 1884 hedersdoktor i Göttingen ocl
Halle och 1866 verkligt geheimeråd samt adlade? 1888.
V. s-g.
Löcaris Cyrillus. Se Kyrillos Lukaris. Luearne
[lyka’rn], fr., bygnk. Se Henri-d eu x -s
t i l, sp. 426
Lucas [lyka’], Charles Jean Marie, fransk rättslärd,
filantrop, f. 1803, d. 1889, tjänstgjorde först som
advokat i Paris, men lämnade efter julirevolutionen
(1830) rättssalen och politiken för att helt egna sig
åt strafflagstiftning och peni-tentiära frågor. Hans
Systéme pénal en general et de Vabolition de la
peine de mört en particulier (1827, prisbelönad
både i Frankrike och i Schweiz) gaf signal till den
kraftiga agitation mot dödsstraffet, som egde rum
omkr. 1830. L. hade satt som mål att förena straff
med humanitet. ’ Härför stred han vid möten i skilda
länder och genom ett omfattande skriftställen. Hans
verk uppgå till ett tjugutal bd. Bland de mest
bemärkta är Le systéme pénitentiaire en Europé
et aux États-Unis (1830; belönadt med Montyonska
priset, 6,000 frcs), från hvilket den penitentiära
vetenskapen, har man sagt, daterar sig. Redan
där framhålles som grundval för straffsystemet
cellbehandlingen, till-lämpad å vissa fångklasser,
med progressiv mild-ring och slutligen villkorlig
frigifning. Yid sidan af sin teoretiska verksamhet
utöfvade L. omfattande praktisk sådan. Utnämnd till
inspecteur general öfver fängelserna och därefter
till ordf. i La société des services administratifs
des prisons, 1836, då han äfven invaldes till led. af
Institutet, använde han sin myndighet till att införa
en mängd förbättringar i fängelseregimen. Till en
början riktades arbetet på de unge fångarnas räddning
undan smittan af de äldres fördärf. 1847 stiftade
han ett enskildt sällskap, som vid Bourges anlade
för unga förbrytares sysselsättande med jordbruk
åkerbrukskolonien Val-d’Yévre, näst anstalten i
-VIettray den största i Frankrike. 1872 öfvertagen
:f staten. Till 1865 kvarstod L. som chef för
fångvården. Efter 1870 års krig hängaf han ng,
dåmera blind, åt arbetet att söka efter med-ien
till förebyggande af krig och till minskande :f dess
ohyggligheter ("krigets civilisering"). ikiljedomsidén
hade i honom en af sina tidigaste och kraftigaste
förkämpar. I La société gånérale des prisons
var L. från dess början 1877 led. I dess
handlingar återfinnas många af hans uttalanden.
V. A-t.
Lucas [lökas], E du ar d, tysk pomolog, f. 17 juli
1816 i Erfurt, d. 24 juli 1882 i Reutlingen. studerade
under sin anställning vid botaniska trädgården i
München vid universitetet där naturvetenskap, ick
efter några år ledningen af botaniska trädgården
i Regensburg och var 1843-60 föreståndare
för trädgårdsskolan vid landtbruksinstitutet i
liohenheim samt upprättade därefter med egna medel
ett pomologiskt institut i Reutlingen. Där bedrefs en
för sin tid mycket god undervisning inom flera grenar
af trädgårdsodling, och där utbildades unga män från
olika länder. 1860 stiftade L. tills, med några vänner
Deutscher pomologen-verein och verkade till 1877
som en af dess ledare. L. hör till Tysklands bästa
författare på det pomo-logiska området. 1854 uppsatte
han tills, med J. G. C. Oberdieck "Monatsschrift
fur pomologie und praktischen obstbau" (numera
"Deutsche obstbau-zeitung"). Tills, med Oberdieck
(delvis äfven med F. Jahn) utgaf han det högst
framstående verket Illustrirtes handbuch der
obstkunde (8 dlr och 2 suppl. 1858-79). Bland de
ytterst talrika skrifterna af L:s hand förtjäna
nämnas Die kernobst-sorten Wurttembergs (1853),
Vollständiges hand-buch der obstkultur (5 uppl.),
Die lehre vom baumschnitt (1867; 7:e uppl. 1899),
Pomolo-gische tafeln zum bestimmen der obstsorten (I-
III, 1867-69), Auswahl wertvoller obstsorten (1871-72)
och Einleitung in das studium der pomologie (1877).
C. G. D.
Lucas!ampa. Se G l ö d l j u s, sp. 1353.
Lucas Målet [lö’kos mä’lit], pseudonym. Se K i n g
s l e y, sp. 113.
Lucas van Leiden [lokas fann léVden] 1. L. v. L e
y d e n, eg. Lucas H u y-gensz., holländsk målare
och gravör, f. 1494 (i slutet af maj eller början af
juni) i Leiden, d där 1533. Son till den på sin tid
ansedde målaren Huyg (Hugo) Jacobsz., af hvilken intet
arbete numera är kändt, var han först elev af denne
och sedan af Cornells Engel-brechtsz., samtidigt med
att han hos en
guldsmed och en vapensmed gjorde sin lärospån
som gravör. Trots sjuklighet (sannolikt
lungsot)
Lucas van Leiden, målning ; A. Durer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
