Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftskepp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1313
Luftskott-Luftströmmar
1314
manövrer inom en höjd af 1,500 m. öfver jordytan.
G. H-r.
Luftskott, skpsb., ett lätt byggdt plåtskott,
som förekommer i pannrum, anordnadt för forceradt
drag medelst "inpressad luft i slutet pannrum"
(se Drag 1), och har till ändamål att hindra den
inpressade luften att bortgå omkring pannan. För
att i dylika pannrum hindra luften att utrusa,
då nedgångsdörren på grund af kommunikation måste
öppnas, inbygges i nedgången en luftsluss, bestående
af en plåttambur, försedd med två dörrar, den ena
åt pannrummet och den andra åt uppgången. Genom
att den ena af dessa dörrar alltid hålles stängd,
förhindras luftutrusning vid passagen. (Jfr Skott.)
C. K. S.
Luftsluss. 1. Bygnk., en anordning att vid slutna
arbetsrum, där luften för något ändamål hålles
komprimerad, in- och utfrakta materialier och
arbetare. I princip utgöres en luftsluss af J;t rum,
som kan hermetiskt stängas samt växelvis sättas i
förbindelse med den yttre omgifningen, där atmosfärens
tryck råder, växelvis med arbetsrummet. I det förra
läget placeras i slussen det, som skall in-fraktas,
hvarefter den tillslutes för att åter öppnas inåt. Vid
utfrakt försiggå procedurerna i omvänd ordning. På
detta Sätt kan det önskade trycket i arbetsrummet
bibehållas oförändradt. Genom lämpliga ventiler ordnar
man så, att då människor passera slussen, lufttrycket
i densamma endast småningom stiger eller sjunker,
emedan kroppens organ kunna taga skada af att utsättas
för häftiga tryckvariationer. Jfr Grundläggning,
sp. 413. - 2. Skvsb. Se Luftskott.
Luftspalt, elektrot. Se Elektriska maskiner, sp. 273
o. fig. 14.
Luftspegling, fys. Se Hägring.
Luftspådomskonst. Se A e r o m a n t i.
Luftstreck, ungefär detsamma som> klimat {se d. o.).
Luftstrupe, Trachea, anat., det rör, hvarigenom
andningsluften hos de högre vertebra-terna passerar
till och från lungorna. I denna egenskap utgör den en
fortsättning af struphufvu-det, larynx (se S t r u p
h u f v u d), hvars nedersta del med ringbrosket, R
(fig. l visar larynx, S, fäst vid tungbenet, T, med
banden till öfre hornen, ö ö, samt luftstrupen. L,
sedda framifrån), genom sin vidd och sin runda
form ansluter sig till luftstrupen. Denna består
af en rad (16-20) broskringar, till största delen
skilda, men någon gång på ett eller annat ställe
(fig. l, *) sammanhängande med hvarandra. De ha
den form, som b fig. 3 (tvärsnitt af luftstrupen
i en broskring) utvisar, och omfatta något mer än
de främre 2/3 af rörets omfång; den återstående
tredjedelen saknar brosk, är mjuk och i hvila något
intryckt af den bakom liggande matstrupen, M i
fig. 2 (luftstrupen och nedersta delen af larynx,
sedda bakifrån). Broskringarna förenas af en fast
bindväfs-hinna, af hvilken de äfven omges. Inom
denna ligger i den bakre, broskfria sträckan
ett sammanhängande lager af glatta muskeltrådar
mellan ringarnas rundade ändar. En slemhinna med
flim-merepitel och många körtlar bildar rörets inre
beklädnad. Röret har 10-11 cm. längd och är enkelt
hela sträckan från 6:e hals- till 4:e-5:e bröstkotan;
där vidgas det något litet och delas
Tryckt den 7/2 12
plötsligt (bf) i två grenar, bronker, den högra
(hb) och den vänstra (vb), hvar till sin lunga. Vid
delningen (bifurkationen) ändrar nedersta brosk-ringen
form och löper på ena eller andra sättet
F i g. 2
ned i en vinkel, efter hvars armar bronkernas
broskringar nedan ordna sig. På figurerna antydes
början till bronkernas ytterligare förgrening till
och i lungorna (se Lunga). - Broskringarnas tillvaro
är nödvändig, för att röret skall kunna motstå det
yttre lufttrycket och ständigt hållas öppet; deras
frånvaro eller svaghet är en af orsakerna, hvarför
foster, framfödda tidigare än vid 6 månaders ålder,
icke kunna lefva. Matstrupens läge omedelbart inpå
den icke broskiga delen af luftstrupen medför å
ena sidan möjlighet för matstrupens vidgning,
då en tugga passerar, å den andra att, om en
tugga fastnar, storkning och kväfningsdöd kunna
inträffa till följd af hindrad luftpassage. -
Vid undersökning med laryngosko-pet är det, med
iakttagande af riktig ställning och belysning,
’möjligt att se ända ned till bifurkationen.
G. v. D.*
Luftstrupskräfta, med. Se Kräfta, sp. 143.
Luftströmmar, meteor. Luften är sällan eller aldrig
i hvila, beroende därpå, att de krafter, som verka i
atmosfären, icke annat än undantagsvis hålla hvarandra
i jämvikt. Så snart denna jämvikt af en eller annan
anledning stores på något ställe i atmosfären, uppstår
där en luftström åt det håll, hvarest motståndet mot
rörelsen är minst. Då atmosfärens höjd är obetydlig i
jämförelse med dess horisontala utsträckning, så äro
luftens horisontala rörelser betydligt hastigare än
de vertikala, och luftströmmarna ha därför i regel
en tillnärmelsevis horisontal riktning. Somliga
luftströmmar ha emellertid samtidigt en enedt
uppstigande rörelse, andra en snedt nedstigande. Den
’ förra rörelsen förekommer i den lufthvirfvel, som
16 b. 42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
