- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1319-1320

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftskepp ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rande rör (D), som är förenadt med C genom en
kautschukslang (E), kan kvicksilfverytan i C ställas
in, så att den berör en liten i glasrörsväggen
insmält spets. Sedan instrumentet blifvit graderadt,
kan man erhålla temperaturen genom att afläsa den
vertikala höjdskillnaden mellan kvicksilfverytorna.
D. S–t.

Lufttorped l. Flygande torped, artill., uppfunnen af
den svenske öfverstelöjtnanten V. T. Unge, har till
ändamål att utan kanon och utan krutladdning genom
luften på stora af stånd, såväl till sjöss som till
lands, öfverföra betydliga brisantladdningar för att
åstadkomma stor sprängverkan på fientliga mål. Då de
brisanta ämnena i allmänhet äro känsliga för stöt,
kunna projektiler, laddade med sådana, ej utan
fara utskjutas ur vanliga kanoner, emedan de lätt
explodera vid skottlossningen. Sedan länge har man
därför sökt finna något ofarligt sätt att utskjuta
för stöt känsliga

<bild>
Unges 30 cm. torped jämte torpedriktare.

brisantladdningar. Af dessa må nämnas: 1) Dynamitkanonen (se d. o.), ur hvilken
brisant-projektiler (lufttorpeder) utkastades
medelst komprimerad luft. I spansk-amerikanska
kriget 1898 var bombfartyget "Vesuvius" bestyckadt
med sådana. Sedan Förenta staterna för en summa af
18 mill. kr. anskaffat dylika kanoner, förklarades
ofvannämnda kanoner 1901 odugliga och slopades. 2)
Torpedkanonen (af Hudson, Maxim, Gathmann, d:r
Hurst) kastade medelst ett särskildt slags "mildt"
krut stora brisantladdade "lufttorpeder". Resultaten
blefvo ogynnsamma, hvarför uppfinningen öfvergafs. 3)
Krutgas-luftkanonen (af Sims och Dudley). Ur denna
utkastades brisant-projektilen medelst en blandning
af krutgas och komprimerad luft. I spansk-amerikanska
kriget 1898 på Cuba visade det sig, att detta vapen
ej lämpade sig för krigsbruk. Sedan vapnet blifvit
pröfvadt äfven i Norge 1899 och Holland 1901, där det
ej hade framgång, synes idén blifvit öfvergifven. 4)
Dynamitprojektilen (af Zeroni, Stern, Graydon, Emmens,
Hurst, Isham m. fl.). Den farliga stötverkan vid
skottlossningen har man här sökt undvika genom att i granaten bakom
brisantladdningen anbringa ett mjukt, elastiskt
ämne eller en vätska eller genom att fördela
själfva brisantladdningen i en mängd små
celler m. m. Försöken ha hittills ej motsvarat
förväntningarna.

Unge har löst ifrågavarande problem på en annan
väg. Han meddelar sin torped den framdrifvande
kraften småningom, först i sin riktare och sedan under
flera hundra meter af torpedens första lopp i luften
därigenom, att han till framdrifvande kraft använder
trycket af en gas, som utvecklas vid antändning af
en relativt långsamt brinnande drifsats, hvilken
är innesluten i själfva torpeden. Genom att den i
torpeden utvecklade gasen, som har ett högt tryck,
får utströmma genom öppningar i torpedens bakre del,
uppstår i torpeden ett reaktionstryck, som drifver
den fram genom luften. Torpedens igångsättning sker
således utan något slags krutladdning cch sålunda utan
stöt, hvaraf följer, att torpeden utgår i luften utan
att framkalla någon rekyl och utan skottljud. Unges
torped (se fig.) består af en stålcylinder, genom en
skiljevägg delad i den främre delen med spets och den
bakre med sin botten försedd med utloppsöppningar
för torpedgasen. Den främre delen innesluter
brisantladdningen, eventuellt en skrotladdning,
den bakre drifsatsen. För att torpeden må få en
stadig gång genom luften, bibringas den rotation
kring sin längdaxel genom att bottnen i torpedens
bakre del utgöres af en axial tryckturbin, som, då
gasen rusar genom densamma, tvingar hela torpeden att
rotera. För att torpeden må få en stadig gång genom luften, bibringas den rotation kring sin längdaxel genom att bottnen i torpedens bakre del utgöres av en axial tryckturbin, som, då gasen rusar genom densamma, tvingar hela torpeden att rotera. För att torpeden redan i det rör eller lopp,
som ger utgångsriktningen vid igångsättningen, skall kunna välja sin
naturliga rotationsaxel är torpeden på sin midt och i höjd med tyngdpunkten försedd med en ringformad mantel ("balansringen") af något större diameter än
torpedhylsan. - En brisantladdad torped kreverar
vid nedslag, ev. efter en viss inträngning i
målet; en skrotladdad bringas till luftkrevad
medelst tidrör. De flygande torpederna af 20, 30,
40 o. s. v. cm. kaliber kunna öfverföra resp. 15, 50
och 100 etc. kg. brisantladdningar på 7,000- 8,000
m. För att ge torpeden utgångsriktning användes en
s. k. torpedriktare l. torpedkastare (se fig.), som
har formen af en ränna, ev. ett rör, hvari torpeden
nedlägges för affyrning. En torpedriktares vikt utgör
endast en mindre bråkdel af vikten af en kanon för en
projektil af motsvarande kaliber. De stora torpederna
egna sig till användning på såväl krigsfartyg som till
försvarsändamål utrustade fartyg, till kustförsvar,
till bestyckning af positioner och fästningar samt,
genom sin relativt förmånliga transportabilitet, till
verksamma öfverraskningar i belägringskriget. Genom
torpedmaterielens ringa vikt har ett för fotfolk
bärbart

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0718.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free