- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1361-1362

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lunarium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

platta, nätådriga, glatta och lutande. Fröna äro
njurlika, sammantryckta. Den andra arten, L. biennis
(se fig.), inhemsk i sydöstra Europa, odlas i
trädgårdarna som prydnadsväxt; dess fruktställningar
med de uppsprungna skidornas silfverhvita
skiljeväggar, Judas’ silfverpenningar, användas
som prydnad i vaser, makartsbuketter o. d.
O. T. S. (G. L-m.)

Lunarium (af lat. luna,
måne), astron., en apparat, som tjänar till att vid
undervisning förtydliga månens gång kring jorden.
Som emellertid månen äfven jämte jorden har
en rörelse kring solen, framställes vanligen
genom ett lunarium solen, jorden och månen med
sina rotations- och omlopps-rörelser.
Jfr Planetarium. (B-d.)

Lunation (af lat. luna, måne), detsamma
som synodisk månad. Se Astronomisk månad.
(B-d.)

Lunch [la’nʃ] l. Luncheon [la’nʃən], eng.,
eg. brödstycke, "gaffelbit"; lätt måltid emellan
frukosten och middagen. – Quick-lunch [kωi’k-],
"hastigt mellanmål", lunch af färdiglagade rätter
af sådan beskaffenhet, att de kunna snabbt förtäras.

Lund, uppstad i Malmöhus län med rikets andra
universitet och säte för biskopen öfver Lunds stift,
är beläget vid 55° 41’ 52" n. br. och 4° 52’ 15"
v. lgd fr. Stockholm på södra sluttningen af en
höjdsträcka på den bördiga skånska slätten,
2 km. n. om Höjeå och omkr. 11 km. från
Öresund. Stadens hela areal utgör omkr. 1,120
har, hvaraf den egentliga stadsplanen upptar 106
har. De bebyggda tomternas antal år 1909 var 960,
boningshusens 1,210. Taxeringsvärdet år 1910
var 46,338,000 kr., hvaraf för bevillningsfria
fastigheter tillhöriga staten 1,909,100 kr. och
tillhöriga kommunen m. fl. 5,412,000 kr. samt
1,803,400 kr. för jordbruksfastighet, hvilken
är satt till 35,817 mtl, omfattande omkr. 1,000
har jord af yppersta beskaffenhet. L. hade 20,139
inv. 31 dec. 1910 och hade sedan 1890 tillväxt med
34 proc. Med den talrika studerande ungdomen torde
L. under större delen af året hysa en folkmängd af
bortåt 22,000 pers. – De äldre delarna af staden
kunna icke sägas vara välbyggda. Under de senare åren
ha dock genom upptagande af nya byggnadsområden,
gaturegleringar och liflig byggnadsverksamhet
härutinnan gjorts stora förändringar. Flera särdeles
monumentala såväl offentliga som enskilda byggnader
ha uppförts. Synnerligen vacker är den mångbesjungna
parken Lundagård (se fig. 2 och pl.
1, fig. 4 o. 5), med en byst (mod. af Börjeson) af
Lunds studentsångförenings stiftare, Otto Lindblad,
och den därintill stötande Tegnérsplatsen (fig. 6),
som prydes af Tegnérsstatyn, modellerad af Qvarnström
och rest år 1853. Där ligga också de förnämsta
offentliga byggnaderna, den åldriga domkyrkan (se
Lunds domkyrka), universitetshuset,
fullbordadt 1882, Akademiska föreningens hus (från 1851,
nyligen om- och tillbyggdt; se fig. 6 o. 7 å
pl. I samt Akademiska föreningen med fig.), det
gamla biblioteket (fig. 5), där nu universitetets
historiska museums samlingar äro uppställda,
och zoologiska museet vid det numera till en
grönskande plantering förvandlade Kraftstorget,
som till 1832 var en af murar och gamla byggnader
instängd kyrkogård. Framför universitetsterrassen
står en större granitfontän, i dess östra del den med
björkar planterade runstenshögen (runstenarna hitförda
från andra orter) med byst af historieskrifvaren
Sv. Lagerbring, och i närheten stå byster af
Sv. Nilsson, And. Jahan Retzius och Kilian Stobæus. I
öfrigt märkas Malmöhus läns sjukvårdsinrättningars
byggnader vid Sandgatan, biskopshuset (byggdt
1842–65; pl. II, fig. 11) och de under senare
tid uppförda fysiska, fysiologiska och anatomiska
institutionernas byggnader vid Biskopsgatan samt å
Helgonabacken universitetsbiblioteket (se Bibliotek,
sp. 288, samt Biblioteksbyggnader, sp. 303–304
och fig. 16 däri), småskollärarinneseminariet,
Allhelgonakyrkan (fig. 10), uppförd i äldre gotisk
stil 1887–91 efter ritningar af H. Zettervall,
samt n. därom folkskollärarseminariets byggnad
(i landsförsamlingen). Äfven stadens norra
begrafningsplats (anlagd 1816 och sedermera flera
gånger utvidgad) ligger utanför den egentliga
staden. Ett stort behag eger L. i sina vidsträckta
och väl vårdade promenader och trädgårdsanläggningar,
såsom Helgonabacken (se d. o.), Botaniska trädgården
(fig. 17, med botanisk institution, växthus och museum
samt byst af J. G. Agardh, modellerad af V. Runeberg),
Gyllenkrookska promenaden, i ö. begränsande den vackra
observatorieträdgården med astronomiska observatoriet
(fig. 12) och en af Bissen modellerad byst af Tyko
Brahe, och den nyanlagda stadsparken, utgörande en
del af Parkbolagets gamla trädgård, "Höge vall"
(fig. 13), numera den enda kvarlefvan af stadens
forna befästningar, samt ett större s. därom beläget
jordområde. Stadsparken begränsas i n. af Svanegatan;
i hörnet af denna och Stora Södergatan ligger
Katedralskolans gamla byggnad (fig. 8), hvarest Karl
XII residerade sept. 1716–mars 1718, då L. kan sägas
ha varit den svenska regeringens säte, enär äfven
alla departementens chefer (ombudsråden) vistades
där. Andra märkliga byggnader äro biskop Thomanders
präktiga villa Tuna (fig. 14; strax n. om botaniska
trädgården), uppförd i Tudorstil, Tegnérshuset
(fig. 9) vid hörnet af Stora Gråbrödersgatan och
Klostergatan, där skaldens arbetsrum bevaras
i oförändradt skick och en samling Tegnériana
(manuskript, böcker, porträtt m. m.) förevisas,
samt Laurentiuskapellet (fig. 15) strax s. om
domkyrkan, en liten medeltidsbyggnad, som fordom
tillhört S. Laurentius’ kloster. Den användes på
1700-talet som gymnastiksal, och där utbildade Ling
sitt gymnastiksystem. Den utpräglade karaktär af
universitets- och stiftsstad, som L. förut egde, har
under de senare tre årtiondena mycket ändrats genom
tilltagande handel och näringar samt ökad samfärdsel
och folkmängd. År 1909 uppgick antalet handlande till
459 (hvaraf 8 aktiebolag och 1 ekonomisk förening) med
525 biträden och en till nära 800,000 kr. uppskattad
inkomst af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0739.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free