- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
1375-1376

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lund ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1375

Lund-Lunda

1376

ett längre uppehåll i Italien och Frankrike
(med J. F. Schouw genomreste han Sicilien 1830
och knöt nära vänskapsförbindelse med Cuvier i
Paris). 1832 återvände han till Brasilien. Hans Blik
paa Brasiliens dyreverden för sidste jordomvceltning
(5 afh. 1835-45), resultat af sedan 1834 verkställda
undersökningar i några kalkstensgrottor, gjorde honom
känd i hela den bildade världen, men han lyckades
långt ifrån afsluta dessa arbeten (han undersökte
efter hand mer än 200 grottor). 1845-46 sände han
sina stora samlingar till Danmark, där man först
1859 -60 fick tillfälle att uppacka och utställa dem
(de bevaras nu i universitetets zoologiska museum;
jfr K. F. Liitken, "E museo Lundii", 2 bd, 1888-
96). Missmod öfver denna likgiltighet försvagade
ytterligare hans krafter; han var hela återstoden af
sitt lif sjuklig och utan förmåga af vetenskapligt
arbete. - 2. Troels Frederik L., den föregåendes
brorson, dansk kulturhistoriker. Se Troels-Lund.
1. E. Ebg.

Lund, Bernt, norsk ingenjör och landskapsmålare,
f. 14 juli 1812 i Solör, d. 30 okt. 1885, blef
student 1831 samt ryttmästare och skvadron-chef
1863, men tog s. å. afsked ur krigstjänsten för att
uteslutande egna sig åt ingenjörsarbeten. 1853-78
var han anställd vid statens vägbyggnader. För
det offentliga kartverkets räkning uppgjorde han
1847 en detaljkarta öfver en areal af omkr. 850
kvkm. af högfjällssträckningen emellan Hallingdal
och Lserdal. L. var äfven målare - han studerade 2
år i Düsseldorf - och tillfällighetspoet. Hans
hustru, Hedevig Thorine Kri-stine L. (född
Erichsen), f. 1824, d. 1888, var målarinna.
O. A. ö.*

Lund, Georg Frederik Vilhelm, dansk filolog, f. 1820,
d. 1891, blef 1842 filol. kandidat och tog 1845
magistergraden. 1843 blef han lärare och 1845 lektor
("overlserer") vid lärdomsskolan i Nykjöbing på
Falster, 1863 rektor i Aal-borg och 1868 i Aarhus
(till 1885). Han utgaf bl. a. Grcesk Icesebog
(1844; 3:e uppl. 1865) och editioner till skolbruk,
särskildt af Ciceros skrifter "De officiis" (1849),
samt "De senectute" och "De amicitia" (1851). Han
hyste lifligt intresse för införande af fornnordiska
som läroämne i skolorna och utarbetade Oldnordisk
ordföjningslcere (1862), första grundvalen för
detta ämnes bearbetning, och Det celdste danske
skriftsprogs ordforraad (för tiden till 1300, 1877).
E. Ebg.

Lund, Frederik Kristian, dansk målare, f. 1826 i
Köpenhamn, d. 1901, studerade vid konstakademien
och gjorde sig 1853 bemärkt med En episod från
slaget vid Fredericia (konstmuseet). Han målade
sedan såväl historiska scener - Griffenfeld
föres titt fängelset (1859, museet i Aalborg),
Svenskarna på Kronborg (1873, i statens ego) - som
italienska munkmotiv och landskap, vidare porträtt
och bondfolk i nationaldräk-ter: han utförde
bl. a. till världsutställningen i Paris 1878 en
stor kartong med ett tåg af danska bönder (nu i
Köpenhamns k. teater). Ett planschverk öfver danska
folkdräkter utkom i färgtryck 1861 (ny uppl. med
text af V. Bergsöe 1890). Af L:s målningar i
Viborgs domkyrka ha de i koret och tvärskeppet
blifvit uppoffrade för J. Skov-gaards fresker.
G-g N.

Lund, John, norsk affärsman, politiker, f. 9 okt. 1842
i Bergen, dref 1867-1900 i sin födelsestad agentur-
och kommissionsaffär samt skepps-rederi. Han tillhörde
sedan 1879 i 30 år Bergens kommunalstyrelse och var
1882-1900 stortingsrepresentant, sedan 1893 president
i lagtinget. Sedan

1901 är han "toldskriver" (tulldirektör) i
Bergen. Han tog initiativ till beslutet om en fast,
statsunderstödd ångbåtslinje mellan Bergen och
England, var en af Bergensbanans ifrigaste
förespråkare, fick fiskeristyrelsen förlagd till
Bergen och stiftade Bergens "skögselskab". L. har
stor andel i Norges fredspolitik och organiserade
interparlamentariska konferensen i Kristiania
1899. Han har varit medl. af norska stortingets
Nobelkommitté alltsedan dess upprättande 1897 och
är sedan 1908 fullmäktig vid Nobelstiftelsen.
Han utgaf 1910 jubileumsskriften Ole Bull
1810-1910. K. V. H.

Lund. 1. O le Vilhelm L., norsk officer, ingenjör,
f. 5 aug. 1848 i Horten, blef student 1865 och
löjtnant 1870, var 1873-75 lärare för konung Oskars
söner och tog 1908 som öfverstelöjtnant afsked
från militärtjänsten. Han deltog i den första
utstakningen af Bergensbanans högfjällspassage,
var 1883-89 direktör för det engelska bolag, som
hade koncession på Ofotenbanan, och planlade som
dess ingenjör denna bana från det nuv. Narvik till
Gällivare. Som ledande ingenjör och representant
i Norge för aktiebolaget Luossa-vaara-Kirunavaara
har han sedan 1898 planlagt och uppfört de väldiga
kajanläggningarna m. m. i Narvik.

2. Alf L., den föregåendes broder, militär,
ingenjör, f. 8 dec. 1851, blef officer 1873, var
1891-93 sekreterare i gevärskommittén och flera
. år lärare vid infanteriets skjutskola samt blef
1907 öfverste och 1911 generalmajor och chef för
Kristiansands infanteribrigad. Som ingenjör har
L. deltagit i arbetet på undersökningen af Vest-lands-
och Setesdalsbanorna samt vid byggandet af en hel
rad andra norska banor, vid järnvägsanläggningar i
Sverige och Spanien. Jämte brodern var L. chef för
Luossavaarabolagets anläggningar i Narvik 1889-1904.
1-2. K. V. H.

Lund, Fredrik Stäng, norsk jurist, f. 17 nov. 1859
i Kristiania, blef juris kandidat 1881 och
höjesteretsadvokat 1885, hvarefter han upprättade
en advokatbyrå i Kristiania. 1894 invaldes L. af
vänstern i formandskabet (stadsfullmäktige)
och blef genast dess ordf. I F. Hagerups 1895
bildade koalitionsministär var L. först ledamot
af statsrådsafdelningen i Stockholm och därefter
minister för offentliga arbeten till 17 febr. 1898,
då han utnämndes till höjesteretsassessor. Han
lämnade s. å. denna post och återupptog sin
advokatverksamhet samt har blifvit vida bekant genom
flera uppseendeväckande processer under de senaste
åren. L. var 1894 en bland stiftarna af Den norske
advokat- og sakförerforening. 1899-

1902 var han ordf. i kommittén för utarbetande af lag
om industriellt rättsskydd och har sedan 1909 varit
ordf. i "arbeidsraadet" för fabriksinspektion.
K. V. H.

Lunda. 1. Socken i Stockholms län, Seming-hundra
härad. 3,647 har. 613 inv. (1910). Annex till
Skepptuna, Uppsala stift, Seminghundra kontrakt. -
2. Socken i Södermanlands län, Jon-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:53:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0748.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free