Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lundgrén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1401
Lundgren
1402
speres skådespel. Han hade allvarligt beslutat att
arbeta sig till framgång och oberoende och lyckades
också i denna föresats. På nyåret 1858 mottog han
anbudet att för en firma i Manchester resa till
Indien och göra teckningar från det där utbrutna
kriget. Under drottningens personliga beskydd reste
han, fick medfölja den engelska härens högkvarter,
återvände till England efter ett års bortovaro och
utställde med stor framgång de omkr. 500 blad, som han
utfört under resan. Att han ej h. o. h. öfvergifvit
att måla i olja visar den efter studier i Indien
målade Spionen förhöres (i Nationalmuseum), utförd
med en vida kraftigare målerisk hållning än hans
arbeten från Italien ega.
Indisk danserslca. lavering af Egron Lundgren.
Sommaren 1860 besökte L. Sverige, efter 21-årig
bortovaro, 1861 gjorde han en resa i södra Norge,
vintern 1861-62 tillbragtes i Egypten och 1862 -63
i Spanien, som han redan förut återsett 1857. Under
alla sina resor var han flitigt sysselsatt med att
måla allt vackert och intressant, som han såg, typer,
landskap, stämningar, stadsbilder, interiörer. Under
hela denna tid var han dock bosatt i London,
deltog flitigt i utställningar där och invaldes
1864 i den ansedda och aristokratiska Society of
painters in watercolours, som räknar endast omkr. 30
medlemmar. 1865 återsåg han norra Italien, flyttade
så hem till Stockholm 1867, men begaf sig vid vinterns
annalkande till Sevilla, vistades sedan åter i London,
bodde i Stockholm 1869-71, reste då till Egypten och
stannade i Italien till 1873, mestadels sysselsatt
med att studera ungrenässansens konst i Perugia och
Florens. Sina återstående lefnadsår tillbragte han i
Sverige. Där målade han skogspartier och svensk natur,
men betecknande nog var Kina slott vid Drottningholm
det motiv, som roade honom mest.
Det var under dessa sina sista år, som han blef
känd och uppskattad äfven som författare. Han hade
alltifrån ungdomen varit en ytterst flitig och alltid
underhållande, spirituell brefskrifvare. Ett litet
urval af hans bref till sina anhöriga trycktes 1861
(Ur E. L:s bref till hemmet) i en uteslutande för
vänkretsen afsedd upplaga, som ej kom i handeln;
med urvalet och tryckningen tog han själf ingen
befattning. 1870 utkom En målares anteckningar,
Italien och Spanien (bref från hans första vistelse
utrikes 1839-53; 3:e uppl. 1882), för hvilket
arbete Sv nska akademien tilldelade honom sin
mindre skådepenning i guld 1871. 1872 utkom Indien
(3:e uppl. 1884) och 1873 Lediga stunder i främmande
land (intryck från vistelsen i Egypten och Italien
1871-73; 2:a uppl. 1884). L:s mycket rikhaltiga
manuskriptsamling - däribland hans samtliga bref
till sin broder - testamenterades af denne till
k. biblioteket. Ett omfattande utdrag ur dessa
och ur hans öfriga bref och papper utkom 1905
(E. L., reseskildringar, anteckningar och bref,
samlade och utg. af G. Nordensvan). Hans studier
i akvarell och teckning (mera än 1,000 blad och
en mängd skissböcker) tillhöra Nationalmuseum,
som äfven eger ett par smärre oljemålningar, ett
själfporträtt i pastell (utfördt på 1850-talet;
se fig.) och några raderingar. På Göteborgs museum
representeras L. af ett par spanska akvareller;
hans samling af kopparstick och litografier tillföll
samma museum genom hans testamente. L. uppträdde som
illustratör med bilder till Stephens’ "Bihang till
Fritjofs saga" (1839), till lady Tenisons "Castile and
Andalucia" (1853), "Spanish pictures drawn with pen
and pencil" (jämte Doré m. fl., slutet af 1860-talet),
"Travelling in Spain the present day" (illustrerad af
John Phillip och L., 1866; dessa tre böcker finnas
i Nationalmuseets bibliotek) samt till "Svenska
folksagor" af Hyltén-Cavallius och Stephens (1875,
teckningarna äro betydligt äldre, de funnos i blyerts
redan 1847). En utställning af hans tillgängliga
arbeten egde rum 1876 i Stockholm. Konstakademien
stiftade då "Egron-Lundgrensmedaljen" att utdelas
till framstående svenska akvarellmålare. 1907 restes
en minnesvård på L:s graf. - Jfr uppsatser om L. af
K. Eichhorn i "Nya svenska studier" (1881) och af
G. Nordensvan i "Svensk konst och svenska konstnärer"
(1892) och i ofvan anförda "Egron L., reseskildringar"
o. s. v. (1905) samt af A. T. Gellerstedt
i Svenska akadis handlingar för 1911.
G-g N.
Lundgren, Johan Fredrik, lustspelsförfattare, vanligen
under märket U 11 e r, f. 18 mars 1821 i Visby, d. 20
okt. 1885 i Härnösand, var först militär, men lämnade
tjänsten 1846 samt uppträdde sedan som skådespelare
både i Stockholm och landsorten. 1859 uppfördes på
Södra teatern hans första lustspel, En svartsjuk tok
(2:a uppl. 1892), som mottogs med bifall och följdes
af åtskilliga andra originalstycken: Studenterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
