- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
227-228

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mått - Mått, metall. Se Galt 3 - Måttband. Se Måttverktyg - Måttstock. Se Måttverktyg - Måttsystem. Se Mått - Måttverktyg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ekvatorn o. s. v. Förtjänsten att först ha grundat ett
måttsystem på jordens storlek tillkommer astronomen
G. Mouton i Lyon, hvilken 1670 föreslog längden af
en meridianbåge om en minut som normalenhet under
namnet milliare. Huru det likaledes på jordens storlek
urspr. grundade metersystemet, som uppfyller alla
billiga anspråk, utbildats och fått ett mera allmänt
erkännande, se Metersystemet. - Inom fysiken användes
mest det s. k. absoluta måttsystemet, i hvilket
man utgår från centimetern, grammet och sekunden
som grundmått eller grundenheter (se
Absoluta enheter). (K. A. W. D. S-t.)

Mått, metall. Se Galt 3.

Måttband. Se Måttverktyg.

Måttstock. Se Måttverktyg.

Måttsystem. Se Mått.

Måttverktyg, Mätverktyg, mek., verktyg för mätning
af vinklar och lineära dimensioner samt för
öfverföring af mått. Det enklaste mätverktyget
torde vara måttstocken, mätstickan (fig. 1), som
förekommer i flera olika former från den enkla,
odelade trälisten till den af bekvämlighetsskäl i
flera ledade delar utförda meterstocken, "tumstocken"
(fig. 2). Måttstockar tillverkas af olika material,
såsom trä (vanligen hvitbok, buxbom eller rotting),
stål, mässing, nysilfver, ben, glas. Till denna typ
af mätverktyg hör äfven måttbandet, "bandtrissan"
(fig. 3-6), hvilket är utfördt antingen af stålband
med etsad gradering eller af tygband med inväfda
metalltrådar, för att det ej skall sträcka sig, samt
med påtryckt gradering. Ett inom pannplåtslagerier
m. fl. användt instrument för längdmätning å
buktiga ytor är mäthjulet, som består af en
i en gaffel vridbart insatt cirkelrund skifva, på
visst sätt graderad vid omkretsen samt ibland tandad
utefter densamma. Vid mätningar har man att skilja på
stickmått, hvarvid måttet jämt innehålles emellan
måttstockens ändytor, och sträckmått, hvarvid det
afläses emellan delstreck å graderingen.

Som det ej alltid låter sig göra att med ofvan
omnämnda instrument direkt kunna afläsa eller utsätta
ett mått, måste man i stället använda indirekta
metoder medelst tillhjälp af särskilda härför
konstruerade mätverktyg, t. ex. cirklar, tolkar,
hakmått, stickmått, skjutmått, djupmått, i olika
utföranden och kombinationer. De inom verkstäder
förekommande cirklarna äro: stickcirkel (passare,
fig. 7-9), fotcirkel (fig. 10) och krumcirkel
(fig. 11 och 12) jämte en del kombinationer
däraf. Stickcirkeln användes för uppmärkningsändamål,
m. a. o. för öfverflyttning af mått från måttstocken
till arbetsstycket samt för uppritsning af cirklar
å detsamma. Fot- och krumcirklarna användas för
kontrollering af arbetsstyckets mått, den förra
för invändiga, den senare för utvändiga mått. För
mätningar af stora mått begagnas stångcirkeln
(fig. 13). För finmätningar kunna cirklarna icke
användas, utan därvidlag begagnas de andra här
ofvan angifna instrumenten. Dessa kunna indelas i
sådana med fixa och med variabla mått. Till första
gruppen höra tolkarna och hakmåtten. Tolkarna,
hvaraf fig. 14 visar ring- och cylindertolk, fig. 15
gängtolk samt fig. 16 konustolk, användas de första
för kontrollmätningar
af cylindriska tappar och hål, de andra af skrufvar
och muttrar samt de sista af koniska tappar och
hål. För mätningar af föremål uppsatta i arbetsmaskin
ha konstruerats de s. k. hakmåtten, hvaraf fig. 17-19
visa tre olika typer, med fast, med lös och utan
motsvarande tolk för invändigt mått. Såväl tolkar
som hakmått utföras äfven som tolerans- l. gränsmått,
d. v. s. att instrumentets mått göres något större,
plusmått, eller mindre, minusmått, än det verkliga
måttet, beroende på ändamålet för instrumentets
användning. I st. f. cylindertolkar af stora
dimensioner, hvilka skulle bli svårhandterliga,
använder man sig af fixa stickmått, såväl normala som
plus- och minusmått. Till de med variabla mått utförda
mätverktygen höra: stickmåttet (fig. 20), skjutmåttet
(fig. 21 och 22), djupmåttet (fig. 23) m. fl., alla
konstruerade enl. skjutprincipen, d. v. s. måttet
innehålles emellan en fast del å skalan och en rörlig
(löparen). Stickmåttet användes för invändiga mått,
skjutmåttet för såväl invändiga, medelst ena paret
af spetsar, som utvändiga, medelst andra paret af
spetsar. Djupmåttet begagnas för mätning af djup i
hål o. d. Skjutmåttet fig. 21 är äfven kombine-radt
med djupmått: den smala tungan t. h. vid skalans
ytterända tillhör nämligen en smal stång, fäst vid
löparen. Alla dessa instrument utföras äfven med
nonie (se d. o.). För ännu finare mätningar, än man
kan ernå med nonieafläsning, måste man tillgripa
mikrometerafläsning (se Mikrometer).

Klinkor användas för mätning af efter vissa system
standardiserade material, såsom tråd och plåt
(fig. 24 och 25), släta och gängade bultar, skrufvar
samt muttrar (fig. 26-28). Klinkan fig. 26 anger
bultdiametern medelst haken och kärndiametern medelst
hålen hos en gängad bult. Den andra (fig. 27) anger
samtliga mått för en viss bult och mutter och den
tredje (fig. 28) olika nyckelvidder hos en viss serie
muttrar. Fig. 29 visar en s. k. gängräknare. Hvarje
blad är i kanten skuret efter en viss gängas profil
och stigning.

Alla mätverktyg utsättas naturligtvis för
en viss slitning, hvarför de tid efter annan
måste kontrolleras. Härför användas antingen
den s. k. precisionsmätningsmaskinen (se
d. o.) eller standardmåttsatser. De senare utgöras
af en samling ytterligt noga utförda passbitar,
innehållande såväl verkliga måttet som toleransen
och tillåtna slitningen. Såväl ofvannämnda maskin
som denna måttsats kräfva afsevärda belopp i
anskaffning. Därför har man, i st. f. att hålla ett
standardmått för hvarje mått och hvarje tolerans
(och slitning), ordnat vissa måttenheter i serier
efter olika behof till s. k. kombinationsmåttsatser,
så att hvarje måttdifferens inom denna serie kan
erhållas. Dylika måttsatser, synnerligen noggrant
utförda, tillverkas af a.-b. C. E. Johansson,
Eskilstuna. Hur en sådan kontrollmätning utföres,
framgår af fig. 30.

Ett annat mätverktyg är vinkeln (fig. 31-35),
som förekommer i flera typer alltefter olika behof
och visar (fig. 31-33) anslagsvinkel, ?-vinkel och
sexkantvinkel samt (fig. 34 och 35) bänkvinkel (platt,
utan anslag) och anslagsvinkel, annan modell. Fig
36-38 visa två typer af s. k. vinkelmått, den förra
en s. k. universalvinkel, emedan den i sig innefattar
de andra slagen af vinklar,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:27 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free