- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
273-274

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Människoraser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ursprungliga. Det har ock därvid visat sig, att den bruna
människan med ulligt hår måste uppfattas som en
verklig antyp. Vidare företer exempelvis negern ingen
dominans beträffande sin speciella hudfärg, något,
som väl öfverensstämmer med den uppfattning man äfven
på annan grund bildat sig, att nämligen negern icke
är någon gammal typ, utan att tidigare och före
hans uppträdande andra raser med ljusare hudfärg
förekommit. Den blonda typen (den nordiska rasen)
åter visar sig vid kroasering vara "recessiv" med
hänsyn till sin pigmentering (pigmenteringsbrist)
i förhållande till den brunetta rasen, hvarför den
förra i följd af kroaseringen mellan båda alltid är
underkastad en stark förminskning till förmån för den
senare. Häraf kan man då sluta (något, som äfvenledes
bekräftas af äldre graffynd), att denna blonda ras
i forna tider haft en mycket större utbredning,
än den nu företer. – Lika viktig som kroaseringen
mellan olika raser varit och är för utformandet af
dessa och för bildandet af nya raser (mendelismen),
lika viktig har också isolering visat sig vara för
uppkomsten och än mer för bibehållandet och bevarandet
af svagare raser. Pygméfolken, buschmännen (numera
nästan utdöda), australnegrerna och tasmanierna
(utdöda), ha utan tvifvel sin isolering att tacka
för, att de bevarats ända in i nutiden. Urskogen har
skyddat pygméfolken, öknen (Kalahari) buschmännen,
oceanen australnegrer och tasmanier från att upptaga
kampen för tillvaron med bättre utrustade raser,
hvilken kamp skulle medfört undergång för de sämre
utrustade. En del af de genom kroasering uppkomna
blandningsformerna, blandfolk, har erhållit särskilda
benämningar. Sålunda benämnes blandningsformen af
hvita och negrer mulatter, af hvita och mulatter
terzeroner, af hvita och indianer mestiser, af hvita
och terzeroner eller mestiser kvarteroner, af hvita
och kvarteroner kvinteroner l. albinoer, af negrer
och indianer chinoer, af negrer och mulatter samboer
l. cabroer l. griffioer. Afkomligen af en europé
och en hinduisk moder benämnes eurasier. Flera andra
benämningar förekomma, olika på olika orter.

Då det gäller att komma de försök till indelning
af människoraserna, som från många håll gjorts,
närmare in på lifvet, finner man, som naturligt är,
att med ökad kännedom om beskaffenheten och antalet
af de olika karaktärer, i afseende på hvilka de
olika raserna skilja sig från hvarandra, också
antalet af uppställda raser och underraser alltmer
ökas. Sålunda upptog Linné endast fyra olika raser,
som han benämnde efter de fyra världsdelarna:
americanus, europæus, asiaticus och afer
(afriker), hvartill han lade en femte grupp:
monstrosus, hvilken han lät omfatta en del mindre
noggrant kända, mer eller mindre fantastiskt beskrifna
former af människan. Till Linnés fyra första raser
fogade Blumenbach ytterligare en femte:
den malajiska. Hans 1775 uppställda system, som
länge utgjort grundvalen för hithörande arbeten,
upptog sålunda: 1) den kaukasiska rasen, med hvit
hudfärg, ovalt ansikte, stark skäggväxt, slätt hår,
i Europa (undantagandes yttersta norden och östern),
Nord-Afrika och Främre Asien till Ganges samt i alla
europeiska kolonialländer; 2) den mongoliska rasen,
med gulaktig hudfärg, bredt ansikte, utstående
kindknotor, svag skäggväxt, "sneda ögon", i norra,
centrala och östra Asien, norra och östra Europa
(ungrare) samt på Balkanhalfön (osmanerna);
3) den malajiska rasen, med brun färg, slätt,
mörkt hår, på Madagaskar (hova), den ostindiska
övärlden och Oceanien; 4) den amerikanska rasen,
med kopparfärgad hud, slätt, mörkt hår, örnnäsa
och utstående kindknotor; 5) den etiopiska rasen,
med svart hudfärg och krusigt, svart hår, i Afrika
och Australien. Denna indelning är numer alldeles
öfvergifven. A. Retzius fotade, såsom ofvan (sp. 271)
nämnts, sin indelning af människans raser uteslutande
på hjärnkraniets form och käkarnas ställning.
Geoffroy S:t-Hilaire antog 4 stamraser och 13
sekundärraser, Huxley antog 5 primärraser och 14
sekundära raser eller modifikationer. Topinard
uppräknar (1878) 16 raser, som han senare (1885)
ökat till 19. Hæckel och Fr. Müller sätta
människans raser till 4 primära och 12 sekundära
(af Hæckel kallade species och indelade i 34
raser, af Müller kallade raser och indelade i många
folk). De Quatrefages åter har uppställt 5 stammar,
som han indelar i 18 grenar, hvar och en innehållande
åtskilliga etniska grupper. (Den hit från Furfoozrasen
gjorda hänvisningen afser det äldsta, från slutet af
kvartärtiden härstammande exemplet på en kortskallig
ras i Europa, hvaraf skelettdelar tillsammans med
ben af ren m. fl. djur 1872 anträffades i grottor vid
byn Furfooz, omkr. 15 km. från Dinant, i Belgien. Om
den hit hänvisade Kannstattrasen och om andra utdöda
människoraser se Människan, sp. 259 ff.)

Till någon mer allmän enighet med afseende på
rasindelningen har man ännu icke kommit, utan systemen
äro många och sinsemellan rätt växlande. Som exempel
på en modern indelning, uppgjord med ledning af de
resultat den nyare fysisk-antropologiska forskningen
gett vid handen, må den af Deniker (1900) uppställda
anföras.
Raser och underraser.
A. Ulligt hår, bred näsa.
Gul hudfärg, steatopygi; småvuxen, dolikocefal. buschmän underraser: hottentotter och buschmän. 1
Mörk hudfärg. Rödbrun färg; mycket småvuxen, subbrakycefal l. subdolikocefal. negrito underraser: negrillo och negrito. 2
Svart; högvuxen, dolikocefal. negrer underraser: nigritier och bantu. 3
Svartbrun; medellängd, dolikocefal. melanesier underraser: papua och melanesier. 4
B. Lockigt eller, vågigt hår.
Mörk hudfärg. Rödbrun; smal näsa; högvuxen, dolikocefal. etiopier. 5
Chokladbrun; bred näsa; medellängd, dolikocefal. australier. 6
Svartbrun; bred eller smal näsa; lågvuxen, dolikocefal. dravida underraser: platyrhina o. leptorhina. 7
Läderfärgad hvit hudfärg; smal krokig näsa med tjock spets; brakycefal. assyroida. 8


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free