Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Möbel - Möbelfabriker - Möbeltyger - Möbius. 1. August Ferdinand M. - Möbius. 2. Theodor M. - Möbius. 3. Paul Julius M. - Möbius, Martin August Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lagerkransar symbolisera Napoleons sagolika bragder,
stora förgyllda golfkandelabrar anbringas,
mahognychiffonjéerna utstyras med grekiska
tempelkolonnader o. s. v. (se pl. IV och Empirestil
med därtill hörande planscher). - På 1800-talet fingo
rokokomotiven snart ånyo öfverhand. 1830-60-talen
karakteriseras f. ö. af en svår stillöshet. Då de
snidade och inlagda ornamenten kommit ur bruk, fick
man hålla sig till faneret med dess ådrighet och
skinande polityr, medan ornamentiken förvisades till
möbeltyg och mattor, där den frodades fruktansvärdt
i form af naturalistiskt behandlade blomster- och
växtmotiv. Ett återvändande till en sundare, af
renässansen ganska mycket påverkad smak räknar sin
början från den första världsutställningen i London
(1851) och står i samband med konsthandtverkets sedan
dess timade återuppblomstring. Under 1800-talets
senare hälft karakteriseras möbelkonsten af ett
allmänt sökande efter en stil och genomlöper ett slags
stilhistorisk skola, i det att äldre former alltifrån
gotiken och renässansen till empiren tidtals bli
på modet. Icke minst s. k. tysk renässans med sina
tunga och skarpkantiga former gjorde sig bred. I
slutet af århundradet utgick emellertid från England
en ny lösen, yrkande på äkthet i konstruktion och
materialbehandling, och de moderna sträfvandena ha
i olika länder anslutit sig därtill. Möblernas form
skall framgå ur en sund och riktig konstruktion samt
öfverensstämma med materialets egenskaper; enkel
och naturlig byggnad med goda proportioner mellan
de viktigaste delarna, praktisk ändamålsenlighet
och bekvämhet tagas till ögonmärke, ett mer
utveckladt sinne för de många olika träslagens
naturliga färg gör, att ytan framhålles och
får verka genom sin egen naturliga skönhet. För
dekoreringen anlitas sparsamt metallbeslag i rena
former, inläggningar o. s. v. Man sträfvar ifrigt
efter personlig formgifning, en originalitetsjakt,
som visserligen ofta sker på bekostnad af den goda
smaken. Framstående konstnärer (arkitekter och
andra) lämna numera, liksom under renässanstiden,
ofta konstindustriella ritningar till möbler (se
pl. V), och vår tid har äfven sett yrkesmässiga
möbelarkitekter framträda. Huruvida ur all denna
jäsande verksamhet några nya allmängiltiga eller
nationella möbelstilar skola utkristallisera sig,
återstår att afbida. - Det moderna lifvets mångartade
behof och kraf på ändamålsenlighet ha framkallat en
fabriksmässig storindustri inom möbelsnickeriet,
äfven med olika specialiseringar, t. ex. för
skolmöbler, kontors-, hotell-, restaurangmöbler,
trädgårdsmöbler o. s. v. (jfr Möbelfabriker). Som
en nyhet från de senare årtiondena må antecknas det
rätt allmänna bruket af järn till enkla och finare
sängar m. m. För sängarna börjar man dock alltmera
att återgå till träet. - Litt.: J. Falke, "Die kunst
im hause" ("Konsten i hemmet", 1876), Viollet le Duc,
"Dictionnaire du mobilier" (1855-75), A. Jacquemart,
"Histoire du mobilier" (1876), A. de Champeaux,
"Le meuble" (2 bd, 1885), Lambert och Stahl, "Das
möbel. Ein musterbuch stilvoller möbel aus allen
ländern in historischer folge" (1886-90), Havard,
"Dictionnaire de l’ameublement et de la décoration
depuis le XIII:e siècle jusqu’á nos jours" (4 bd,
1887-90), och
A. G. Meyer, "Tafeln zur geschichte der möbelformen"
(1902 ff.). E. F-t.
Möbelfabriker. Större sådana i Sverige äro
Katrineholms, Bodafors’, Sparreholms, Åtvidabergs,
Nordiska kompaniets fabriker i Nyköping,
A.-b. Gust. Flinta i Hedemora m. fl.
Möbeltyger, till beklädnad af sittmöbler använda
tyger. Sådana äro atlas, cretonne, damast,
mokett, plysch, rips (se dessa ord) m. m.
Möbius. 1. August Ferdinand M., tysk
matematiker och astronom, f. 1790 i Schulpforta,
d. 1868 i Leipzig, blef 1816 e. o. professor i
astronomi samt 1844 professor i högre mekanik och
astronomi i Leipzig. M. inlade stora förtjänster
vid omorganisationen af Leipzigs observatorium
1818-21 samt utgaf flera skrifter i mekanik
och astronomi. Hans förnämsta forskningsarbeten
tillhöra den rena matematiken, där han uppfann en ny
geometrisk metod, den s. k. "barycentriska kalkylen",
för hvilken han redogjorde i Der barycentrische
calcul (1827). Bland hans öfriga arbeten må nämnas
Hauptsätze der astronomie (1836; 10:e uppl. 1905)
och Elemente der mechanik des himmels (1843). -
M:s samlade arbeten utgåfvos i 4 bd 1885-87.
2. Theodor M., den föregåendes son, tysk
språkforskare, f. 1821 i Leipzig, d. där 1890, blef
1852 privatdocent samt var 1859-65 e. o. professor
i skandinaviska språk vid Leipzigs universitet
och 1865-89 professor i nordisk litteratur i Kiel.
Han skref Ueber die ältere isländische saga (1852),
Ueber die altnordische philologie im skandinavischen
Norden (1864), Ueber die altnordische sprache
(1872) och Dänische formenlehre (1871). M.
utgaf vidare Altnordisches glossar (1866), de båda
bibliografiska arbetena Catalogus librorum
islandicorum et noruegicorum ætatis mediæ
(1856) och Verzeichniss der auf dem gebiete der
altnordischen sprache und literatur von 1855 bis
1879 erschienenen schriften (1880), hvilka
tillsammans utgöra en fullständig förteckning på
den intill 1879 utgifna fornnordiska litteraturen.
Han publicerade äfven flera isländska texter,
såsom Analecta norroena (1859; 2:a uppl.
1877), Edda Sæmundar (1860), Fornsögur (tills,
med G. Vigfusson; s. å.),. Málsháttakvædi (1873),
Islendingadrápa (1874), Snorre Sturlassons Háttatal
(1879-81) samt Saga Kormaks (1886).
3. Paul Julius M., den föregåendes brorson,
tysk läkare, f. 1853 i Leipzig, d. där 1907,
docent vid universitetet där 1883-93, redigerade
från 1893 Schmidts "Jahrbücher der gesammten
medizin". M. utvecklade en synnerligen omfattande
vetenskaplig och litterär verksamhet; bland hans
särskildt utgifna skrifter må nämnas Die nervosität
(1882; 3:e uppl. 1906), Allgemeine diagnostik
der nervenkrankheiten (1885; 2:a uppl. 1893),
Neurologische beiträge (5 hftn, 1894-98),
Über die anlage zur mathematik (1900), Über
kunst und künstler (1901) och Beiträge zur
lehre von den geschlechtsunterschieden (1903-06).
M:s Ausgewählte werke (8 bd, 1903-07) innehålla
bl. a. arbeten öfver Rousseau, Goethe,
Schopenhauer, Nietzsche och Gau. 2. (R-n
B.) 3. R. T-dt.
Möbius, Karl August, tysk zoolog, f. 1825 i Eilenburg,
d. 1908 i Berlin, professor i Kiel; sedan 1868,
studerade 1868 och 1869 ostronodlingen på de tyska,
franska och engelska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
