- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
431-432

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nanteuil [natö'j], Robert - Nanticoke - Nantokit - Nantschang - Nantua - Nantucket - Nantwich - Nantyglo and Blaina - Náo - Naofor - Naoroji, Dadabhai - Naos - Napa - Napæa - Napata - Naphta, lat. Se Nafta - Napier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom ett berömdt edikt af 1660, att själfva
konstarten vore en "fri" konst, ej underkastad
andra lagar än snillets. N. vardt ledare af det 1667
inrättade kungliga gobelängs-etablissemanget, som
blef en verklig kopparstickarakademi. N:s gravyrer
(de uppgå till ett antal af närmare 300) bestå till
allra största delen af porträtt, i hvilka han tog
med endast hufvudet, ytterst sällan händerna. Hans
mästerskap bestod först i det säkra sätt, hvarpå
han uppfattade likhet och karaktär, som han vanligen
återgaf efter naturen, mindre ofta efter målningar af
andra konstnärer, och sedan i hans säkra behärskande
af konstartens procedur, hvilket tillät honom att
med de enklaste medel, utan allt effektsökeri och all
sträfvan efter att lysa med virtuositet, åstadkomma
en konstnärlig verkan af bästa slag. Därtill hör
ock, att han icke uteslutande använde ett maner,
utan lät framställningssättet bero på det syfte han
hade för ögonen. Så är hans porträtt af drottning
Kristina
(efter Bourdon) h. o. h. punkteradt,
af parlamentspresidenten Édouard Molé åter
graveradt i streckmaner. Vanligen blandar han
bägge maneren. Af hans arbeten må några mästerverk
nämnas: drottning Anna, Ludvig XIII:s gemål (efter
Mignard), Lamothe Le Vayer, Turenne (efter Philippe
de Champaigne), presidenten Pompone de Bellièvre
och van Steenberghen ("Advokaten från Holland").
C. R. N.*

Nanticoke [nä’tikåuk], stad i nordamerikanska staten
Pennsylvania, vid Susquehannas norra källflod. 13,358
inv. (1906). Trakten är rik på antracit, och staden
är omgifven af grufvor. Wbg.

Nantokit, miner., färglös kopparklorur (Cu Cl) från
Chile, klyfver sig efter tärningytan. A. Hng.

Nantschang, hufvudstad i kinesiska prov. Kiangsi,
vid Kan-kiang (Kia-kiang), i en för sin
fruktbarhet berömd trakt, i deltaområdet v. om sjön
Po-yang-hu. Omkr. 100,000 inv. Mindre ångbåtar kunna
gå upp till staden. Områdets hufvudprodukter äro te
och porslin. J. F. N.

Nantua [nätya7], arrondissemangshufvudstad i franska
dep. Ain (Bourgogne), i en romantisk Juradal vid
sjön N. (144 har). 2,590 inv. (1901). Tillverkning
af landtbruksmaskiner och kläde. J. F. N.

Nantucket [nänta’kit], ö utanför sydöstra kusten af
nordamerikanska staten Massachusetts, omkr. 122 kvkm.,
med 2,930 inv. (1905). Besökes af sommargäster. Från
slutet af 1600-talet till midten af 1800-talet var
N. hvalfångarstation, en tid den största på jorden.
(J. F. N.)

Nantwich [nä^ntcoitj], stad i engelska
grefsk. Chester, vid floden Weaver. 7,722
inv. (1901). Sko- och handskfabriker. På
1500-talet stor salttillverkning.
J. F. N.

Nantyglo and Blaina [nä’ntiglåu ond bléYneJ,
stadssamhälle i engelska grefsk. Monmouth. 13,489
inv. (1901). Betydande järnindustri.
J. F. N.

Náo, Cabo de la [ka’bå- na’å], udde på Pyreneiska
halföns östra kust, s. om Valenciabukten,
under 38’ 45" n. br. och 0° 13’ 27" ö. lgd.
J. F. N.

Naofor [-får; af grek. naos, tempel, och foros, som
bär], säges om egyptiska statyer, som i sin hand bära
(ofta mycket schematiska) afbildningar af tempel.

Naoroji, Dadabhai, indisk politiker, f. 4
sept. 1825 i Bombay, var son till en parsisk präst,
blef 1854 lärare i matematik vid Elphinstone-kollegiet
i Bombay, var 1874 premiärminister i Baroda samt
1875-76 och 1881-85 medlem af lagstiftande rådet i
Bombay. N. var 1892-95 medlem af engelska underhuset,
vald för en Londonvalkrets, och var den förste
infödde inder, som fått plats i parlamentet. Han
ifrade för själfstyrelse grundsatsens tillämpning
inom det anglo-indiska väldet, var president
för de indiska nationalkongresserna 1886,
1893 och 1906 samt betraktas som denna rörelses
mest vördade veteran. N. har utgifvit en mängd
skrifter om politiska, sociala och ekonomiska
frågor, berörande Indien, t. ex. Poverty
and un-british rule in India
(1901).
V. S-g.

Naos, grek., skepp, bygnk. 1. Hufvudrummet i den
antika tempelbyggnaden, i hvilket gudens bild hade sin
plats, på latin kalladt cella. Den öppna förhallen
mellan de framdragna sidomurarna (anterna) hette
pronaos. Bakom cellan och öppnande sig åt den motsatta
gafvelfasaden låg posticum. Stundom var mellan
detta och naos’ bakre vägg inskjutet ytterligare ett
rum, opisthodomos (af grek. opisthe, bakom). -
2. Det för församlingen afsedda hufvudrummet i
den fornkristna basilikan, i motsats till koret,
som upptogs af det tjänstgörande prästerskapet. -
Naos delades stundom i det antika templet genom
kolonnrader i ett bredare midtparti, midtskepp,
och två smalare sidopartier, sidoskepp. För så vidt
bibehållna exempel ge vid handen, var detta alltid
förhållandet i den fornkristna basilikan, utom
i de fall, då byggnadens bredd var så betydande,
att fyra kolonnrader behöfdes för takets bärande
och då alltså det bredare midtskeppet omgafs af
fyra sidoskepp, två på hvar sida. _ _
1-2. Upk. (I. G. C.)

Napa [nā’pā], stad i nordamerikanska
staten Kalifornien, i en fruktbar
dal vid floden N., som faller ut i
S. Franciscobukten. 4,036 inv. (1900). Statens
dårvårdsanstalt. Frukt- och vinodling.
J. F. N.

Napæa L., bot., växtsläkte af fam. Malvaceæ,
gruppen Malveæ (se Malvaceæ), utmärkt genom
enkönade blommor. Den enda arten, N. dioica, inhemsk i
Nord-Amerika, är en högvuxen flerårig ört med delade
blad. Dess bastfibrer användas till förfärdigande af
tåg och rep. G. L-m.

Napata, fordom Etiopiens hufvudstad, af hvilken
ruiner ligga i Nubien, vid öfre Nilen, nedanför 4:e
katarakten. Efter Nubiens eröfring genom faraonerna
af 18:e dynastien (omkr. 1500 f. Kr.) var N. den
sydligaste staden i det egyptiska väldet och
stapelplats för handeln med Sudan. Under 21:a
dynastien (efter 1100 f. Kr.) blef N. åter hufvudstad
i ett eget rike, hvars härskare i 8:e årh. bemäktigade
sig Egypten (den 25:e l. etiopiska dynastien, se
Egypten, sp. 1483). Efter år 600, då de etiopiske
konungarna flyttat residenset till Meroe, förföll
N. och blef slutligen förstördt af den romerske
fältherren Petronius på Neros tid. Namnet Meroe
("det äldre Meroe") har sannolikt i gammal tid
tillagts ruinerna af N. Jfr Etiopien och Meroe. J. F. N.

Naphta, lat. Se Nafta.

Napier [néYpia], stad på Nya Zeelands nordö, vid en
vik på södra kusten af Hawke’s bay, genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:27:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free