- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
469-470

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Narrows - Narsankällan. Se Kislovodsk - Narseh l. Narses, konung af Persien 294-303. Se Persien. (Historia) - Narses - Narsinghpur - Narthecium - Narthex - Nartov. 1. Andrej Konstantinovitj N. - Nartov. 2. Andrej Andrejevitj - Naruszewicz [-Je'vitj], Adam - Narv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

benämnd English narrows, är belägen i de "Patagoniska
kanalerna". R. N.*

Narsankällan. Se Kislovodsk.

Narseh 1. Narses, konung af Persien 294- 303. Se
Persien (Historia).

Narses. 1. Östromersk fältherre på 500-talet,
var urspr, eunuck vid kejserliga hofvet
i Konstantinopel. Utan att ha förvärfvat sig
kunskaper eller fått någon utbildning för krigaryrket
lyckades den därjämte till det yttre oansenlige och
svage N. att svinga sig upp till de högsta platser
inom samhället. En tid var han riksskattmästare;
därefter skickades han 538 att understödja Belisarius
i kriget mot östgoterna uti Italien, men råkade
snart i oenighet med ofverbefälhafvaren. 551 fick
han högsta befälet öfver alla de östromerska
stridskrafterna uti Italien, med hvilka äfven
barbarer voro förenade. Han utvecklade i kriget en
beundransvärd kraft och skicklighet, östgotakonungarna
Totila och Teja besegrades och föllo, och 554 var
hela Italien i kejsar Justinianus’ våld, hvarefter
N. styrde landet som kejsarens ståthållare. Man
berättar, att han i harm öfver en honom af
hofvet tillfogad skymf inkallat langobarderna till
Italien. Efter N:s död inföllo också dessa i landet
och bemäktigade sig detsamma 568. - 2. Se Narseh.
1. B. Tdh.*

Narsinghpur 1. Narsinhpur [näsinpöV], distrikt
i kejsardömet Indien, divisionen Narbada af
Centralprovinserna, i Narbadas öfre dal, har en
areal af 4,960 kvkm., med 315,518 inv. (1901). Af
urbefolkningen äro gonderna talrikast, omkr. 45,000,
och bland dem har Evangel. fosterlandsstiftelsen
sedan 1877 haft en missionsstation i N. Hufvudstaden
N. hade 1901 11,233 inv. (J. F. N.)

Narthecium Moehr., bot., ett släkte af
mindre örter, tillhörande fam. Liliaceæ,
underfam. Melanthioideæ. Den svenska N. ossifragum,
myrlilja, har 15-30 cm. hög, uppstigande, trind,
enkel stjälk. Från den krypande rotstocken uppstiga
tätt intill stjälken styfva, jämbreda, nästan
gräslika, tvåradigt ställda blad. Blommorna sitta i
klasar; de ha l stift och 6 ståndare med gulludna
strängar. Blomkalken är invändigt gul, utvändigt
med en grön midtlinje på kalkbladen. Frukten
är en trerummig kapsel. Denna lilla vackra
ört förekommer här och där i torfmossar och på
kärrängar, mest i västra Sverige, örtståndet är
giftigt och beskylles, sannolikt med orätt, att
förorsaka benskörhet, om det fortäres af boskapen
(däraf artnamnet ossifragum, "benbräckande").
O. T. S. (G. L-m.)

Narthex. 1. (Lat. Ferula) Hos forntidens
greker namnet på en till fam. Umbelliferæ
hörande hög buskväxt med ihålig, märgfylld stam. I
narthexstängelns märg brukade man förvara glimmande
eld, och enligt sagan förde Prometheus i en sådan
stängel elden från himmelen. Äfven nyttjades sådana
stänglar af backanterna som thyrsosstafvar och af
skolmästarna som bestraffningsredskap. (Af den
latinska benämningen på narthex, ferula, är det
svenska ordet färla bildadt.) Narthex kallades äfven
en cylindrisk dosa eller ett fodral till förvaring
af parfymer, läkemedel m. m. - 2. Bygnk. Se
Basilika. - 3. Bot., undersläkte af släktet Ferula
(se d. o.), dit två arter höra, som lämna asa fœtida
(se Dyfvelsträck)
nämligen F. Narthex i Väst-Tibet och F. persica i
Transkaukasien. 1. A. M. A. 3. G. L-m.

Nartov. 1. Andrej Konstantinovitj N., en af tsar
Peters medhjälpare, f. 1683, d. 1756, skickades
1718 af tsaren till Preussen, Holland, Frankrike
och England för att utbilda sig i svarfvaryrket
och studera mekanik. 1724 väckte han förslag om
inrättandet af en konstakademi och blef sedermera
invald i vet. akad., närmast för att ordna alla
instrument, som efter Peters död öfverlämnades till
akademien, och för att utföra en "triumfpelare"
med reliefer af Peters drabbningar, en plan, som
dock ej kom till utförande. Han måste på grund
af själfrådighet och brutalitet snart nedlägga sin
akademiska befattning. Han författade Dostopamjatnyja
povjestvovanija i retji Petra Velikago
(Berättelser
och tal af Peter den store; tr. 1819, 1842) och
Razskazy i anekdoty o Petrje Velikom (Historier och
anekdoter om Peter d. st.; tr. 1885, 1891). Deras
historiska värde kritiserades af L. N. Majkov i
kejs. vet. akad:s "Zapiski", d. 67.

2. Andrej Andrejevitj N., den föregåendes son,
rysk lärd och författare, f. 1736, d. 1813,
var en af det frivilliga ekonomiska sällskapets
grundläggare, deltog i 1767 års "lagberedning"
(ulozjenie), blef president i bergskollegium och 1801
president i Ryska akademien. Hans mineralogiska
skrifter samt några tal och oden publicerades
i vet. akad:s handlingar. Dessutom gjorde han
öfversättningar af Lessing, Holberg, Lesage,
Herodotos m. fl. Det förmodas, att han utarbetade
sin faders anteckningar om Peter den store.
1-2. A-d J.

Naruszewicz [-Je’vitj], Adam, polsk författare,
historiker, f. 1733 i Pinsk, d. 1796 i Janów vid Bug,
inträdde redan vid unga år i jesuitorden, studerade
i utlandet, blef professor i poetik först i Vilna,
därefter vid adelskollegiet i Warschau, slutligen
biskop först i Smolensk, sedan i Luck. I sina lyriska
stycken, mest hofpoesi, gratulationer o. d., hyllar
han den pseudoklassiska smaken. Stilen är tung och
patetisk, innehållet magert. Mera betydande äro hans
satirer (Dzie?a poetyckie, 1778, senast 1882). Han
är demokrat och vänder sina blickar till den gamla
tiden, då konungen ännu hade någon myndighet. Han
förutser fördärfvet; den fyraåriga riksdagen, hvari
han själf deltog, fyller honom med dyster förtviflan,
åt hvilken han ger uttryck i sin berömda dikt "De
dödas röst", som man kallat "Den polska reformens
filosofi". N:s viktigaste arbete är emellertid Polska
folkets historia. Af denna utkommo 1780-86 7 bd
(ny uppl. 1859-60), i hvilka berättelsen föres fram
till jagellonska husets tronbestigning. Det är den
första kritiska behandling af ämnet, en säker grundval
och utgångspunkt för senare forskare. Fosterlandets
olyckor betogo författaren lusten att fortsätta, och
han öfverlefde ej länge dess undergång. Bland hans
öfriga skrifter förtjänar att nämnas hans biografi
öfver Chodkiewicz och hans Tauryka (historia och
beskrifning öfver Krim). Lll.

Narv, Narf (isl. arfi), i folkspråket benämningar
på åtskilliga örter, vanligen med slankiga,
nedliggande, mer eller mindre utbredda stjälkar,
hvilka örter tillhöra fam. Caryophyllaceæ,
underfam. Alsinoideæ. Man begagnar dessa ord

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free