- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
487-488

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nassau - Nassau-Diez - Nassau-Dillenburg - Nassau-Hadamar - Nassau-Katzenelnbogen - Nassau-Oranien - Nassau-Siegen - Nassau-Usingen - Nassau-Weilburg - Nasse, Christian Friedrich - Nasse, Erwin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

detta 1890, hvarvid storhertigdömet Luxemburg skildes
från konungariket Nederländerna och tillföll den ofvan
nämnde Adolf af walramska linjen. Konung Vilhelm
I:s andre son Fredrik (se Fredrik, sp. 1295-96)
var fader till svensk-norska drottningen Lovisa
(d. 1871). - Litt.: v. Witzleben, "Genealogie und
geschichte des fürstenhauses N." (1855), Schliephale
och Menzel, "Geschichte von N." (7 bd, 1865-89),
"Annalen des vereins für nassauische altertumskunde
und geschichtsforschung" (1827 ff.). - 2. Stad i
preussiska reg.-omr. Wiesbaden, på högra stranden
af Lahn och vid järnvägen Koblenz-Wetzlar. 2,236
inv. (1905). Hälsobrunn, kallvattenkuranstalt. På
andra sidan Lahn ligga ruinerna af den i början
af 1100-talet uppförda stamborgen N. och borgen
Stein, där en staty 1872 restes af den där födde
preussiske statsmannen friherre von Stein. -
3. [nä’så] Hufvudstad på Bahamaöarna, belägen på
norra kusten af ön New Providence, med utmärkt, genom
fästen skyddad hamn. Omkr. 8,000 inv. Anglikansk
biskop. Utförsel af sisalhampa, apelsiner, ananas
och svamp. Liflig ångbåtsförbindelse med Förenta
staterna. - 4. Brittisk korallö i Stilla hafvet,
hörande till Tokelau- 1. Union-öarna, under 11° 32’
s. br. och 165° 24’ v. lgd, endast 2 kvkm. i areal
och med ett fåtal inv. 1. Wbg.* 2-4. J. F. N.

Nassau-Diez [dits], en gren af tyska furstehuset
Nassau (se d. o. l och Diez).

Nassau-Dillenburg, en gren af tyska furstehuset Nassau
(se d. o. l och Dillenburg).

Nassau-Hadamar, en gren af tyska furstehuset Nassau
(se d. o. l och Hadamar).

Nassau-Katzenelnbogen, en gren af tyska furstehuset
Nassau (se d. o. 1). Om Ludvig, grefve af N.,
se Ludvig, tyska furstar 5.

Nassau-Oranien, en gren af tyska furstehuset Nassau
(se d. o. l och Oranien).

Nassau-Siegen [slgen], gren af tyska furstehuset
Nassau (se Nassau 1). 1. Johan, grefve, grenens
stamfader, brorson till Vilhelm af Oranien, f. 7
juni 1561, d. 27 sept. 1623, var högste befälhafvare
för svenska hären under kriget i Livland 1601-02,
hvarom han efterlämnat en relation (tr. i "Historiska
handlingar", d. XX, 1905). Bland hans ättlingar
märkas:
illustration placeholder

-2. Johan Morits, den föregåendes son,
furste af N.-S., kallad "Brasilianaren" eller
"Amerikanen", nederländsk krigare och administratör,
f. 1604 i Dillenburg, d. 1679 på jaktslottet Berg
en Dal. Han vann tidigt ett aktadt krigarnamn i
Nederländerna, häfdade som nederländska Västindiska
kompaniets generalståthållare i Brasilien 1636-44
genom lyckliga krigiska och politiska åtgärder
gentemot portugiserna det holländska väldet
i detta land och hade sedermera höga befäl i
Nederländerna. 1647 trädde han i brandenburgsk
tjänst samt blef ståthållare öfver Kleve, Mark och
Ravensberg, snart äfven öfver furstendömet
Minden. 1652 blef han tysk riksfurste och valdes 1661
till Johannitordens härmästare i Tyskland. Ännu
vid 70 års ålder kämpade han i nederländska
armén (i slaget vid Senef 1674).
Biografi af Driesen (1849).

illustration placeholder

- 3. Karl Henrik Nikolaus Otto, prins af N.-S.,
rysk amiral, f. 5 jan. 1745, d. 10 april 1808.
Hans farfader Imanuel Ignatius var gift med en
fransk dam Charlotte de Mailly, hvilken födde
en son, som blef förklarad oäkta i Tyskland, men
erkändes i Frankrike. Prins Otto, en son af
denne, tjänade i franska armén och medföljde
på Bougainvilles resa kring jorden (1766-68).
I spansk tjänst utmärkte han sig 1781 på d’Arcons
flytande batterier vid belägringen af Gibraltar
och utnämndes till belöning därför till grand
af första klassen. 1787 gick han i rysk tjänst,
hvarefter han af Katarina II erhöll viktiga
uppdrag dels som sjömilitär, dels som diplomat.
I förening med Paul Jones tillintetgjorde
han i juni 1788 en turkisk
flotta i farvattnet utanför Otjakov. Under 1788
-90 års krig mellan Ryssland och Sverige vann
han 24 aug. 1789 vid Svensksund en framgång mot
den svenska skärgårdsflottan och innestängde i
förening med andra ryska flottafdelningar i juni
1790 konung Gustaf III med den svenska sjömakten
i Viborgska viken, så att den endast genom det
s. k. viborgska gatloppet lyckades rädda sig. 9
juli 1790 däremot tillfogade Gustaf III honom
det betydliga nederlaget vid Svensksund, hvilket
påskyndade fredsslutet. Efter Katarina II:s död, 1796,
vistades prinsen tidtals i Frankrike under fåfänga
försök att närma sig Napoleon. Biografi af d’Aragon
(1893). 2-3. G. V. G.*

Nassau-Usingen [-ö’s-], en gren af tyska furstehuset
Nassau (se d. o. 1).

Nassau-Weilburg [-va’jlborg], en gren af tyska
furstehuset Nassau (se d. o. l och Weilburg).

Nasse, Christian Friedrich,
tysk läkare, f. 1778 i Bielefeld,
d. 1851 i Marburg, blef professor i medicin 1815
i Halle och 1819 i Bonn, arbetade ifrigt i den
fysiologiska riktningen inom medicinen och var
den förste tyske kliniker, som vid sjukbädden
utöfvade den fysikaliska diagnostiken. Af hans många
skrifter märkas Handbuch der speciellen therapie
(1826-28), Handbuch der allgemeinen therapie
(1840), Vermischte schriften psychologischen und
physiologischen inhalts
(1850) och Untersuchungen
zur physiologie und patholoqie
(2 bd, 1835-39).
R. T-dt.

Nasse, Erwin, tysk nationalekonom, f. 1829 i Bonn,
d. där 1890, blef professor i nationalekonomi 1856 i
Rostock och 1860 i Bonn. I metodologiskt hänseende
förenade sig N. styckevis med K. Menger i dennes
kritik af den historiska skolan. Han intog en moderat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:56:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbs/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free