- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
507-508

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - National covenant - Nationaldag - Nationaldanser. Se Dans, sp. 1318-1326 - Nationaldräkt. Se Folkdräkt, sp. 742-743 - Nationalekonomi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanliga namnet på de religiösa förbindelser Skottlands
presbyterianer vid flera tillfällen ingingo. Se
Covenant.

Nationaldag, en af ett helt folk firad dag till
åminnelse af någon för nationen synnerligen
viktig tilldragelse eller för att ge uttryck åt
fosterlandskänslan, förekommer efter den stora
franska revolutionen i de flesta länder. Vanligen
högtidlighålles den dag, på hvilken den gällande
författningen antogs (så t. ex. i Danmark, efter 1849,
5 juni, i Norge, fr. o. m. 1829, 17 maj och i Italien
"il festo dello statuto", första söndagen i juni
samt 20 sept., årsdagen af de italienska truppernas
intåg i Rom) eller då staten förklarades oberoende
(så t. ex. i Grekland 7 april, i Belgien 21–23
juni, i Nord-Amerikas förenta stater 4 juli och i
de flesta af Syd-Amerikas republiker). I Frankrike
firas i den tredje republiken liksom i den första
minnet af Bastiljens intagande (14 juli), i Tyskland
af segern vid Sedan (2 sept.). I många länder ger
årsdagen af regentens födelse eller uppstigande på
tronen anledning till en nationalfest. Åtskilliga
folk (t. ex. nordamerikaner och brasilianer)
fira flera "nationaldagar". Sverige saknar en
nationaldag, men man har på senaste år som sådan
föreslagit 6 juni (Gustaf Vasas val till konung,
1523; den nuv. regeringsformens antagande af hertig
Karl 1809) eller midsommardagen (Gustaf Vasas intåg
i Stockholm midsommaraftonen 1523; den afgörande
dagen under Västerås riksdag 1527; Gustaf II Adolfs
landstigning i Tyskand 1630). Jfr H. Hildebrand,
"En svensk nationaldag" (i "Sv. nationalför:s skr.",
IV, 1894), och V. Lundström, "Ett förslag till svenska
nationalfester" (1896). "Almanach de Gotha" innehåller
(fr. o. m. 1897) bland bihangen en förteckning öfver
olika länders nationalfester. Af 1913 års årgång
inhämtas, att det numera är endast Bajern, Hamburg,
Lippe, Lybeck, Mecklenburg-Strelitz, konungariket
Sachsen, Andorra och Sverige, som sakna nationaldag
af ett eller annat slag. Som nationaldagar kunna dock
hos oss vissa af de s. k. flaggdagarna betraktas,
så till vida som på dem festlig flaggning eger rum
äfven på en stor mängd enskilda hus och fartyg. Att
söka på artificiell väg framkalla en nationaldag
torde vara föga värdt.

J. C.

Nationaldanser. Se Dans, sp. 1318–1326.

Nationaldräkt. Se Folkdräkt, sp. 742–743.

Nationalekonomi, stundom folkhushållning som
verksamhet, oftast läran om sådan verksamhet. I den
senare bemärkelsen sysselsätter sig nationalekonomien
(l. nationalekonomiken) med människornas ekonomiska
verksamhet inom och som medlemmar af det organiserade
samhället samt de företeelser, som uppstå ur
densamma, och dessas inbördes sammanhang. Målet för
denna verksamhet är de olika mänskliga behofvens
tillfredsställande, i den mån detta måste ske
genom medel, som kunna göras till föremål för
utbyte. Sådana nyttigheter l. värdeföremål förutsättas
skola frambringas och användas i enlighet med den
"ekonomiska principen", d. ä. att med minsta möjliga
medel eftersträfva ett gifvet resultat, eller att
med tillgängliga medel söka nå det största möjliga
resultat. Nationalekonomien befattar sig först och
sist med dessa nyttigheters värdeförhållande, alltså

ej omedelbart med deras speciella kvantitet och
kvalitet, som tillhöra teknologien, jordbruksläran
etc. – När de ekonomiska företeelserna betraktas
i individens, familjens eller den enskilda
korporationens intresse, ställas de under
privatekonomisk synpunkt. De vidgade förbindelserna
och den oerhördt utsträckta arbetsfördelningen i vår
tids näringslif komma de ekonomiska företeelsernas
kausalsammanhang att alltmer sträcka sig utöfver
geografiska och nationella gränser: begreppet
världsekonomi får därmed en växande tillämpning.

Benämningen nationalekonomi anses först ha
användts af skotten Ferguson (1767). Tidigt
nog i bruk i Sverige (1829 af L. G. Rabenius),
har den hos oss blifvit vanlig; den förekommer i
åtskilliga andra länder; särskildt germanska. Äldre
och äfven mera brukligt, speciellt i angelsaxiska
och romanska länder, är namnet politisk ekonomi,
infördt i litteraturen 1615 af den hugenottiske
merkantilisten Montchrétien. Den förra benämningen
lägger hufvudvikten vid nationalstaten som den
naturliga större kretsen för de i förbindelse med
hvarandra stående hushållsenheterna. Den senare
skjuter i förgrunden statens och statsstyrelsens
förhållande till de ekonomiska företeelserna. Enär
ifrågavarande vetenskap först och sist har
afseende på samhället och dess medlemmars
ekonomiska verksamhet, anbefalles ofta namnet
socialekonomi. Af flera skäl föredraga synnerligast
engelsk-amerikanska och franska förf. benämningen
ekonomik. I Tyskland, där nationalekonomien
efterträdde kameralvetenskapen (se d. o.), är
folkhushållningslära (ty. volkswirtschaftslehre)
den vanligaste beteckningen.

Nationalekonomien plägar indelas i två hufvudområden:
a) en vetenskap, som utforskar, beskrifver och
förklarar hvad som är, och b) en konst, som undersöker
och föreskrifver, hvad som bör vara och ske i syfte
att öka samhällets välstånd och dess medlemmars
gemensamma ekonomiska välfärd. Lämpligheten af
att särskilja disciplinens praktiska sida från
dess teoretiska, såsom vid flera indelningar af
densamma gjorts, har starkt bestridts. Många skäl
tala dock för, att i en systematisk framställning
en uppdelning af ämnet sker, t. ex. sålunda:
I. Teoretisk nationalekonomi, som omfattar en
förklaring och beskrifning af de ekonomiska lagarna
eller förhållandena mellan orsak och verkan hos de
ekonomiska företeelserna. Framställningen plägar
börja med en grundläggande inledning, i hvilken
behandlas och definieras vetenskapens objekt, uppgift,
metoder och grundbegrepp etc. Vissa förf. ta strax
sikte på den ekonomiska verksamhetens psykologiska
grundvalar; utgående från de mänskliga behofven,
utforma de sin värdelära, som blir det centrum,
kring hvilket hela framställningen kretsar. Därefter
behandlas produktionen, bytet – i denna afdelning
plägar prisbildningsteorien jämte läran om
penningar och kredit intaga det främsta rummet –
och produktionsafkastningens fördelning i jordränta,
arbetslön, kapitalränta och företagarvinst. Meningarna
äro delade om lämpligheten att uppta konsumtionen som
särskild afdelning. II. Praktisk nationalekonomi,
hvari sammanfattas principer och riktlinjer för de
inrättningar och åtgärder, som i anslutning till den
teoretiska nat.-ekon. skola åvägabringas och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free