- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
627-628

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nawanagar - Navarino - Navarra - Navarrete, slag. Se Najera - Navarrete, Juan Fernandez

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Cutch. Hufvudstaden N., med 53,844 inv. (1901), är
genom sin hamn Bedi en icke obetydlig handelsstad;
tillverkning af silkes- och guldbroderier samt
parfymerade oljor.

Navarino (nu officiellt kalladt Pylos eller,
mera lokalt, Neókastro), hamnstad på västra kusten
af Peloponnesos, nomos Messenia, vid det södra
l,5 km. breda inloppet till en 11 km. lång och
5 km. bred, mycket djup hafsvik, som bildar en
förträfflig hamn, skyddad af den framförliggande
långsmala ön Sfagia (Sfakteria). 2,118 inv. (1896;
i hela kommunen 6,403). Midtför norra ändan af
denna ö, vid det 200 m. breda, grunda norra inloppet
(Sykia) till viken, ligger akropolis i forntidens
Pylos (af spartanerna kalladt Koryfasion), krönt
af ruinerna af en veneziansk borg, som efter den
södra borgens anläggning kallats Palaiokastro
1. Palaio-Navarino. Där torde man ock böra söka
Nestors borg. 425 f. Kr. besattes platsen af atenarna,
som togo 420 spartiater till fånga på ön Sfakteria (se
Kleon). 369 återställde Epameinondas borgen. Det
södra Pylos anlades af franker på 1200-talet och
fick namnet N. efter några navarresiska soldater,
som slogo sig ned där 1381. Turkarna togo hamnen
1498 och innehade den till grekiska frihetskrigets
slut, med undantag af åren 1644-48 och 1686-1715,
då den tillhörde venezianerna, och 1770, då ryssarna
besatte den. Den lilla fästningen på Hagios Nikolaos
är nu fängelse. Afgörande för Greklands frihet var
den seger, som den förenade brittiska, franska
och ryska flottan (26 fartyg med 1,270 kanoner)
under amiral Codrington 20 okt. 1826 vann i viken
öfver don turkiska flottan, af hvars 82 fartyg med
omkr. 2,000 kanoner endast 29 återstodo. Turkarna
förlorade omkr. 6,000 man, de allierade 177 man i
döda och 519 i sårade.

Navarra. 1. (Fr. Navarre) Fordom konungarike på
ömse sidor om Pyrenéerna. Det område, som sedermera
upptogs af detta, räknades under romerska väldet
till provinsen Hispania tarraconensis. Konungarike
blef landet genom Garcias I (905), och en af
dennes ättlingar, Sancho III den store (1001-35),
lyckades t. o. m. under sin spira förena Asturien,
Galicien, Leon, Aragonien och Kastilien. Men
vid Sanchos död delades hans rike i fyra delar,
hvarvid den äldste sonen, Garcias (1035-54),
behöll N. och Vizcaya. Från en 1076 ånyo verkställd
förening med Aragonien gjorde landet sig fritt 1134
under Garcias VI (1134-50). Sedan dennes ätt
1234 utslocknat på svärdssidan med Garcias VI:s sonson
Sancho VII, tillföll landet dennes systerson
Thibaut, grefve af Champagne. Thibauts son, Henrik I,
efterlämnade vid sin död (1274) endast en dotter,
Johanna I (1274-1308), som förmälde sig 1284 med
sedermera konung Filip den sköne af Frankrike. Sedan
Filips son konung Ludvig X 1316 aflidit, tillföll
landet hans dotter Johanna II (reg. 1328-49),
som gifte sig med en frände, Filip af Évreux. Hennes
farbröder, de franske konungarna Filip V och Karl IV,
hindrade henne dock till 1328 att komma i besittning
af landet. Hon efterträddes närmast af Karl II den
elake
(1349-87) och Karl III (1387-1425). Om dem se
Karl, konungar af Navarra, sp. 1024-25. Hennes ätt
utslocknade med Karl III:s dotter
Blanca (1441), hvilkens gemål Johan II (af Aragonien)
testamenterade landet åt sin dotter i ett föregående
gifte, Eleonora (d. 1479), änka efter grefve Gaston
IV af Foix. Sedan hennes sonson Frans Phœbus
(1479-83) aflidit barnlös, ärfdes kronan af
hans syster Katarina (1483 -1517), förmäld med
Johan d’Albret, en fransk adelsman, som nu besteg
tronen i N., men till Ferdinand den katolske af
Aragonien förlorade största delen af landet, det
s. om Pyrenéerna belägna s. k. Öfre N. Återstoden
af riket, den n. om Pyrenéerna liggande delen,
kallades Nedre N. 1. Franska N. Efter konung Johans
död (1516) gjorde hans son Henrik II (1517-55)
med fransk hjälp försök att återtaga Öfre N.,
men misslyckades. I sitt giftermål med Frans I:s
snillrika syster Margareta (se d. o., sp. 900) blef
Henrik fader till Johanna d’Albret (1555-72), som
1548 förmäldes med Anton af Bourbon (d. 1562). De
slöto sig båda till reformationen, och Anton blef
hugenotternas ledare. Deras son var Henrik III,
som 1572 uppsteg på N:s tron och, sedan han 1589
blifvit äfven Frankrikes konung under namnet Henrik
IV, förenade sitt lilla stamland med Frankrike
(1607), hvars konungar sedermera, ända till 1830,
buro titeln "konung af Frankrike och N." Nedre
N. utgör nu en del af dep. Basses-Pyrénées. -
Litt.: Moret, "Anales del reyno de N." (5 bd, 1766;
9 bd, 1890-92), och Bordenave, "Histoire de Béarn
et N." (1873). - 2. (Sp. Navarra) Spansk provins,
fordom en del (öfre N.) af konungariket N., omges af
Frankrike (dep. Basses-Pyrénées) samt prov. Huesca,
Zaragoza, Logrono, Alava och Guipuzcoa. 10,506
kvkm. 312,235 inv. (1910). Landet är, med undantag
af den centrala slätten omkring hufvudstaden,
Pamplona, samt trakten utmed Ebro (la ribera),
mycket bergigt, i synnerhet i n. och n. ö., där
Pyrenéerna bilda en nästan oöfverstiglig mur, öfver
hvilken endast 3 med vagn farbara vägar - genom
Puerta de Vera, Puerta de May a och Roncesvalles -
föra in i Frankrike. Floden Ebro bildar större delen
af södra gränsen. Bergen innehålla koppar-, bly- och
järnmalmer, hvilkas bearbetande sysselsätter flera
tusen personer. F. ö. är industrien ej synnerligen
liflig. Invånarna, som framgått genom blandning af
basker och västgoter, äro härdade och raska jägare,
smugglare och soldater. Liksom baskerna äro de
starkt fästa vid sitt land och sina fäderneärfda
bruk samt i allmänhet mycket konservativa.
1. J. F. N.* 2. (J. F. N.)

Navarrete, slag. Se Najera.

Navarrete, Juan Fernandez, spansk målare, kallad
El mudo (den stumme), emedan han i sitt tredje
år genom en sjukdom förlorade hörseln och sedan
förblef döfstum, f. 1526 i Logrono, d. 1579,
var den spanske målare, som hade det största
inflytandet på utvecklingen af skolan i Madrid under
1500-talet. Sedan han fått sin första undervisning i
hemlandet, reste han till Venezia och studerade under
Tizian, men hemkallades af Filip II och utnämndes
1568 till hofmålare. Som sådan fick han i uppdrag
att utföra de förnämsta målningarna i Escorial. N:s
första arbeten voro utförda i en mera kall och torr
ton; först småningom kämpade han sig fram till större
frihet i kompositionen och värme i färgen. Detta
fritt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free