Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 721-722 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neftys - Nefud - Nefvishög - Neganti incumbit probatio - Negapatam - Negation - Negativ - Negativa metaller. Se Metaller - Negativ bild, fotogr. Se Fotografi, sp. 997 - Negativ elektricitet, fys. Se Hartselektricitet - Negativ enhet, mat. Se Negativ storhet - Negativ faställelsetalan, jur. Se Faställelsetalan - Negativism, med. Se Katatoni, sp. 1285 - Negativ magi. Se Magi, sp 465 - Negativpapper - Negativ skrift - Negativ storhet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

syster och Sets gemål, Anubis moder, hjälper Isis
att uppväcka deras döde broder Osiris, och liksom
systern begråter hon hans bortgång och är de aflidnes
beskyddarinna. N. och Isis uppträda vanligen
som pendanger på monumenten och äro symboler af
vare sig morgonrodnaden eller aftonrodnaden
eller af båda på en gång. N. framställes som
kvinna, ofta med vingar. Hennes hjässa krönes
af den hieroglyf (se fig.), med hvilken hennes
namn i skrift betecknades.


Neftys.

- 2. Astron., en af
småplaneterna. 1. K. P. (N.Sbg.)

Nefud (Röda öknen),
stor, af absolut ren sand bestående öken i Arabien,
i midten af halföns norra del, begränsad i n. af
depressionen Djof och i s. af Schammars berg, men mot
s. ö. utsändande en smalare arm, Lilla N., hvilken
ö. om Schammar och Nedjd förenar
N. med den stora öknen Roba ’el-Khali 1. Dehna (se
d. o.). Karakteristiska för N. äro fuldj (plur. el
afladj), halfrunda fördjupningar, till formen liknande
hästspår, med en diameter af 300-400 m. och ett djup
af 50-80 m., och de stora vågor af 10-20 m. höjd, som
på vissa ställen genomskära öknen i ö. och v. N. har
en ganska rik vegetation af småbuskar och örter.
(J. F. N.)

Nefvishög, socken i Malmöhus län, Bara härad. 1,350
har. 1,618 inv. (1912). Annex till Brågarp, Lunds
stift, Bara kontrakt.

Neganti incumbit probatio, lat., "den, som
förnekar något (allmänt antaget), har att bevisa
sitt påstående", logisk och i viss mån äfven juridisk
rättsregel.

Negapatam [negepotä^m], hamnstad i Brittiska
Indien, presidentskapet Madras, distriktet
Tanjore, vid en af Cauverys mynningsarmar,
på en öppen sandig kust. 57,190 inv. (1901)
tills, med den närliggande staden Nagar,
med hvilken det bildar en kommun. Genom bibana
förenadt med Madras-Calicutbanan. Jesuitskola,
metodistisk mission. Järnvägsvagnsverkstad, siden- och
bomullsväfverier samt liflig handel med Ceylon, Burma
och Straits settlements. N. var ett af portugisernas
äldsta nybyggen på Koromandelkusten. Det intogs af
holländarna 1660 och af engelsmännen 1781. J. F. N.

Negation (lat. negatio, "nekande"), gramm., ett
ord (adverb) eller en orddel (t. ex. prefix),
hvarigenom ett predikat frånkännes ett
subjekt eller ett ords betydelse förändras till
kontradiktoriskt motsatt. Ofta innebär emellertid
negationen tilläggandet af någonting positivt,
hvadan en konträr motsats inträder, t. ex. oren (=
smutsig) o. s. v. I sv. brukas ej, icke, inte (det
sista i talspråk) för att helt enkelt negera ett
predikat, t. ex. jag såg icke Gustaf; hunden är icke
ond. Därjämte ha vi speciella negationer, för tid:
aldrig, för rum: ingenstädes, o. s. v., samt negativa
pronom ingen, intet, hvilka på olika sätt modifiera
nekandet. Slutligen nyttja vi en särskild negation
i svar: nej (motsats ja), som ensamt
negerar den frågande satsen. Genom prefixet o- (ty. och
eng. un-, lat. in-, grek. a privativum, sanskr. a-
eller an-, allt utgående från en indoeuropeisk form
.#- afljudsform till *ne, "icke" som återfinnes
sanskr. na, lat. ne, neque, got. ni-h o. s. v.) ge
vi åt ett ord, vanligast adj. eller adverb, men
äfven subst., motsatt betydelse eller upphäfva dess
betydelse, t. ex. osynlig, oren, ogärna, olycka,
ofred. Andra negativ-prefix äro miss-, t. ex. misshag,
misslyckas, och van-, t. ex. vanvård. Någon gång
användes icke som negativ vid nomen, t. ex. en
icke-ämbetsman, många icke röstberättigade. Olika
språk bruka olika sätt att negera, jfr t. ex. ty ich
habe niemanden gesehen, lat. neminem vidi, sv. jag har
ingen sett och jag har icke sett någon. I slaviska
språk upprepas i nekande sats negationen vid alla
indefinita fyllnader, t. ex. ry. nitjego ne vidal,
nikogda ne vidal nikogo, ordagrant: jag har icke sett
intet, jag har icke aldrig sett ingen. I lat., sv. och
andra språk upphäfva däremot två negationer hvarandra,
och satsen blir jakande. De flesta finsk-ugriska
språk sakna negativa partiklar och negera predikatet
genom ett negativt verb jämte predikatsverbets stam
eller ett particip af det, t. ex. fi. saa-n, jag får,
en saa, jag får icke; saa-t, du får, et saa, du får
icke; saa-mme, vi få, emme saa, vi få icke, o. s. v.;
impf. sain, jag fick, en saanut, jag fick icke. -
Se J. A. Aurén, "Iakttagelser rörande negationen i
modersmålet" (i Sv. akad:s handl. ifrån år 1886, XXI).
Lll. (K. F. J.)

Negativ (lat. negativus), nekande,
upphäfvande. Mots. positiv. - 1. Gramm. Se Negation. -
2. Fotogr. Se Fotografi, sp. 997.

Negativa metaller. Se Metaller.

Negativ bild, fotogr. Se Fotografi, sp. 997.

Negativ elektricitet, fys. Se Hartselektricitet.

Negativ enhet, mat. Se Negativ storhet.

Negativ fastställelsetalan, jur. Se <
sp>Fastställelsetalan</sp>.

Negativism, med. Se Katatoni, sp. 1285.

Negativ magi. Se Magi, sp. 465.

Negativpapper, fotogr., ett med
bromsilfvergelatinemulsion försett papper, som i
st. f. glasplåtar användes till fotografiska negativ,
mest till större format, då glasplåtar till följd af
sin tyngd ock bräcklighet äro obekväma att använda.
J. Htzg.

Negativ skrift, boktr., litogr., reproducerad text,
som (jämte ornament o d.) framträder i papperets
färg, medan den omgifvande ytan däremot har annan
färg. För åstadkommande däraf afdragas typerna på
öfvertryckspapper samt öfverföras på en zinkplatta
eller litografisk sten, som därefter öfverdrages
med en schellacklösning; denna frånstötes af den
feta färgen i öfvertrycket, hvarför detta lätt
kan aftvättas för att därefter djupetsas. Plattor
för negativ skrift kunna framställas äfven genom
direkt teckning och påföljande etsning å litografisk
sten, medelst träsnitt, gravering i metall eller på
fotomekanisk väg i form af klichéer. Metoden har med
fördel användts för tryckning af bokomslag, affischer,
annonser o. s. v.

Negativ storhet, mat., kallas en storhet, som
kan uttryckas i en negativ enhet som mått. Med
negativ enhet förstås därvid en enhet e’
som, om den lägges till en annan gifven reell

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>