- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
735-736

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nehring, Alfred - Nehrman, David. Se Ehrenstråle - Nehrung - Nehustan, detsamma som Nechustan (se Kopparormen) - Neichter, J. F. Se Neikter - Neiden - Neidenburg - Neidenelv. Se Neiden - Neidhart von Reuenthal - Neidthart [na'jt-], Wolfgang - Neiglick, Georg Hjalmar Garibaldi - Neiiendam, Nikolaj Andreas - Neikens, J - Nei-ko - Neikter (Neichter), Jakob Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

steppen der jetzt- und vorzeit, mit
besonderer berücksichtigung ihrer fauna</i>
(1890). Dessutom lämnade han smärre, men
många bidrag till däggdjursarters kännedom.
L-e.

Nehrman, David. Se Ehrenstråle.

Nehrung (Nerung), på den östpreussiska kusten
benämning på smala sandiga landtungor, som skilja
Frisches haff, Kurisches haff och Danzigbukten från
Östersjön. - Användes äfven som allmän benämning
på de landtungor, som skilja laguner från hafvet.
(J. F. N.)

Nehustan, detsamma som Nechustan (se Kopparormen).

Neichter, J. F. Se Neikter.

Neiden, distrikt och boplats vid den från det
vattenrika låglandet n. om Enare träsk kommande,
grunda, omkr. 100 km. långa Neidenelv
i Sydvarangers härad, Finnmarkens amt, Norge,
ö. om den kil af Finland, som n. om Enare skjuter
upp mellan norska områden. 343 inv. (1910), bland
hvilka åtskilliga finnar och ryska grekiskkatolska
lappar ("skoltefinner"). Vid Skoltefoss står ett
ytterst primitivt grekisk-katolskt kapell, som
ett par gånger om året besökes af ryske popen i
Boris-Gljeb (se d. o.). På Nordmands-nes, 6 km. från
älfmynningen, invigdes 1902 ett norsk-lutherskt
kapell. I närheten däraf ligger på Foss-nes en af
norska staten ("finne-fonden") bekostad internatskola,
besökt af omkr. 80 barn. Post- och telegrafstation;
ångbåtsanhalt. Näringsgrenarna äro boskapsskötsel
och fiske. Traktens enda kommunikationslinje är den
laxrika älfven. K. V. H.

Neidenburg [na’j-], kretsstad i preussiska
reg.-omr. Allenstein (Ostpreussen), vid Weichsels
biflod Neide. 5,060 inv. (1910). J. F. N.

Neidenelv. Se Neiden.

Neidhart von Reuenthal [na’jd- fann rö’jen-]
1. Nithart v. R., tysk medeltidsskald, f. i
Bajern, d. inemot 1250 i Wien, skildrade i sina
"minnesånger" på glada dansrytmer allmogens lust och
gamman, dess fester, danser, slagsmål och högfärd
i klädsel, hvarjämte han besjöng sina egna puts
och kärleksäfventyr med bygdens sköna. Han egde
originell skaldebegåfning och var grundläggare
af en ny riktning, åt hvilken Lachmann gett
namnet "höfische dorfpoesie". N:s visor göra en
drastisk verkan genom motsatsen mellan det ofta
grofkorniga innehållet och den omsorgsfullt glättade
formen. Den bästa uppl. af dem utgaf M. Haupt 1858.
(Kj-t.)

Neidthart [na’jt-], Wolfgang, tysk bildhuggare,
f. 1575 i Ulm, d. 1632 som rådsherre i Augsburg,
utförde, enligt Nagler, en bronsstod i kroppsstorlek
af konung Gustaf II Adolf, hvilken stod efter
mästarens död af Augsburgs råd inköptes från
arfvingarna för att skänkas åt konung Ferdinand
III, men icke, såsom Lübke förmenar, senare kom
till Sverige. Dessutom modellerade och göt han alla
siraterna af metall på Augsburgs rådhus. Tilläggas
bör, att i Sveriges Nationalmuseum finnes en byst
i brons af Gustaf II Adolf, signerad: "Georg Petel
ad viv. sculp. 1632" samt "Christof Neidhardt in
Augspurg gos mich. 1643". Om denne bronsgjutares
förhållande till Wolfgang N. är ingenting kändt.
C. R. N.*

Neiglick, Georg Hjalmar Garibaldi, finsk
skriftställare, f. 28 juni 1860 i
Petersburg, d. 3 nov. 1889 i Helsingfors, blef 1887 filos.
doktor och docent i experimentell psykologi vid
Helsingfors’ universitet på grund af afh. Zur
psychofysik des lichtsinns
. 1887-89 skötte
han professuren i filosofi. N. var den förste
representanten vid det finska universitetet för den
nya riktningen inom filosofien. Hans betydelse låg
emellertid på det allmänt kulturella området. Redan
som 23-årig student uppträdde han under märket
Arius i den strid, som K. von Bergen (se denne)
18S4 väckte genom sina föredrag om framtidens
kristendom. Han riktade mot några universitetslärare,
hvilka i vetenskapens namn skymfade von Bergen,
en skarpt och briljant skrifven broschyr, som
förde den fria tankens talan. Striden väckte den
akademiska ungdomen, på hvilken N. genom blixtrande
intelligens och framstående talarförmåga erhöll stort
inflytande. N. var äfven en glänsande teaterkritiker
(i "Nya pressen"). T. C.

Neiiendam, Nikolaj Andreas, dansk skådespelare,
f. 21 mars 1863, uppträdde 1893 på k. teatern, men
öfvergick 1895 till Dagmartheatret, där han gjorde
lycka och utförde många roller. 1899 återvände
han till k. teatern, till hvars mest framstående
konstnärer han sedan hört. Hans repertoar har
varit mycket omfattande - från Hamlet till Erasmus
Montanus
- och med allvar och omsorg, ehuru ej
alltid med samma framgång, har han egnat sig åt de
svåraste uppgifter, bl. a. allsköns problematiska
karaktärer. - Hans hustru Jonna, född Collin,
sondotter till J. Collin (se d. o.), f. 6 juni 1872,
uppträdde redan 1891 på k. teatern och tjänstgjorde
1899-1902 på sekundteatrarna, men återvände
till k. teatern, där hon spelat många komiska
roller. Makarna N. uppträdde med stor framgång
vid danska k. teaterns gästspel i Stockholm 1904.
E. Ebg.

Neikens, J., lettisk novellist. Se Lettiska språket
och litteraturen
, sp. 271.

Nej-ko, kinesiskt ämbetsverk. Se Kina, sp. 52.

illustration placeholder

Neikter (Neichter), Jakob Fredrik, universitetslärare,
kulturhistoriker, f. 1744 vid Köping, d. 4 maj
1803 i Uppsala, blef student i Uppsala 1764, filos.
magister 1773, docent i poesi s. å. och e. o. adjunkt
1779. Efter en femårig utrikes resa, hvarunder han
1783 utnämndes till universitetsbibliotekarie, återkom
han 1784 till Uppsala samt erhöll föreläsningsrätt
och öfriga professorsåligganden. 1787 kallades
han till Skytteansk professor. - Som författare
uppträdde N. mest med akademiska afhandlingar (han
presiderade för öfver 150 sådana). Oftast upptog
han i dessa afhandlingar, som vittna om stort
skarpsinne och mångsidig beläsenhet, sådana ämnen
till behandling, som tillhörde, hvad man den tiden
kallade "människans historia". Han räknas också som
den ypperste målsmannen hos oss för den af


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:21 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free