Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nelson [ne'lsen], Horatio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fregatten "Albemarle", vid Öresund och vid
nordamerikanska stationen. Efter fredsslutet 1783
begaf N. sig till Frankrike för språkstudier. Mot
detta land och dess folk fattade han en motvilja,
som aldrig minskades. 1784–87 tjänstgjorde han som
chef å fregatten "Boreas" i Västindien. Mot sin
förman amiral Hughes’ önskan och i strid mot de
lokala myndigheternas privata intressen förfor han
med omutlig stränghet mot den illojala sjöhandeln, i
synnerhet amerikanernas uraktlåtenhet att rätta sig
efter engelska navigationsakten. Detta ådrog honom
både då och sedermera en mängd obehag och rättegångar
från deras sida, som ansågo sig förfördelade,
– men amiral Hughes fick af engelska regeringen
en tacksamhetsskrifvelse för sitt stora nit i
befordrandet af Englands sjöhandel! Under sin vistelse
i Västindien gifte N. sig med en doktorsänka, Frances
Nisbet. I dec. 1787 afmönstrades "Boreas", och
därefter lefde N. i landtlig tillbakadragenhet, mest
sysselsatt med studier och trädgårdsskötsel, tills
i febr. 1793 kriget mot Frankrike utbröt. Då börjar
N:s stora karriär, uppfylld af den outtröttligaste
verksamhet och omstrålad af de mest glänsande
bedrifter. Allt, som förelades honom, ville han
fullgöra till det yttersta; ljumhet och halfhet voro
honom en plåga. Fosterlandskärlek och äregirighet,
djärfhet, gränsande till öfverdåd, fysiskt och
moraliskt mod af sällspord art, fenomenal skarpblick
och beslutsamhet, oböjlig viljestyrka och aldrig
sviktande ihärdighet i förening med den mest vinnande
hjärtegodhet voro hans mest utmärkande egenskaper. För
sina underlydande lade han i dagen den mest rörande
omtänksamhet och var af dem nästan afgudad. I
maj 1793 seglade han som chef på linjeskeppet
"Agamemnon" med amiral Hood till Medelhafvet. Där
deltog N. i blockaden af Marseille och Toulon och
i ockupationen af sistnämnda stad samt hämtade i
aug. från Neapel, där han gjorde första bekantskapen
med lady Hamilton (se Hamilton, sp. 1225–26),
trupper till Toulon. – Sedan fransmännen återtagit
staden, var N. 1794 sysselsatt hufvudsakligen
med operationer mot Corsica, där Bastia efter ett
par månaders belägring stormades och Calvi, under
hvars murar N. förlorade högra ögat, tvingades att
dagtinga. 1795 deltog han i de oafgjorda striderna
i Lionbukten i mars och juli. Förbittrad öfver
befälhafvande amiralen Hothams lama tillvägagående,
utbrister N.: "Om vi t. o. m. eröfrat tio skepp,
men låtit det elfte undkomma, skulle jag aldrig
ansett det väl gjordt". Sedan sir John Jervis före
årets slut blifvit befälhafvare för Medelhafsflottan,
detacherades N. att operera mot Genuakusten och gjorde
därvid fransmännen stort afbräck. Då klagomål inlöpte
öfver hans underlydande officerare, skref han till
amiralitetet: "De äro alla förträffliga officerare;
de ha endast följt mina instruktioner, och jag ensam
bär ansvaret för hvad de gjort!" När Spanien 1796
slutit sig till Frankrike, nödgades engelsmännen
utrymma Medelhafvet. Från Gibraltar detacherad
med fregatterna "Minerve" och "Blanche" att afhämta
garnisonen på Elba, besegrade och uppbringade han två
spanska fregatter, som dock återtogos af en större
spansk styrka. N. undkom och lyckades fullgöra sitt
uppdrag, oaktadt
"Minerve" på återvägen genom Gibraltar sund jagades
af två stora spanska linjeskepp. Under natten till
12 febr. 1797 seglade "Minerve" tvärs igenom spanska
hufvudflottan, och 14 s. m. förenade N. sig med Jervis
utanför Kap S:t Vincent. S. d. angrep Jervis där med
15 skepp den 27 linjeskepp starka spanska flottan,
som kom seglande för god vind i två grupper. Då den
större af dessa med flaggskeppet "Santissima Trinidad"
i täten tycktes vilja passera akter om engelsmännen
för att förena sig med den mindre, bröt sig N. utan
att invänta befallning eller tillåtelse med sitt
74-kanons linjeskepp "Captain" ur slaglinjen, vände
och styrde upp emot det spanska flaggskeppet och alla
dess kamrater, tvingande dem att i full oordning lofva
upp mot vinden. Efter en stund understödd af skeppet
"Excellent" lade N. med sitt då delvis afmastade och
nästan redlösa skepp ombord med närmaste spanjor,
84-kanonskeppet "San Nicolas", äntrade detta,
eröfrade det och därifrån jämväl 112-kanonskeppet
"San Josef". Under tiden föllo andra engelska skepp
öfver spanjorerna. Jervis hade vunnit en afgjord
seger och upphöjdes till earl af S:t Vincent, men
dagen var utan gensägelse N:s. I engelska folkets
ögon var nog äntringen den största bragden. Vida
högre skattar dock sjötaktiken hans snabba och säkra
blick, hans ögonblickliga beslutsamhet och ytterliga
oräddhet. Kort efter slaget befordrades N. i tur och
ordning till konteramiral och tjänstgjorde sedan
dels på kryssning utanför Gibraltar sund, dels
under blockad af Cádiz och anfall på därvarande
kanonbåtar. I juli 1797 sändes han med 3 linjeskepp
och 3 fregatter för att anfalla Tenerife. Vid
en nattlig båtexpedition emot Santa Cruz blef han
så svårt sårad i högra armbågen, att armen måste
amputeras, hvarefter han återvände till England för
att sköta sin hälsa. Återställd, misströstade den
enögde och enarmade amiralen likväl om att vidare
bli använd i verklig tjänst. Men redan i april 1798
seglade han med skeppet "Vanguard" för att ånyo förena
sig med S:t Vincent. Denne detacherade honom 8 maj
med en eskader af 3 linjeskepp, 3 fregatter och 1
korvett för att utröna ändamålet med den i Toulon
sammandragna betydande styrkan af franska trupper
och transportskepp. Men i Lionbukten öfverfölls
eskadern af en häftig storm, hvarvid "Vanguard" så
svårt ramponerades, att den nödgades söka hamn på
Sicilien för att reparera, och de andra fartygen
skingrades samt återvände till Gibraltar. Efter
föga mer än en vecka var "Vanguard" emellertid ånyo
utanför Toulon; men då var franska flottan icke längre
kvar där, och ingen underrättelse om fienden kunde
erhållas. 11 linjeskepp under Troubridge förenade
sig 7 juni med N:s tre skepp, medförande befallning
till honom att söka tillintetgöra fiendens uppsåt,
som antogos vara riktade emot Neapel, Sicilien,
Portugal – eller Irland! För N. stod det klart,
att Egypten var fransmännens mål. Förgäfves sökande
sin fiende i Alexandria såväl som längs kusten af
Syrien och Mindre Asien, återvände han till Sicilien,
tilltvang sig proviant och vatten samt seglade,
efter erhållen underrättelse, att franska flottan
varit synlig i östra Medelhafvet, ånyo till Egypten.
1 aug. upptäckte han fienden, 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
