- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
759-760

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nemea - Nemeæ - Nemec [njä'mets], Bohumil - Nemecky Brod - Nemecky hradec [njä'metsky hradets], slov. Se Graz - Nemeiska lejonet. Se Nemea - Nemeiska spelen. Se Nemea - Nemertini - Nemesia - Nemesianus, Marcus Aurelius Olympius - Nemesios - Nemesis - Nemesis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lund med ett praktfullt tempel, hvaraf lämningar
ännu finnas att se (se fig.). Ordnandet af festspelen
tillhörde i äldre tid Kleonai, sedan mestadels Argos.
A. M. A.

Nemeæ (af grek. nema, tråd), bot.,
"groddtrådsväxter". Se Acotyledoneæ och Kryptogamer.

N?mec [njärmets], Bohumil, bömisk botanist,
f. 1873, 1899 docent i växtanatomi och -fysiologi
vid bömiska universitetet i Prag samt 1903 e. o. och
1907 ord. professor där. N. är en begåfvad och
verksam forskare inom fysiologien samt anatomien och
cytologien på fysiologisk grundval. Vid sin forskning
öfver växternas geotropiska rörelser upptäckte han
(ungefär samtidigt med österrikaren G. Haberlandt) de
regulatorer för stammars och rötters riktning, som han
benämnt statoliter och anser, liksom djurens otoliter,
meddela förnimmelser af tyngdkraftens riktning. Äfven
heliotropism, tigmotropism, regeneration m. m. har han
behandlat. Han har vidare ej blott i morfologien, utan
äfven i cytologien (cell- och cellkärnsdelningen)
användt experimentella metoder och därigenom ledts
till mikrokemiska undersökningar af kromosomerna
m. m. samt slutligen tillämpat finare cytologiska
undersökningar äfven inom växtpatologien. N. har
utgifvit bl. a. Die reizleitung und die reizleitenden
strukturen der pflanzen
(1900), Studien über
die regeneration
(1905) och Das problem der
befruchtungsvorgänge
(1910). Han är redaktör för
den bömiska naturvetenskapliga tidskriften "Živa".
C. Lmn.

N?mecký Brod [njä;metsky], ty. Deutsch-Brod ("tyskt
vadställe"), stad i östra Böhmen, vid Moldaus biflod
Sazawa och vid österrikiska nordvästbanan. 6,526
inv. (1900), mest tjecher. Staden, anlagd af tyska
bergsmän, kanske redan under 1000-talet, hade förr
ett betydande silfververk. 1422 förstördes den af
husiterna, hvarefter tjecher anlade den nya staden.
(J. F. N.)

N?mecký hradec [njä’metsky hradets], slov. Se Graz.

Nemeiska lejonet. Se Nemea.

Nemeiska spelen. Se Nemea.

Nemertini, zool., är en klass bland de maskar (se
d. o.), som vanligen sammanfattas under benämningen
Platyhelminthes, hvilka bl. a. karakteriseras
därigenom, att en kroppshålighet saknas. Nemertini
stå högst bland Platyhelminthes. De äro vanligen
långsträckta, bandartade (se fig. l o. 2) och uppnå
stundom en ofantlig längd; så kan Lineus longissimus,
som är omkr. l cm. bred, bli 27 m., enligt en annan
uppgift ända till 30 m. lång (jättehvalen blir 26
m. lång!). I motsats till öfriga Platyhelminthes ega
N. analöppning och ett särskildt blodkärlssystem,
bestående af tre kontraktila längdstammar, hvilka äro
förbundna genom tvärstammar. Å djurets framända finnes
en öppning, som för in i en lång blindsäck, som kan
krängas ut i snabeln; i bottnen af sagda blindsäck
finnes hos många N. en tagg, som vid utkrängd snabel
har sin plats å dennas spets; vid taggens bas mynnar
en giftblåsa ut; stundom finnas också nässelceller
i snabelns epitelbeklädnad. Snabeln, som ej står
i förbindelse med tarmkanalen, är ett angrepps-
och försvarsredskap. Vid kroppens framända finnes
å ömse sidor en ciliebeklädd fåra, sannolikt ett
sinnesorgan, dessutom
kunna N. ha ögon och - mera sällan -
hörselorgan. Flertalet N. är skildkönadt och
genomlöper en metamorfos.

illustration placeholder

Fig. 1. Cerebratulus liguricus.
Fig. 2. Lineus geniculatus.

De flesta lefva i hafvet, några i sötvatten
eller i fuktig jord. De äro glupska rofdjur;
somliga lefva parasitiskt. Ett stort antal hithörande
former förekommer i hafvet vid Sveriges västkust.
L-e.

Nemesia. 1. N. Vent., bot., växtsläkte af
fam. Scrophulariaceæ, underfam. Antirrhinoideæ, med
omkr. 25 arter i Syd-Afrika. Arterna äro örter eller
halfbuskar med motsatta blad och olika färgade,
ofta brokiga blommor i klasar eller ensamma i
bladvecken. Blomkronan är tvåläppig med fyrflikad
öfverläpp och hel underläpp, kronröret är kort med
en säcklik utvidgning eller med sporre. Ståndarna
äro 4, tvåväldiga. Frukten är en kapsel, som öppnar
sig med 4 valvler. I trädgårdarna odlas allmänt som
prydnadsväxter i flera färgvarieteter N. Strumosa
och N. versicolor. - 2. Zool. Se Minörspindlar.
1. G. L-m.

Nemesianus, Marcus Aurelius Olympius, romersk
skald, bördig från Kartago, lefde i slutet af
200-talet. Af hans dikt Cynegetica, som behandlar
jakten, finnes ett fragment om 325 verser i behåll,
likaledes fyra ekloger, utarbetade efter mönster af
Calpurnius (se d. o.); däremot ha Halieutica och
Nautica gått förlorade. R.Tdh. (H. Sgn.)

Nemesios, biskop i Emesa (Celesyrien), författade
i slutet af 300-talet en grekisk skrift öfver
människonaturen (Peri fyseos antropu), i hvilken
han efter Platon försvarar själens föruttillvaro
och efter Aristoteles världens evighet samt
behandlar striden mellan ande och sinnlighet inom
människan. Arbetet utgafs 1565 (flera uppl.).
(Hj. H-t.)

Nemesis, astron., en af småplaneterna.

Nemesis (grek. Népsöig, af nemein, tilldela,
tilldöma). 1. I den grekiska mytologien
vedergällningens, företrädesvis den straffande
vedergällningens eller hämndens gudinna. Hos Homeros
är hon ännu ej personifierad. Hos Hesiodos och andra
skalder betecknas hon som en dotter af Natten. I sin
egentliga betydelse af hämndgudinna är hon ofta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:27 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free