Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 853-854 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neu-Wied - Neuville [növi'l], Alphonse de - Neyville-Villeroy [növi'l-vilrwa'], Madeleine, Angélique. Se Luxembourg - Neuwittelsbach - Neuzen - Nev. - Neva - New Aberdeen (njo abedi'n]. Se Aberdeen 2 - Nevada

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

frihet, som tillerkändes alla religiösa
bekännelser. Bland dem, som sökte en tillflykt där,
var en koloni märiska bröder. Nära N. ha ruiner af en
bland de största romerska borgarna vid Rhen (Victoria)
blifvit utgräfda. Nordöst om staden ligger lustslottet
Monrepos. J. F. N.


Neuville [növi’1], Alphonse de, fransk målare,
f. 1836 i S:t Omer, d. 1885 i Paris, var son
af rika föräldrar. Han skickades 1852 till en
förberedande militärskola i Lorient. Där visade sig
hans konstnärliga anlag, och han fick undervisning
i perspektiv och teckning efter naturen. Hans familj
nekade honom emellertid att gå in i krigsskolan. Han
for till Paris för att läsa juridik och tog sin
examen, efter det han likväl tillbragt en god del
af sin tid vid École militaire och på Marsfältet
med studier af de franske soldaternas öfningar. Nu
egnade han sig helt åt målarkonsten, blef lärjunge af
Picot, men studerade mest på egen hand. 1858 utförde
han sin första tafla, Batteriet Gervais (scen från
Krimkriget), och erhöll efter hvarandra ett par
medaljer, men inga beställningar. För att kunna
lefva måste han kasta sig på illustrationen och blef
snart en af Frankrikes förnämsta illustratörer. De
mest kända af hans arbeten i denna väg finnas i
tidskr. "Tour du monde" och i Guizots "Histoire de
France". Under 1860-talet fortfor han att måla ämnen
från Krimkriget och italienska kriget. Hit hör hans
Fotjägare, som öfvergå Tjernaja (1868, Lilles
museum), hvari han första gången tar steget fullt ut
från det relativt traditionella skildringssätt han
ditintills följt till framställning af episoden,
som sedan blef hans och med honom det moderna
krigsmåleriets uppgift. I 1870 års krig tjänstgjorde
han som geniofficer och sedan som ordonnansofficer
i general Talliers stab, var med om flera strider
n. om Paris, genomströfvade slagfälten vid Bourget
och Champigny samt beredde sig därmed att bli krigets
skildrare i lefvande bild. Bland hans arbeten från den
följande tiden märkas Les dernières cartouches ("De
sista patronerna", 1873), som finnes i efterbildning
snart sagdt i hvarje stuga i Frankrike. Samma
år utställde han Strid på en järnvägsbank
(Chantilly). 1874 följde flera bilder från Belfort,
1877 Öfverraskning i dagbräckningen (snöstämning),
1878 "Le Bourget" (skildrar stridens slut, då
fransmännens sårade chef bäres ut ur kyrkan -
en trots det lilla formatet monumentalt storslagen
framställning; skiss i Luxembourgmuseet). 1881
följde Striden på kyrkogården vid S:t Privat
(Luxembourg), 1882 Slaget vid Champigny, måladt
som diorama af N. och Detaille (kompositionens
hufvuddel sedan uppsatt i Versailles’ galleri,
Striden vid Champigny äfven i Petit palais,
Paris), 1884 Parlamentären (Louvre). - N. var
en öfverlägsen tecknare, mästare i att framställa
figurer - äfven massor af människor och hästar -
i häftigaste
rörelse och att ge kompositionen dramatisk
spänning. Karaktären såväl af franska som tyska
soldater är utmärkt och utan öfverdrift eller
partiskhet. Hans färg är mustig och stark, men
ganska mörk och tung, behandlingssättet energiskt
och liffullt. - N:s staty (af de St. Vidal) restes
1889 på Place de Wagram i Paris. C. R. N. G-g N.

Neuville-Villeroy [növi’1- vilrwa’], Madeleine
Angélique. Se Luxembourg.

Neuwittelsbach [nöj-], sanatorium i närheten af
München, ligger 521 m. ö. h. Nerv- och magsjuka
behandlas. Anstalten, som är öppen hela året, besökes
af omkr. 1,000 personer årligen. Ln.

Neuzen [nosen], Terneuzen, befäst stad i nederländska
prov. Zeeland, vid Westerschelde, genom en kanal
förenad med Gent, genom järnvägar med Gent och
Mecheln. 9,140 inv. (1904). Arsenal. Skeppsbyggeri,
handel och sjöfart. (J. F. N.)

Nev., amerikansk förkortning för Nevada.

Neva [njeva’], en 65 km. lång flod i Ryssland,
genom hvilken de väldiga sjöarna Ladoga, Onega,
Ilmen samt flera mindre bassänger ha sitt aflopp
till Finska viken. N. utgår från sydvästra hörnet
af Ladoga i två armar, som bilda ön Orechova och
äro spärrade af sandstensref. Något längre ned blir
floden fullt segelbar och har vid ön S:t Nikolaj en
bredd af 1,250 m. Under nedre delen af sitt lopp
strömmar floden genom staden Petersburg i flera
armar: Stora och Lilla N., Stora, Mellersta och
Lilla Nevka, mellan hvilka ligga de vackra öarna
Petrovskij, Krestovskij Ostrov, Kamennij Ostrov,
Jelagin och Vasilij Ostrov. Framför deltat ligga
sandbankar och klippor, som förr betydligt hindrade
sjöfarten. Numera, sedan kanalen mellan Petersburg
och Kronstadt 1885 fullbordades, kunna stora sjögående
fartyg komma upp ända till Petersburg. Enligt Destrem
utgör N:s vattenmassa ofvanför deltat 3,245,000
kbm. i minuten; den är således större än Rhônes
eller Rhens. Flodens vanliga stigande och fallande är
jämförelsevis ringa; men när västlig vind blåser en
längre tid eller när Ladoga nedsänder sina ismassor,
uppstå farliga översvämningar, t. ex. 1879 och
1903. Enligt iakttagelser 1706-1899 har floden
i medeltal varit isbelagd 147 dagar af året,
minst 86 och högst 193 dagar.
(J. F. N.)

New Aberdeen [njo äbediV). Se Aberdeen 2.

Nevada, Sierra ("Snöberget"). 1. (Lat. Mons Solorius)
Högsta bergskedjan på Pyreneiska halfön, bildar
centraldelen af Granadas bergterrasser, eller
det bætiska bergssystemet, omges nästan rundt
omkring af djupa och breda dalar samt består af en
af glimmerskiffer sammansatt hufvudkedja och två
grupper kalk- och dolomitmassor på nordvästra och
södra sidan af hufvudkedjan. Bergskedjan går nästan i
riktningen ö.-v., har en längd af 100 km. och upptar
en areal af omkr. 2,750 kvkm. I sin västra hälft, där
den i medeltal 3,080 m. höga kammen är ganska smal,
når hufvudkedjan sin största höjd i en rad merendels
pyramidalt formade käglor, af hvilka de högsta äro
Cumbre de Mulhacen (3,481 m.) och Picacho de Veleta
(3,470 m.). Denna högsta del af kedjan är på båda
sidor fårad af djupa dalar (barrancos), i hvilkas
botten alpsjöar vanligen ligga. Största höjden i
östra delen af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>