- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
939-940

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nicolai, Friedrich Bernhard Gottfried - Nicolai - Nicolai, Otto - Nicolai, Willem Frederik Gerard - Nicolaïe [-lai], Louis François - Nicolai Karlowitsch, pseudonym. Se Gerbel-Embach - Nicolaissen, Olaus Martens - Nicolas de Clémanges [nikåla' de klemaJ]. Se Nikolaus från Clémanges - Nicolaus Albeniensis - Nicolaus Allonis. Se Nils Allesson - Nicolaus Breakspear - Nicolaus Cusanus. Se Cusanus - Nicolaus Damascenus - Nicolaus Hemmingius. Se Hemingsen N - Nicolaus Hermanni. Se Hemmingsen N - Nicolaus Lyranus. Se Lyra, N. de - Nicolaus Magni. Se Nils Månsson - Nicolaus Marci. Se Nils Markusson - Nicolaus Olai. Se Nils Olofsson - Nicolaus Olai Bothniensis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

astronom vid observatoriet å Seeberg invid Gotha,
därefter till sin död direktor för observatoriet
i Mannheim. Han utgaf åtskilliga matematiska och
astronomiska afhandlingar, af hvilka en innehåller
hans mycket använda metod för lösningen af den
s. k. Lambertska l. Eulerska ekvationen.
(Se Lambertska teoremet.)

B–d.

Nicolai, pseudonym för danske författaren H. Scharling.

illustration placeholder

Nicolai, Otto, tysk tonsättare, f. 9 juni 1810 i
Königsberg, d. 11 maj 1849 i Berlin, rymde vid 16 års
ålder från sin despotiske fader, studerade musik för
Klein och Zelter i Berlin och blef 1833 organist vid
preussiska legationskapellet i Rom, där han genomgick
en grundlig studiekurs för Baini. Efter tillfällig
anställning i Wien (1837) återvände han till Rom och
firade med flera operor
(Enrico II d’Inghilterra, 1839;
Il templario, 1840;
Il proscritto, 1841)
lättvunna segrar hos italienarna, som på grund af hans
namn togo honom för en landsman. 1841 blef han
hofkapellmästare i Wien, där han gjorde början till de
filharmoniska konserterna, och 1847 kallades han till
domkördirigent och hofkapellmästare i Berlin, där han
dog åtta veckor efter uppförandet af hans opera
Die lustigen weiber von Windsor ("De muntra fruarna i Windsor").
Han fick sålunda ej upplefva den världsberömdhet,
som bereddes honom genom detta mästerverk, hvilket
banade sig väg till de flesta scener (Stockholm 1857)
och allmänt blifvit erkändt som en af de bästa tyska
komiska operorna, utmärkt af fantasi, humor, frisk
melodi och solid faktur. Dessutom skref N. visor,
körer, pianosaker, orkesterverk, en symfoni samt
vackra motetter och psalmer. Hans biografi skrefs
af Mendel (1868), hans dagböcker utgåfvos 1892 och
hans bref 1897.

A. L.*

Nicolai, Willem Frederik Gerard, holländsk musiker,
f. 1829 i Leiden, d. 1896 i Haag, utbildades vid
konservatoriet i Leipzig och blef 1852 lärare
vid k. musikskolan i Haag samt 1865 densammas
direktör. N. utöfvade stort inflytande på sina
landsmän både som lärare, dirigent och redaktör
för musiktidningen "Cecilia". Äfven uppträdde han
som ganska lycklig tonsättare genom kantaterna
Lied von der glocke (till Schillers dikt),
Die schwedische nachtigall
(till ära för Jenny Lind som stiftarinna af en
ansenlig fond för musikerpensioner i Haag) m. m.
samt framför allt genom oratoriet
Bonifacius.
Han var president i "Maatschappij tot bevordering
van toonkunst".

A. L.*

Nicolaïe [-lai], Louis François,
fransk teaterförfattare, känd under
namnet Clairville, f. 1811 i Lyon, d. 1879
i Paris, af skådespelarfamilj, började uppträda
på tiljan vid tio års ålder och fick redan i sitt
nittonde år pjäser uppförda på vådevillteatrarna
i Paris. Han författade (ensam eller i bolag med
Dennery, Dumanoir,

Mélesville, Siraudin, Thiboust o. a.) mer än 250
lustspel, feerier o. s. v. Dessa alsters lättlynthet
och komiska fart jämte fyndiga kupletter, ordlekar
och vågade tvetydigheter tillvunno dem mycket bifall.
Som prof på dem må tjäna
1842 et 1942 ("1846 och 1946", imit. af A. Blanche, 1846),
Satan, ou le diable à Paris (1844; "En engel från afgrunden", 1845),
La propriété c’est le vol (1848),
La queue du diable ("Hin ondes skägg", 1855),
L’abbé galant ("Abbéen på äfventyr", 1859),
Lully, ou les petits violons de Mademoiselle ("Lulli och Quinault", 1859),
La corde sensible ("Den svaga sidan", 1859),
Le déluge universel (1865),
Mesdames Montanbrèche (1866; "Fruarna Montanbrèche", uppf. 1867)
samt texten till Lecocqs operetter
La fille de madame Angot (1872; "Madame Angots dotter", 1876) och
Les cent vierges (1872; "Hundra jungfrur", 1873).

Nicolai Karlowitsch, pseudonym. Se Gerbel-Embach.

Nicolaissen, Olaus Martens, norsk arkeolog,
museiman, f. 27 dec. 1846 i Öksnes, blef 1873
lärare i Tromsö, där han sedan 1882 varit
föreståndare för museets fornsakssamling
och sedan 1886 stadsbibliotekarie. N. har
gjort omfattande arkeologiska undersökningar
i norra Norge samt författat bl. a.
Sagn og eventyr fra Nordland (I, 1879; II, 1887),
Fra Nordlands fortid. Sagn og historie (1889)
samt uppsatser i de af Foreningen til de norske
fortidsmindesmerkers bevaring utgifna berättelserna.

K. V. H.

Nicolas de Clémanges [nikåla’ də klemã’ʃ]. Se Nikolaus från Clémanges.

Nicolaus Albanensis kallades stundom påfven Hadrianus IV (se d. o.) före sitt pontifikat.

Nicolaus Allonis. Se Nils Allesson.

Nicolaus Breakspear [ni’kələs brei’kspiə],
påfven Hadrianus IV:s (se denne) ursprungliga namn.

Nicolaus Cusanus. Se Cusanus.

Nicolaus Damascenus, forngrekisk lärd och
skriftställare från Damaskus i Syrien, var samtida
med kejsar Augustus samt vän och rådgifvare åt
judiske konungen Herodes den store. Att döma af
de många uppgifterna om hans arbeten, och så vida
icke dessa i själfva verket äro att tillskrifva
flera författare med samma namn, synes N. ha
varit en synnerligen alstringsrik skriftställare
både i poesi och prosa, bl. a. som filosof af den
peripatetiska skolan. Ryktbarast bland hans arbeten
är en allmän världshistoria i 144 (enligt annan
uppgift 80) böcker, hvaraf ännu finnas i behåll många
fragment, utg. af Müller i "Fragmenta historicorum
græcorum" (1849), fullständigare af Dindorf i
samlingen "Historici græci minores" (I, 1870).

A. M. A.

Nicolaus Hemmingius. Se Hemmingsen, N.

Nicolaus Hermani. Se Nils Hermansson.

Nicolaus Lyranus. Se Lyra, N. de.

Nicolaus Magni. Se Nils Månsson.

Nicolaus Marci. Se Nils Markusson.

Nicolaus Olai. Se Nils Olofsson.

Nicolaus Olai Bothniensis (latinisering af Nils
Olofsson från Västerbotten
; i samtida handlingar
kallas han ibland "mäster Nils Bottenkarl"),
universitetslärare, ärkebiskop, f. troligen på
1550-talet i Långnäs inom Piteå landsförsamling i
Västerbotten, d. 18 maj 1600 i Uppsala, inskrefs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0524.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free