- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1053-1054

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nisima (Neesima), Joseph Hardy - Nisi-prius - Nisiro, ö. Se Nisyros - Nisj, stad i Serbien. Se Nis - Nisnij-Novgorod, stad. Se Niznij-Novgorod - Nisnij-Tagilsk, stad. Se Niznij-Tagilsk - Nisnij-Tjirskaja, kosackby. Se Niznij-Tjirskaja - Niskakoski - Nisoniades, zool. Se Hersperida - Nisos - Niss, Thorvald Simeon - Nissa, stad. Se Nis - Nissafors - Nissan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

and letters of J. H. N." (1891), och J. D. Davis,
"A sketch of the life of Rev. J. H. N." G. L-g.

Nisi-prius [engelskt utt. nåVsäi pråYes], lat.,
"om icke förut", jur., betecknar i engelsk rätt den
anordning i processuellt hänseende, enligt hvilken
vissa civila tvister å utsatt tid förekomma till
behandling och pröfning med jury vid centraldomstolen
i Westminster allenast under det villkor, att de
icke förut blifvit upptagna till handläggning
å de rättssammanträden, som af de kringresande
domarna årligen hållas på skilda orter inom landet
(assiser). Jfr Assis. L. A. (E. K.)

Nisiro, ö. Se Nisyros.

Nisj, stad i Serbien. Se Niš.

Nisjnij-Novgorod, stad. Se Nizjnij-Novgorod.

Nisjnij-Tagilsk, stad. Se Nizjnij-Tagilsk.

Nisjnij-Tjirskaja, kosackby. Se
Nizjnij-Tjirskaja.

Niskakoski, fors i Ule älf (se d. o.).

Nisoniades, zool. Se Hesperida.

Nisos (grek. Nloos, lat. Nisus), grek. myt., en
son af Pandion, sagokonung i Megara, hvars hamnstad
Nisaia sades vara anlagd af honom, öfverfallen och
belägrad af konung Minos från Kreta, omkom han genom
förräderi af sin dotter Skylla, hvilken, för att vinna
Minos’ kärlek, bortryckte från sin faders hufvud,
medan han sof, ett purpurfärgadt eller gyllene hår,
af hvars bibehållande hans lif var beroende. Staden
blef eröfrad och N. dödad, men den trolösa Skylla
straffades af Minos med att störtas i hafvet eller
förvandlades af gudarna till en fågel, kallad Keiris
(Ciris). Denna form af sagan är återgifven af Ovidius
i "Metamorfoser" VIII och i den Vergilius till-skrifna
lilla dikten "Ciris". A. M. A.

Niss, Thorvald Simeon, dansk målare, f. 7 maj
1842 i Assens, d. 1905, genomgick konstakademien
i Köpenhamn 1861-69 och var till 1877 anställd
som blomstermålare vid k. porslinsfabriken. 1870
framträdde han som landskapsmålare och vann ett
namn genom sina stämningsfulla höststycken. Han
återgaf märgfulla stämningar från landsbygden och
"salta" sjöstycken, målade blommor och utförde äfven
raderingar och litografier. Han är väl representerad
i Kunstmuseet och i Hirschsprungska galleriet.
G-g N.

Nissa, stad. Se Niš.

Nissafors, fideikommiss i Jönköpings län, med
hufvudgården N. belägen i Öreryds socken, vid Nissans
utlopp ur den lilla Hammarsjön och i närheten af
N. station å Borås-Alfvesta järnväg. Fideikommisset
omfattar N. med underlydande hemman i Öreryds socken,
5 1/2 mtl, Källerö (Källeryd) i Källeryds socken, med
underlydande 4 3/8 mtl, samt hemman i Stengårdshults,
Valdshults, N. Hestra, Bonstorps, Åsenhöga och
Byarums socknar, hus och tomter i Jönköpings stad
samt Alanäs m. m. i Mossebo socken af Älfsborgs län,
alltsammans 16 5/6 mtl, tax. till 602,200 kr. (1912),
hvaraf 600 kr. frälseräntor och 78,500 kr. å annan
fastighet än jordbruksfastighet (tegelbruk och
ångsåg vid Källerö, kvarn och såg vid N.). N., med
sitt nu nedlagda järnbruk, ligger sällsynt vackert
vid ett fall i Nissan och är bebyggdt med en 1857
uppförd manbyggnad af trä. Källerö gamla envånings
hufvudbyggnad med brutet tak (från
1640-talet), belägen nära N. station, kvarstår
som ett karakteristiskt prof på ett gammalsvenskt
säteri. Källerö tillhörde under 1500- och förra
hälften af 1600-talet kronan, förlänades 1645 till
sedermera landshöfdingen i Kristianstad M. Durell (se
denne), öfvergick till hans måg frih. Krister Horn af
Åminne och dennes son karolinen Svante Horn. Under
hans tid anlade landshöfdingen N. Silfverhielm och
brukspatron Gamitz nära Källerö å Bjersveds egor
ett järnbruk, som erhöll namnet N. Efter Horns död
(1756) öfvergick godset till assessor F. Flach,
som snart dog, hvarefter hans svärfader, den
ofvannämnde Camitz, öfvertog godset. 1785 inköptes
godset och redan förut bruket af Sam. Löfvenskiöld,
som af det hela bildade ett fideikommiss. Då
hans släkt utgick (1892), öfvergick det till en
frände, frih. G. A. E. Leijonhufvud, hvars son
frih. E. Leijonhufvud är dess nuv. innehafvare. Han
innehar äfven fideikommisset Fåleberg (se d. o.).

Nissan, flod i sydvästra Sverige, upprinner vid
närmare 300 m. höjd ur Tubbebo mosse i norra delen
af Bonstorps socken, Jönköpings län, nära den punkt,
där Tveta, Mö och Östbo härad sammanstöta. N. flyter
först mot n., sedan åt n. v. och antager nära Jära
gästgifvargård sydsydvästlig riktning, hvilken
floden sedermera bibehåller under nästan hela sitt
återstående lopp. Det första större tillflödet
är Gunillabergsån från Komosse fr. h. Dock är ån
vattenfattig, tills den längre ned från v. upptager
Svanån (27 km.) med dess tillopp Radaån, af hvilka den
förra har sina källor ej långt från hufvudflodens. Med
hastigt lopp, men få och obetydliga fall fortsätter
floden genom fattiga skogstrakter i Mo härad, bildar
vid och i närheten af gränsen till Västbo i en kuperad
trakt en rad af sjöar, Gusjön (163 m.), hvilken från
v. upptar Västerån (30 km.), och Hammarsjön samt
nedanför fallet vid Nissafors bruk Algutstorps-,
Vik- och Gusjöarna (153 m.). Nedanför den sistnämnda
får N. ett lugnare lopp. I många krökar slingrar sig
floden fram genom ett magert och enformigt slättland,
upptagande korta tillopp från de omgifvande stora
mossarna. Endast sällan afbrytes lugnet af små
forsar. I grannskapet af Färgaryd (132 m.) upptages
från v. afloppet för en mängd sjöar, Stora, Mellan-
och Södra Färgen, Yabergsjön, Fjällen, Jällunden
m. fl. Nu bli stränderna högre; floden vänder sig åt
v. och ilar snabbt med forsande lopp till gränsen
mot Halland (71 m.). På andra sidan denna gräns
upptages från h. Kilaån, N:s största biflod,
som 8 km. ofvanför sitt utlopp bildas af Västerån
(62 km.) och Österån (48 km.), hvarefter N. återtar
sin sydsydvästliga riktning och flyter fram till en
början i en djup dalgång, omgifven af ödsliga, fordom
skogbevuxna berg, sedermera genom ett öppnare, bättre
odladt och tätare bebyggdt land, tills floden utfaller
i Kattegatt vid staden Halmstad, hvars hamn bildas af
flodmynningen. - N. är i allmänhet vattenfattig. Få
industriella anläggningar finnas vid densamma;
däremot flottas mycket virke utför floden, och nära
dess utlopp idkas laxfiske ("Halmstadlax"). Längs
N. går Njudungens urgamla väg till hafvet, den
s. k. Nissastigen. Flodens längd är nära 200 km. Dess
flodområde, som till största delen tillhör


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0581.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free