Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nobel[nåbe'l], svensk släkt - Nobelbiblioteket. Se Nobelinstitut - Nobelinstitut - Nobelius. Se Nobel, släktöfversikt, sp. 1104 - Nobelkommitté. Se Nobelstiftelsen - Nobelkrut. Se Krut, sp. 109-110 - Nobelmedaljer. Se Nobelstiftelsen, sp. 1115-16 - Nobelpris, Nobelpristagare. Se Nobelstiftelsen - Nobelstiftelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt igångsatte fabrikationen af sådana, hvarjämte
han energiskt arbetade för deras spridande i
Ryssland. N. kan därför med skäl anses vara
banbrytare för den ryska mejerihandteringens
moderniserande och blef äfven därigenom grundläggare
af den stora svensk-ryska firman "Alfa-Nobel",
som nu är Rysslands utan jämförelse största affär
i sin bransch. N. var äfven den förste i Ryssland,
som lyckades framställa en fullt brukbar och ofarlig
fotogenmotor och hade redan hunnit få uppfinningen
patenterad och tillverkningen satt i gång, då han
afled. 1-6
A. K-g.
Nobelbiblioteket. Se Nobelinstitut.
Nobelinstitut kallas de vetenskapliga anstalter,
som enligt grundstadgarna för Nobelstiftelsen (se
d. o.) må af prisutdelare upprättas för att dels
biträda vid granskningen af prisförslagen, dels verka
som själfständiga forskningsanstalter. Hittills ha
3 sådana institut inrättats.
1. Svenska akademiens Nobelinstitut
(Barnhusgatan 18, Stockholm) står under ledning
af en därtill utsedd medlem af akademien
och har f. n. 4 led., som företräda slavisk; tysk
och engelsk; italiensk och spansk; samt fransk
vitterhet. Med institutet är förenadt Svenska
akad : s Nobelbibliotek, som i främsta rummet
har till ändamål att tillhandahålla den litterära
Nobelkommitténs och institutets medlemmar nödig
litteratur, men därjämte, inom af bibliotekets
reglemente utstakade gränser, att lämna andra
vetenskapsidkare och skriftställare tillfälle att
studera utländsk vitterhet. Biblioteket, som
upprättades 1901, omfattar främst en systematiskt
utvald samling af nyare, företrädesvis germansk,
romansk och slavisk, vitterhet (fr. o. m. 1500-talet
till nutiden, med rikare urval för samtidens
litteratur), vidare en rikhaltig samling af arbeten
i bibliografi, litteraturhistoria, litterär kritik
och författarbiografier, litterära tidskrifter
samt biografiska och encyklopediska uppslagsverk
och språklexikon, utgörande (1913) omkr. 38,000 vol.
Bibliotekets årsanslag uppgår för 1913 till 25,700
kr.; personalen utgöres af 1 bibliotekarie och 1
amanuens samt extra biträde. Antalet beåökande
uppgick 1912 till 2,496, utlånade volymer till
4,466.
2. Vetenskapsakademiens Nobelinstitut för
fysikalisk kemi (sedan juli 1909 i egna byggnader
vid Frescati), inrättadt 1905, har till närmaste
ändamål att, om vederbörande Nobelkommitté finner det
erforderligt, verkställa vetenskaplig pröfning af de
upptäckter på den fysikaliska kemiens område, hvilka
äro föreslagna att belönas med Nobelpris, men
skall därjämte befordra sådana undersökningar
på nämnda vetenskapsområden, som inge förhoppning
om att vara af framstående gagn. Det består af
1 föreståndare (f. n. S. Arrhenius) och 1 amanuens.
Från institutet ha utgetts "Meddelanden" (hittills
33 hftn, 1906-13, med uppsatser hufvudsakligen
af S. Arrhenius och H. Lundén).
3. Det norske Nobelinstitut (i egen byggnad,
Dramrnensvei 19, Kristiania), utgöres af 4
"konsulenter", bibliotekarie, amanuens och
2 assistenter. Till institutet höra en läsesal
och ett bibliotek, tillgängliga för allmänheten.
Af trycket har institutet utgett "Publications
de l’Institut Nobel norvégien" (tome I, A. Ræder,
"L’arbitrage
international chez les hellènes", 1912; tome II:1,
A. Loria, "Les bases économiques de la justice
internationale", 1912; 11:2, H. Lammasch, "Die
rechtskraft internationaler schiedssprüche", 1913)
och "Catalogue de la bibliothèque de 1’Institut Nobel,
I. Littérature pacifiste" (1912). 1. C. G.
Nobelius. Se Nobel, släktöfversikt, sp. 1104.
Nobelkommitté. Se Nobelstiftelsen.
Nobelkrut. Se Krut, sp. 109-110.
Nobelmedaljer. Se Nobelstiftelsen, sp. 1115-16.
Nobelpris, Nobelpristagare. Se Nobelstiftelsen.
Nobelstiftelsen, grundad på ett af ingenjören
Alfred Nobel (se Nobel 4) 27 nov. 1895 upprättadt
testamente, hvarigenom hela hans förmögenhet, med
undantag för några jämförelsevis obetydliga legat,
för ändamålet donerades, har till främsta syfte att
genom pris belöna dem, som inom fysikens, kemiens,
medicinens, litteraturens och fredssträfvandenas
områden "gjort menskligheten den största nytta". Genom
inrättandet af Nobelinstitut (se d. o.) och bildande
af särskilda fonder åsyftas jämväl att annorledes än
genom prisutdelning främja de ändamål, som donator
ytterst afsett. Då testamentet, såsom närmare framgår
af det å sp. 1113-1114 intagna faksimilet, endast i
stora drag anger donationens syfte, befanns efter
donators 10 dec. 1896 timade död nödigt att genom
öfverläggningar mellan testamentsexekutörerna,
ombud för de genom testamentet utsedde prisutdelarna
samt representanter för donators arfvingar skapa
organisation och former för såväl prisutdelningen som
förvaltningen af de betydande donationsmedlen. Sedan
öfverenskommelse ang. en mindre del af donators
efterlämnade tillgångar träffats med medlemmar af
en gren af donators arfvingar samt dessa godkänt
testamentet under förbehåll bl. a. att afvikelse
ej finge ske från vissa hufvudgrunder, fortsattes
och afslutades öfverläggningarna under kraftig
medverkan af representanten för en annan gren
af arfvingarna, donators brorson ryska verkliga
statsrådet E. Nobel (se Nobel 5), hvars lifliga
intresse för genomförandet af donators afsikter i
hög grad främjat stiftelsens förverkligande. Ett vid
öfverläggningarna antaget förslag till grundstadgar
för den afsedda stiftelsen fastställdes 29 juni 1900
af K. M:t, som s. d. tillika utfärdade särskilda
stadgar med bestämmelser ang. utdelningen genom de
svenske prisutdelarna af pris från stiftelsen. Under
senare delen af 1900 trädde stiftelsen i verksamhet
genom val af dess första funktionärer m. m., och 1901
företogs den första prisutdelningen.
Prisen äro till antalet fem och prisutdelare de i
testamentet angifna myndigheterna: för det fysiska
och det kemiska priset Vet. akad. i Stockholm,
för det medicinska priset Karolinska institutet
där, för det litterära priset Svenska akad. och
för fredspriset ett af norska stortinget tillsatt
utskott eller kommitté. För verkställande af den för
prisbedömningen erforderliga utredningen biträdas de
svenske prisutdelarna af Nobelkommittéer,
en för hvarje prisgrupp. För att komma i fråga till
erhållande af pris fordras skriftligt och motiveradt
förslag. Behörighet att väcka förslag tillkommer in-
och utländska målsmän för kulturområdet i enlighet
med prisutdelarens närmare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
