Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 1151-1152 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nor - Nora - Nora - Nora - Nora bergslags järnvägar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

släkten; nuv. innehafvare är kaptenen
frih. Eug. Hermelin.

Nora. 1. Socken i Västernorrlands län, Ångermanlands
södra domsagas tingslag. 18,453 har. 4,065
inv. (1912). N. bildar med Skog ett pastorat i
Härnösands stift, Ångermanlands östra kontrakt. -
2. Socken i Västmanlands län, Våla härad. 29,657
har. 3,413 inv. (1912). N. utgör ett pastorat i
Uppsala stift, Fjärdhundra norra kontrakt.


Fig. 1. Noras vapen.

Nora (antagligen gen. plur. af fsv. nor, sund),
bergsstad i Västrnanlandsdelen af Örebro län, särdeles
vackert belägen vid västra stranden af Norasjön,
är i den äldre stadsdelen reguljärt anlagd med raka
gator, som skära hvarandra vinkelrätt, men enligt
den nya stadsplanen skall den nya stadsdelen bli
en s. k. villastad, där de förutvarande vägarna
bibehållas som gator. En plantering i den nya
stadsdelen har fått namnet Noraskog. Stadens hela
område utgör 609 har. De bebyggda tomterna
voro 1913 148. Taxeringsvärdet var s. å. 4,041,700
kr.


Fig. 2. Situationsplan af Nora. 1. Kyrka. -
2. Stadshus. - 3. Torg. - 4. Tingshus. - 5. Samskola.
- 6. Folkskola. - 7. Sparbank. - 8. Sjukhus. -
9. Vattentorn. - 10. Elektrisk kraftstation. - 11. Lekplats.
- 12. Begrafningsplatser. - 13. Järnvägsstation. -
14. Sågbladsfabrik.

Folkmängden uppgick vid 1912 års slut till
2,105 pers. Mera framstående byggnader äro kyrkan
(ombyggd 1830), stadshuset (1878), skolhuset (1841),
tingshuset och den nya sjukstugan, hvars
drift bekostas af landstinget. Ett epidemisjukhus
lät staden 1908 bygga på den inköpta egendomen
Hagby, skild från staden genom Hagbyån, hvars tre
fall tillgodogöras i en kraftstation (sedan 1898)
för elektrisk belysning och kraftleverans till
industrien. I sammanhang därmed anlades äfven
vatten- och afloppsledning. Sedan 1904 finnes fast
brandkår, enligt det s. k. Falköpingssystemet. 1912
uppfördes ett tidsenligt varmbadhus, hvartill
medlen togos ur "fru Anna Nordströms, f. Victorin,
donationsfond". 1911 hade staden 11 mindre fabriker,
med 137 arbetare och ett tillverkningsvärde af
486,660 kr., bl. a. en 1905 anlagd sågbladsfabrik,
med omkr. 40 arb., samt 38 handlande med 49 biträden
och en uppskattad inkomst af 106,200 kr. I staden
finnas afdelningskontor af Örebro ensk. bank och
af A.-b. Bergslagsbanken samt en sparbank, två
smärre offentliga bibliotek, af hvilka det ena fått
till förvaring det af den kände riksdagsmannen och
ortsbeskrifvaren Joh. Johansson (se denne, sp. 55-57)
sammanförda och delvis handskrifna "Noraskogs arkiv",
samt en samskola, som 1912 fick rätt att anställa
realskolexamen. Genom Ervalla-Otterbäckens och
Gyttorp-Bredsjö järnvägar (nu benämnda Nora bergslags
järnväg) står staden i förbindelse med landets
öfriga järnvägsnät. Från tryckeri i staden utges en
tidning, "Nora stads och bergslags tidning". Stadens
bokförda tillgångar uppgingo 1912 till 580,438 kr.,
dess skulder till 244,556 kr. Kommunalutskylderna
utgingo med kr. 3,55 per bevillningskrona. - Med Nora
landsförsamling utgör staden ett regalt pastorat i
Västerås stift, Nora kontrakt. För riksdagsmannaval
tillhör staden länets norra valkrets. N., som
under medeltiden var en obetydlig handelsplats,
erhöll stadsprivilegier 20 dec. 1643 (bekr. 1645 och
1676) och var under någon tid säte för länsstyrelse
(se Nora stads län). Privilegierna tillade staden
monopol på handeln i den kringliggande bergslagen,
hvarigenom bruksrörelsen kom i fullständigt beroende
af stadens köpmän. Men sedan dessa band lossats,
stannade N. i sin utveckling och har, ehuru väl
försedt med nutidens lättade kommunikationer, först
under de sista 10-15 åren gått afsevärdt framåt.
S. L-g

Nora, en klippborg i Kappadocien, där Eumenes 321
f. Kr. ett helt år försvarade sig mot Antigonos,
möjligen ruinen ofvanför Sivri Hisar, ej långt från
ruinerna af det forna Pessinus.

Nora bergslags järnvägar (sign. N. Bs. J.), som
utgöras af Nora bergslags järnväg och Dalkarlsbergs
järnväg och ha en sammanlagd längd af 177,3 km.,
hvaraf inom Örebro län 135,3, inom Värmlands 35,6 och
inom Skaraborgs 6,4 km., egas och trafikeras af Nora
bergslags järnvägsaktiebolag.

Nora bergslags järnväg utgöres af två normalspåriga
(1,435 m.) linjer. Den ena, som sträcker sig från
Ervalla station, belägen 16 km. n. om Örebro vid
statsbanan Hallsberg-Krylbo, i nordvästlig riktning
till Nora stad och vidare i sydvästlig öfver Kortfors,
där anslutning eger rum till den staten tillhöriga
Svartälfs järnväg (se d. o.), och Strömtorps station
vid Nordvästra stambanan till Otterbäcken vid Vänern,
har tills. med bibanorna Bergsäng-Pershyttan, 2,1 km.,
och Bofors-Valåsen, 4,2 km., en längd af 125,1 km. Den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>