Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordin, Karl Gustaf - Nordin, Johan Gabriel - Nordin. 1. Per Fredrik Stanislaus N. - Nordin. 2. Elisabet N. - Nordin, Karl Rikard - Nordin, Alice Maria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fördelaktigt från flertalet af samtida, som egde eller
sträfvade efter makten.
N:s vetenskapliga rykte är mera den samlande
forskarens än häfdatecknarens. Utom ofvannämnda
dissertationer af 1773-74 offentliggjorde han ej
mer än inträdestalet i Svenska akad. Anteckningar
om svenska språkets skiften från äldsta tider till
konung Karl XI:s tid ("Sv. akad:s handl. ifrån
år 1786", d. I, 1801), sina för samma akademi
1786-1811 författade Minnesteckningar (2 bd,
1818) samt Handlingar till uplysning af swenska
krigshistorien (2 dlr, 1787-88). Först långt efter
hans död utgafs hans Dagbok, tillökad med några
utdrag ur hans Anekdoter ("Histor. handlingar",
VI, 1868). Hans förmåga som författare får ej
bedömas efter minnesteckningarna, hvilka f. ö. ej
voro ämnade att vara annat än en kort text till
årets skådepenning. Om, såsom högst sannolikt är,
han skrifvit eller åtminstone starkt haft sin hand
med i det tal öfver riksrådet grefve Höpken, som
grefve Gyldenstolpe höll i Svenska akad. (1789),
så visar detta af hvilket djup i tankar, blick för
personligheternas och händelsernas väsende samt kraft
i stilen han kunde vara mäktig.
I skapandet af den efterlämnade kolossala
handskriftsamlingen (se Nordinska samlingarna)
ligger hans största litterära och vetenskapliga
förtjänst. Mycket är däri af honom själf antecknadt
och vittnar om hans bekantskap med våra häfder och
hans historiska blick. Det arbete, som var första
upphofvet till dessa samlingars bildande, nämligen
utgifvandet af ett "corpus diplomaticum Sveciæ",
blef visserligen aldrig af honom fullbordadt, men
förarbetena voro omfattande och ha till stor del
legat till grund för de sedan utgifna "Scriptores
rerum suecicarum medii ævi". Och många afhandlingar,
som vid universitetet sett dagen, ha varit föga
mer än ett tillgodogörande af N:s nästan färdiga
arbete. Psykologiskt märkvärdigt är, att denne
historiker och realpolitiker lät sig på ett område
alldeles behärskas af en förut fattad åsikt trots
de absurdideter, till hvilka den förde. I fråga om
gamla författare var han alltid böjd att betvifla
äktheten; särskildt gällde detta de klassiske
latinske auktorerna, i hvilkas arbeten han såg idel
förfalskningar från 1400-talet. Det kan förklaras
endast däraf, att den kritiska riktning hans forskning
från början slog in på under påverkan af en naturlig
misstänksamhet och de första försökens framgång
alltmera öfvergått till en hyperkritisk skepsis. Hans
skarpa hufvud och vidsträckta beläsenhet gjorde
sträfvandet blott mera lockande, och detta snarare
till- än aftog med åren. Jfr åminnelsetal öfver
N. af G. J. Adlerbeth i Vitt. hist. o. ant. akad. och
B. Kutström i Svenska akad. C. A.
Nordin, Johan Gabriel, boktryckare, f. 5 febr. 1835
i Hedemora, d. 23 sept. 1886 i Stockholm, blef
1859 föreståndare vid Typografiska föreningens
boktryckeri i Stockholm. 1861-65 ledde han detta
lilla tryckeri för egen räkning, och 1865-86 var
han faktor hos Kungl. boktryckeriet (P. A. Norstedt
& söner). N. utgaf 1869-77 månadsbladet "Nordisk
boktryckeritidning". 1881 utkom hans Handbok
i boktryckarekonsten, och med anledning af
boktryckarkonstens 400-årsfest i Stockholm 1883
utgaf han, i förening med G. E. Klemming, Svensk
boktryckerihistoria 1483-1883. Dennas inledande
"Allmänna öfversigt" utgör en utvidgning och
omarbetning af en historisk öfversikt i nyssnämnda
"Handbok", under det att arbetets hufvudafdelning,
"Boktryckerierna i Sverige", är en öfverarbetning
och fortsättning af Klemmings 1871-77 utgifna "Försök
till historia om Sveriges boktryckerier".
Nordin. 1. Per Fredrik Stanislaus N., döfstumlärare,
fornforskare, f. 7 maj 1852 i Västkinde på Gottland,
student 1871 och filos. kandidat i Uppsala 1876,
var lärare 1873-78 på Manilla, tjänstgjorde under
höstterminen 1878 vid Skånes anstalt för döfstumma
i Lund, idkade samtidigt teol. studier samt
blef 1879 föreståndare vid statens läroanstalt
i Skara för öfveråriga döfstumma och 1891 vid
4:e döfstumundervisningsdistriktets skola i
Vänersborg. 1913 förordnades han därjämte till
inspektör öfver rikets döfstumskolor. N. intar en
bemärkt plats inom svenska döfstumskolan. I det 1877
bildade Svenska döfstumlärarsällskapet var han från
början sekreterare, har sedan 1909 varit ordf. och
som sällskapets förnämsta sammanhållande kraft
gjort döfstumskolan stort gagn. Han har ock varit
redaktör för sällskapets 1880 uppsatta tidskrift för
döfstumskolan och, då tidskriften 1899 utvidgades
till gemensamt organ för de tre skandinaviska
ländernas döfstumskolor, dess hufvudredaktör. I
nämnda tidskrift samt i ett par tyska och franska
har han skrifvit uppsatser. Sedan 1870-talet har
N. företagit arkeologiska utgräfningar för Statens
historiska museum, särskildt på Gottland. Bland
dessa märkas framför allt undersökningar af
gottländska kämpagrafvar (se d. o.), publicerade
i "Vitt. hist. o. ant. akad:s månadsblad" 1886
och 1888. N. arbetar (tills. med G. Gustafson och
O. Sörling) på utgifvandet af ett monumentalt arbete
öfver Gottlands bildstenar (se d. o. Suppl.). Han är
led. af Vitt. hist. o. ant. akad. sedan 1910.
2. Elisabet N. (Anrep-N.), den föregåendes hustru,
abnormpedagog. Se Drottning Sofias stiftelse.
1. J. P-tz. Br Sr.
Nordin, Karl Rikard, skolman, historiker,
publicist, f. 8 juli 1867 i Gunnilbo, Västmanland,
student i Uppsala 1888, filos. doktor där 1893,
läroverksadjunkt i Karlstad 1903, lektor 1907 i
Östersund och 1908 i Uppsala, har författat ett stort
antal historiska arbeten och uppsatser: Studien in
der Themistoklesfrage (1893), Die äussere politik
Spartas zur zeit der ersten perserkriege (1895),
Aristoteles (1906), Kulturhistorisk översikt av
forntidens och medeltidens historia (tills. med
S. Samuelsson, under utg. 1913) m. m. N. redigerar
den af honom 1901 uppsatta "Tidning för Sveriges
läroverk", där han - liksom i flera andra pedagogiska
fackorgan - publicerat ett stort antal inlägg
i skol- och undervisningsfrågor. 1899-1902 var
N. redaktör för "Nya Vermlandstidningen" och
redigerade 1902-05 "Värmlands dagblad". Anonymt
utgaf han 1900 den politiska broschyren Nya
vägar, ströftåg bland svenska stridsfrågor. Han är
medutgifvare af den tyska historiska tidskr. "Klio".
E. N. S-g.
Nordin, Alice Maria, skulptris, f. 4 maj 1871 i
Stockholm, studerade vid konstakademien 1890-96 och
därefter i Paris och Italien. Hon har utfört statyer
i marmor: Skymning (1895), Vårdröm (1897), Hymn till
naturen (kvinnostaty, utst. 1911), statyetter och
porträttbyster i marmor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
