- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1321-1322

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordiska språk - Nordiska stuteriboken - Nordiska sugfisken, zool. Se Sugfiskar - Nordisk boktryckarkonst - Nordiske forlag. Se Gydendal, sp. 733 - Nordiske oldskriftselskabet - Nordisk familjebok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fonetiska beskaffenhet, som af Aasen föga
beaktats. Dessa Storms dialektstudier ha till någon
del publicerats i tidskriften "Norvegia" (1884,
1902), hvari ett af Storm uppgjordt fonetiskt alfabet
användes. Jämte Storm ha särskildt A. B. Larsen,
H. Ross (t. ex. "Norsk ordbog", 1895) och M. Hægstad
framgångsrikt bedrifvit hithörande forskningar. –
För de danska dialekterna har först på sistone
jämförelsevis mycket uträttats. Af grammatiska
specialundersökningar äro särskildt att nämna
afhandlingar af E. Hagerup, K. J. Lyngby och
P. K. Thorsen, bland ordböcker H. F. Feilbergs i
alla afseenden storartade "Bidrag til en ordbog
över jyske almuesmål", I–III (1886–1911) och
J. C. S. Espersens "Bornholmsk ordbog" (1908),
samt af sammanfattande öfversikter M. Kristensens
"Nydansk" (1906) och V. Bennike och M. Kristensens
utmärkta atlas "Kort over de danske folkemål"
(1898-1913). – I Sverige har dialektforskning med
största ifver och framgång länge bedrifvits och
bedrifves fortfarande. Redan biskop E. Benzelius
d. y. (d. 1743) lät insamla dialektord, och hans
samling ligger till grund för Ihres "Dialectlexicon"
af 1766. Ett för sin tid alldeles utmärkt arbete
är S. Hofs "Dialectus vestrogothica" (1773). En
synnerlig fart fingo dessa studier vid midten af
1800-talet genom K. Säves (d. 1876) impuls och nitiska
föredöme (afhandlingar om Gottlands och Dalarnas
språk). 1862–67 utgaf J. E. Rietz ett omfångsrikt
dialektlexikon, och specialafhandlingarnas antal
växte sedermera årligen. Fr. o. m. 1872 bildades bland
den studerande ungdomen vid universiteten i Uppsala,
Lund och Helsingfors s. k. landsmålsföreningar (se
d. o.), som togo till uppgift att systematiskt och
uttömmande genomforska dialekterna. Ett betydligt
framsteg i vetenskapligt framställningssätt –
särskildt i fråga om ljudläran – röjer sig i de
senaste årtiondenas litteratur, ur hvilken må
anföras Ad. Noreens redogörelser för Värmlands,
Gottlands och Dalarnas språk, A. O. Freudenthals och
H. Vendells ordböcker och monografier öfver de finsk-
och estsvenska målen samt framför allt de utmärkta
sammanfattande framställningarna af O. F. Hultman
("De östsvenska dialekterna", 1894) och B. Hesselman
(t. ex. "Sveamålen", 1905). Sedan 1878 utges en stort
anlagd tidskrift under redaktion af J. A. Lundell
som hufvudredaktör, hvilken också för tidskriftens
räkning uppgjort ett fonetiskt alfabet (se Landsmålsalfabet). – Jfr A. Noreen,
"Aperçu de l’histoire de la science linguistique"
(Louvain, 1883), "De nordiska språken" (2 uppl. 1903),
"Vårt språk" I (1903–07), "Geschichte der nordischen
sprachen" (3:e uppl. 1913), och "Scandinavian
languages" (i "Encyclopædia Britannica").
Ad. N-n.

Nordiska stuteriboken, en förteckning (med
stamtaflor) öfver fullblodshästarna i Skandinaviska
norden, har utarbetats af grefve K. G. Wrangel
(bd I 1872), densamme och K. Reutersvärd (bd II,
1876), O. von Mentzer (bd III, 1891, omfattande
1876–90), G. Nyblæus och Jak. Philipson (bd IV,
1897, omfattande 1890–96, suppl. 1896–99) och den
sistnämnde (bd V, 1906, omfattande 1898–1906,
suppl. 1908–10, omfattande 1907–09). Bd I–II äro
utgifna på Nordiske jockeyklubbens forlag, bd IV–V
på Jockeyklubbens.
B. C-m.

Nordiska sugfisken, zool. Se Sugfiskar.

Nordisk boktryckarkonst, skandinavisk tidskrift
för de grafiska yrkena, har under medverkan af
framstående fackmän utgetts i Stockholm sedan
1900 af bröderna Hugo och Karl Lagerström och
under deras redaktion. Tidskriften är uteslutande
typografisk-facklig och innehåller artiklar och
meddelanden i typografi, bokindustri, bokkonst,
bokhistoria på danska och norska, men hufvudsakligast
på svenska språket.

Nordiske forlag. Se Gyldendal, sp. 733.

Nordiske oldskriftselskabet (Det kongelige
Nordiske oldskriftselskab
) i Köpenhamn inrättades
1825 för utgifvande af fornnordisk litteratur och till
främjande af nordisk fornkunskap. Som dess egentlige
stiftare kan anses K. K. Rafn, hvilken var samfundets
sekreterare till sin död (1864) och genom sina ifriga
bemödanden skaffade detsamma en mängd medlemmar
såväl inom- som utomlands. Med dessas hjälp bildades
den stora fond, 174,000 kr. (nu omkr. 185,000 kr.),
som satt sällskapet i stånd att så kraftigt verka
för sina syften och gjort det till medelpunkten
för den nordiska forskningen i Danmark. Sällskapets
president är konungen; dess egentlige ledare är vice
presidenten. Styrelsen är delad på två afdelningar,
en för fornskrifter och en för fornfynd, med hvar
sin sekreterare. Af dess utgifna skrifter må nämnas
dels flera sagosamlingar, såsom de viktiga "Fornmanna
sögur" (historiska sagor om de nordiska länderna,
12 bd, 1825-37, med latinsk och dansk öfv.),
dels historiska källskrifter, såsom "Antiquitates
americanæ" (1837, om Amerikas upptäckande af
nordborna), "Grönlands historiske mindesmærker" (3
bd, 1838-45) och "Antiquités russes" (2 bd, 1850-52,
om nordborna i Ryssland under sagotiden*) samt de två
ordböckerna "Sv. Egilssons lexicon poeticum antiquæ
linguæ septentrionalis" (1860) och "E. Jonssons
Oldnordisk ordbog" (1863). Af planschverk kunna nämnas
"Atlas for nordisk oldkyndighed" (1857) och "Nordiske
fortidsminder" (3 bd, 1890-97) samt af tidskrifter
"Annaler for nordisk oldkyndighed og historie"
(23 bd, 1836-65), "Antiquarisk tidsskrift" (5 bd,
1843-65) och deras fortsättning: "Aarböger for nordisk
oldkyndighed og historie" (fr o. m. 1866, 1 bd årl.).
E.Ebg.

Nordisk familjebok, konversationslexikon och
realencyklopedi
, har till uppgift att vara en på
vetenskaplig grund stödd och, så långt det med ämnets
art låter sig göra, i lättfattlig form framställd och
enligt den moderna encyklopediska tekniken ordnad
uppslagsbok för den bildningssökande allmänheten
("familjerna"). Den innehåller upplysningar och
förklaringar om märkvärdiga namn, föremål och
begrepp, särskildt - i betraktande af de utländska
encyklopediernas knapphändighet eller, ej sällan,
otillförlitlighet härvidlag - med hänsyn till de
nordiska länderna, Skandinavien och Finland, i
första rummet Sverige. Svenska "encyklopedier" och
"konversationslexika" funnos visserligen före Nordisk
familjeboks framträdande (se därom Encyklopedi, sp. 516-517),
men de motsvarade ej tidens behof
och kunde ej hindra, att utländska, i synnerhet tyska,
arbeten af detta slag kommo till mycket stor an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0721.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free