Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordström, Karl Fredrik - Nordström, Ludvig Anselm - Nordström, Vilhelmina Elisabet - Nordsvenska boskapen. Se Fjällboskapen - Nordsvenska hästen. Se Hästen, textfig. 4 o. 5, samt Hästafvel sp. 168--169 - Nordterritoriet. Se Nord-Australien - Nordtjudiska. Se Finsk-ugriska språk, sp. 378 - Nordtyroleralperna. Se Alperna, sp. 699 - Nordtyska förbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hafvet</i> (1894-95) och Borreberg på Tjörn (1895, hos
prins Eugen), En vårafton från Roslagstull och
Månuppgång i Bellevue (båda 1896, i galleriet på
Näsby), Vinterafton vid Roslagstull (1897-1900),
Hartippen på Tjörn (1897, liksom den föregående
i Göteborgs museum), S:t Olofs vardar (1898,
norska nationalgalleriet), Hogadal på Tjörn
(s. å., Nationalmuseum), Berget (1899, Köpenhamns
konstmuseum), 1900-01 följde Midsommareldar vid
oväder och Vinterdag vid Uggleviken (sol och snö, båda
i Thielska galleriet), 1902 En galeas och Regnbyar
(Köpenhamn, Konstmuseet), 1903 Sundet och 1904 Garnbåt
i storm (båda hos Thiel), 1904 äfven Aftonglöd på
berget (norska nationalgalleriet). Från de följande
åren följa motiv af samma art, bl. a. Strandklippor
och dyning efter solnedgång (1908, Göteborgs museum)
och Vinterstudier från Stockholms norra utkant. 1910
och 1912 utställde N. bl. a. Senvinterkväll (hos
prins Eugen), Kyrkesund och Sommarafton (båda
på Näsby), September i trädgården, Ålleberg och
Gammalt hus i skärgården (Göteborgs museum). N:s
temperamentsfulla, starkt lyriska, ofta patetiskt
högstämda konst har varit af stor betydelse för
svensk naturtolkning. Motivets eller stämningens
karaktär betonas med skärpa, med djup i känslan och
bredd i utförandet. Västkustnaturens klippor få i
hans behandling något af strängt och bistert allvar,
af uråldrighet och saga samt af drömmande stillhet
eller lidelsefullt uppror. Uttrycksmedlen äro knappa,
ofta något sträfva, äfven i stämningar af vekt och
lyriskt lynne. Genom sin konsts storslagenhet och
allvar är N. en af våra förnämsta landskapsmålare. Han
har utfört äfven en mängd kolteckningar af stor
kraft och betagande stämningsrikedom. Kärnan och
karaktären i hans konst framträda kanske allra
starkast och mest samlade i dessa storstilade och
märgfulla teckningar, som ibland ha en lätt isättning
af ett par färgtoner. Nationalmuseum eger 6 af dem,
den äldsta 1902, de nyaste inköpta 1908. Andra
finnas hos prins Eugen, i Thielska galleriet,
Köpenhamns konstmuseum. N. är sedan 1895 bosatt i
Stockholm och ordf. i Konstnärsförbundet. Jfr uppsats
af E. Bergh i "Ord och bild" 1897 och kortfattad
monografi af T. Hedberg 1905. N:s porträtt meddelas
i art. Konstnärsförbundet. Hans hustru Tekla
Lindeström, f. 11 febr. 1856 i Stockholm, gift
1886, är en framstående trägravör, som utbildats
i Tekniska skolan, under Meyer, Engberg och i
Frankrike, där hon vistades 1878-86, under Trichon.
J. K-e. G-g N.
Nordström, Ludvig Anselm, författare, f. 25 febr. 1882
i Härnösand, där han 1901 aflade mogenhetsexamen,
studerade 1901–03 i Uppsala, var medarbetare 1903–05 i
"Sundsvalls tidning" och 1906–08 i "Västernorrlands
allehanda", hvarefter han h. o. h. egnat sig åt
författarskap. N. debuterade 1906 med en diktsamling,
Kains land. Hans senare arbeten, novellsamlingarna
Fiskare (1909; 2:a uppl. 1912), Borgare (1909;
4:e uppl. 1911), Herrar (1910), Lumpsamlaren
(s. å.) och Tomas Lack (1912), sommarkrönikan <i>De tolf
söndagarna<i> (2 uppl. 1910), den breda intrigromanen
Landsortsbohème (2 uppl. 1911) och en 1910 uppförd
komedi, Ybeck, behandla nästan uteslutande motiv
från Norrland, närmare bestämdt en kuststad ("Öbacka")
och sågverksdistrikten i Ångermanland. N:s senaste verk
är berättelsen Ankarsparre (2 uppl. 1912). – N.
är en frisk och frodig berättartalang, med ett säkert
grepp på människor och förhållanden, då det är
fråga om realistisk figurteckning och lefvande
situationsskildring. Hans galleri af samtida
landsmän och landsmaninnor är både rikt och
fylligt, det innesluter icke minst burleska och
karikatyriska gestalter, men är i sin helhet
framför allt humoristiskt. Tröttande bredd, stor
pretention och simpel dialog ha minskat värdet
af hans större verk, hvaremot hans noveller med
sina fyndiga och träffande karakteristiker, stänk
af lyrisk stämning och sin originella prosastil
tillhöra den senare svenska berättarkonstens och
hembygdsskildringens värdefullare. – N är sedan
1909 gift med författarinnan <sp>>Maria Alexandra Sofia
Stiernstedt</i> (se Cederström 11) i hennes andra gifte;
hon har senast utgett berättelserna Den halte Eros
(1906), Det röda inslaget (2:a uppl. 1907), </i>Gena</i>
(1908; 2:a uppl. 1909), April (1909), Lilas äktenskap
(1910), Landshöfdingens dotter (1911; 4:e uppl. 1912)
och Daniela Herz (2 uppl. 1912). R–n B.
Nordström, Vilhelmina Elisabet, finsk författarinna,
skolföreståndarinna, f. 15 okt. 1815 i Pyttis vid
Kymmene älf, där hennes fader var kyrkoherde, d. 27
febr. 1902, afslutade sina studier i Fredrikshamns
flickskola och egnade sedan 1835 sina krafter åt
kvinnouppfostrans sak. Hon verkade till en början
som lärarinna i privata hus, men inrättade 1858
i Heinola stad en flickskola. 1861 företog hon en
pedagogisk studieresa till Tyskland och Schweiz och
organiserade 1862 med statsbidrag en ny flickskola
i Borgå, hvilken hon förestod ända till 1878. Redan
tidigt vaknade hennes håg för poetiskt skriftställeri,
och Runeberg, som tillfälligtvis fått läsa åtskilliga
af hennes dikter i manuskript, förordade ifrigt
deras befordrande till trycket. Så utgåfvos 1861 i
Helsingfors hennes Dikter (betydligt förökad uppl.,
tr. i Örebro, 1864). De innehålla förnämligast lyrik
jämte några romanser och episka berättelser. Hon
skref äfven recensioner i "Finsk tidskrift" (under
signaturen –m –m) och artiklar i "Tidskrift för
hemmet" (under sign. V–a N–m). I sitt efterlämnade
testamente hade hon donerat till Svenska folkskolans
vänner och Finska folkskolans vänner 27,000 mark åt
hvardera samt dessutom smärre summor för välgörande
ändamål. O. G. (A. H.)
Nordsvenska boskapen. Se Fjällboskapen.
Nordsvenska hästen. Se Hästen, textfig. 4 o. 5,
samt Hästafvel, sp. 168–169.
Nordterritoriet. Se Nord-Australien.
Nordtjudiska. Se Finsk-ugriska språk, sp. 378.
Nordtyroleralperna. Se Alperna, sp. 699.
Nordtyska förbundet (ty. Norddeutscher bund). Genom
segern vid Königgrätz (3 juli 1866) vann Preussen
makten att utstöta Österrike ur det sedan 1815
bestående Tyska förbundet samt att göra annekteringar
och ge uppslag till nya förbundsbildningar. Det
utfärdade 16 juli 1866 en inbjudning till bildande
af ett förbund af tyska stater n. om Main. 18
aug. ingicks fördrag om ett sådant under namn af
Nordtyska förbundet mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
